Aktuellt Blogg Har du pyspunka?...

Pyspunka vet alla vad det är. Man pumpar upp däcket men luften pyser ut ur ett osynligt hål och resultatet är att det inte går att cykla.

images

Men det finns andra pyspunkor eller läckor där också det positiva resultatet av en åtgärd försvinner efterhand.Konstgödsling gör att det pyser kväve och fosfor till Östersjön. Syftet är ökad avkastning för bönderna, men det orsakar negativ effekt någon annanstans, dvs övergödning av Östersjön. Läckaget syns endast när man betraktar det i ett större perspektiv både när det gäller skala och tid. Pyset innebär att något till synes positivt görs, men som ur systemsynpunkt vållar negativa effekter i en annan del av systemet vilket förtar effekten.

När systemet är på individnivå kan läckaget se ut så här: Sista året har jag minskat mina koldioxidutsläpp genom att dra ner på köttätandet. Nu kan jag unna mig att ta flyget till Malmö för att hälsa på syrran i stället för tåget, så får vi mer tid tillsammans. På kontoret har vi minskat kostnader genom energisparande. Då har vi råd att göra en konferensresa till London istället för till Sigtuna som först var tänkt.

Du fattar idén; genom att göra något bra förtas den effekten genom en kompensatorisk åtgärd av annat slag. Eller med vardagsspråk: Du unnar dig. Nettoeffekten kan innebära att det positiva resultatet minskar och till och med blir negativt. Psykologiska mekanismer spelar in. Grunden är att man är så nöjd och belåten med vad man åstadkommit, så i stället för att låsa fast detta resultat i ett förändrat beteende låter man pyspunka (unnandet) uppstå. Alla kan se detta hos sig själv, ofta på en väldigt oskyldig nivå. Bantningen har gjort att jag går ner 5 kg, visserligen en bit kvar till målet, men varför inte smälla i mig chipspåsen som legat länge i skåpet för att fira! Blir man inte medveten om konsekvenserna av ens handlande i ett större sammanhang (ser pyset) finns en risk att ambitioner att förändra motverkas av kompensatoriska åtgärder som bibehåller status quo eller försämrar det hela.

 

Fler exempel: delegater/deltagare i klimatkonferensen tog flyget till Marakech (med undantag för Mattis Goldman, Ingrid Riesner och några till som åkte tåg!) och orsakar en massa utsläpp. Det kan kritiseras, men tanken är att det negativa ska uppvägas av det positiva totala resultatet av konferensen, vilket vi får hoppas kommer att besannas. Detsamma gäller företag vars säljare reser världen runt för att besöka kunder, vilket bedöms nödvändigt för affärerna. Blir resultatet en merförsäljning av produkter som ökar eller minskar klimatförändringen? Minskar totala utsläppen genom ökat flygande kan det kanske vara motiverat att flyga. Men knappast om det blir två negativa resultat för klimatet. I det senare fallet kan pyspunkan åtgärdas genom att minska produkternas fossilinnehåll mer än vad konkurrenterna gjort eller hellre göra dem fossilfria.

 

En riktigt allvarlig pyspunkta eller snarare däckexplosion är följande: Om ett land inför skydd av skog mot avverkning kommer inte behovet av trä att minska utan det kommer att fyllas genom ökad import från områden där reglerna för skogsbruk kanske är mindre stränga. Det finns dokumenterat att denna negativa nettoeffekt är vanligt förekommande. Vi slår oss för bröstet men nettoeffekten är negativ.

http://www.abc.net.au/science/articles/2010/11/16/3067422.htm.

Vi ser samma sak när det gäller utlokalisering av industriproduktion med stor klimatpåverkan till länder med lägre arbetskostnad. Företag som gör detta minskar både kostnader och direkta utsläpp. Men utsläppen kan bli större på grund av produktionen drivs av kol, som fallet fortfarande är exempelvis i Kina.

 

Det finns också statlig pyspunka. Det kan se ut så här: Stödet till en viss miljöåtgärd har gett resultat, då kan vi minska eller ta bort stödet. Målet är till en början miljöeffekt, resultatet ser bra ut, då flyttas fokus till ekonomin; det blir för dyrt. Pyspunkan uppstår på så vis att miljöåtgärderna minskar men det bortses ifrån. Det man skulle ha frågat sig är om hjälpen i form av bidrag gjort att det skett en beteendeförändring som är bestående. Först då kan pengarna styras om till ett annat område. I fallet solel höll det på att bli en pyspunka genom skatt, men som tur är har finansministern besannat sig och nästan helt tagit bort skatten för större installationer.

 

Det gäller alltså att täta till pyspunkorna antingen det gäller cykelslangar eller det större klimatpyset genom att se hela systemet! Vi måste vara medvetna om att detta pys kan göra att ambitiösa klimatmål som sätts av individet, företag eller nationer annars kan leda till att målen inte nås. Kanske måste vi räkna med ett visst pys på vår färd mot 1,5 gradersmålet? Då måste det räknas in annars blir prognoserna för positiva.

Du får gärna ge exempel på fler pyspunkor!

Your comment has been successfully submited.

Kommentera