Aktuellt Blogg Positiva budskap...

…går hem bättre. Det är sant. Det finns i alla fall visst forskningsstöd för det. Och vi vill ju nå fram, engagera och inspirera – så vi ska ju göra så förstås, här på vår blogg.  Tala om goda nyheter. Om lösningar och den positiva visionen. Om hopp.

Så kom Rockström på TV4 i fredags, denna Black Friday, och pratade Arktis. Hur gör man en positiv spinn på det? Kanske gör man inte alls en positiv spinn på det, utan bloggar om något helt annat? Det känns lite för mycket som skygglappar.

Här skulle denna bloggpost kunna ta slut då, eftersom det är lite krävande med den positiva vändningen på det där. Som svängradien på en oceanångare ungefär. Men det duger inte. Så jag ger mig pragmatiskt på det som är en liten del av lösningen.

ge-inte-upp

En positiv trend vi ser är den att sätta klimatmål som är science-based. D.v.s. mål som ligger i linje med vad som krävs för att klara tvågradersmålet, och helst ner till 1,5 grader. Det är en lovande trend, där CDP, WRI och WWF är viktiga aktörer i metodutveckling och kravställning gentemot större börsbolag. Om vi dessutom lyckas lägga arbetet med att räkna fram själva målen på en lagomt detaljerad nivå – så att vi snabbt kommer till handlingsplanen – finns potential för stora kliv. På riktigt.

För att sätta mål minskar i sig inga utsläpp. Det är det som kommer sen, åtgärder i verksamheten, som gör det. Responsen på målen. Alla aktiviteter som genomförs för att vid den årliga uppföljningen kunna säga att ”Kolla! Vi är på rätt spår!” Och det enda som egentligen krävs är att vi får ner våra utsläpp tillräckligt mycket.

Beroende på olika organisationers förutsättningar ser vi en potentiell risk i att räkna och räkna och räkna för att få fram precis hur mycket (eller lite) ett företag ska minska sina utsläpp, som skulle kunna förlama själva åtgärdsarbetet. Om vi får ner utsläppen så att vi klarar temperaturmålen med marginal så har vi inte misslyckats.  Det innebär att det är (bara) om vi inte vågar, kan eller tror på fossilfrihet (och hejdad avskogning m.m.)eller nollutsläpp som mål, eller att t.o.m. bli nettopositiva, som vi behöver räkna på den mer eller mindre precisa målnivån. Annars kan vi snabbt gå vidare till åtgärder som levererar.

Om man nu ändå inte vill eller anser sig kunna sätta ett mål som är fossilfritt eller nettopositivt, så finns ett antal metoder för att sätta mer kvalificerade vetenskapligt baserade utsläppsmål. Några relativt enkla. De mest detaljerade och komplicerade målsättningsmetoderna passar en viss typ av företag. Energisektorn, delar av transportsektorn och industriföretag kanske mer än andra. Och de företag som har sämre utsläppsprofil än och/eller prognosticeras växa mer än sina kollegor i branschen.

Hur har ni satt era mål?

Your comment has been successfully submited.

Kommentera