Aktuellt Blogg Självkritik...

Flera av konsulterna på U&We blev märkbart påverkade av utgången av det amerikanska valet, jag var en av dem. Vi bestämde att vi skulle försöka blogga om positiva exempel framöver. Jag kom på att jag inte är så bra på positivt tänkande bara för att vara positiv, så jag ger mig ner på djupet i en samhällsanalys istället.

Vad är Trumps stöd ett uttryck för, eller reaktion mot?

Göran bloggade igår om pyspunka, om hur åtgärder man gör med goda ambitioner ibland får negativa effekter eftersom man inte har kunskap om hela systemets dynamik (läs samhället och naturen, Jorden som social-ekologiskt system). Min tes är att vi på något sätt gör samma sak. Den ökade miljöhänsynen i Sverige och världen har senaste tiden gått i takt med en ännu snabbare ökande nationalism. Min kunskap om systemdynamik tvingar mig att ställa frågan till mig själv:  skulle nationalism kunna vara en reaktion på den ökade miljöhänsynen?

Omvärldsbevakning

Vad händer egentligen i västvärlden just nu? Politiska partier som har starka attityder mot migration får starkt ökat stöd (ex. mannen på bilden). Jag ser det som ett uttryck för att människor inte längre stödjer stark sammankoppling mellan nationer, utan uttrycker ett förnyat förtroende för nationalstaten, eller motsatsen, ett missnöje med globaliseringen.

Det fick mig att fundera på vilka andra megatrender som finns som formar dagens samhälle i grunden (till skillnad mot det samhälle som formats av de stora krigen och började förändras under 1990-talet, min tolkning). Jag kom fram till följande:

  • globalisering
  • digitalisering
  • ökad miljöhänsyn
  • ökad jämställdhet

Trenderna och privilegier

På vilket sätt har dessa samtidiga megatrender påverkat livet för den enskilda människan i Sverige och i västvärlden?

Ökad sammankoppling på global skala har bland annat lett till en koncentration av produktion till ett fåtal (ännu mäktigare) företag, och en fördelning av arbetstillfällen inom industri som utvärderats främst från en enskild frågeställning – vart kan produktionen göras med så låga kostnader som möjligt? Minskade privilegier för exempelvis de som bor i ”rika” länder och tidigare arbetade inom industrin.

Digitalisering har gjort att en hel del av tidigare enkla tjänstearbeten har kunnat rationaliserats och i viss mån automatiserats. Minskade privilegier för exempelvis människor med relativt låg utbildning.

Ökad miljöhänsyn har lett till krav från stater på hårdare miljökrav, större investeringar i miljöteknik. Upplevs ibland som en anledning till att företag flyttar produktion till länder med sämre miljölagstiftning. Upplevs, kanske i alla fall av vissa, som minskade privilegier för människor i ”rika” länder som tidigare arbetade i utsläppstung industri (men tveksamt om det är sant, troligtvis har det blivit en konkurrensfördel för de som var kvar men började ställa om istället). Ökad jämställdhet, slutligen, minskar per definition privilegier som män tidigare hade genom kön.

Självkritik

På vilket sätt behöver vi då praktisera självkritik? Vi inom hållbarhetsrörelsen trycker hela tiden på en ökad miljöhänsyn, ökad jämställdhet och universella värderingar om att i förlängningen ökat välstånd för människor i andra delar av världen kan vara mer värt än ytterligare ökat välstånd för oss här. Men vi är själva högutbildade, vi gynnas av en ökad miljöhänsyn eftersom vi arbetar med det, vi drar nytta av globaliseringen då vi både reser till andra delar av världen och jobbar med företag som importerar varor på en global marknad. Men många lever helt andra liv, mindre kopplade till planetens ödesfrågor i det korta tidsperspektivet, mer påverkade av tillgången till egen försörjning där de bor och utifrån de förutsättningar de har. Arbete är starkt knutet till frihet, stolthet och självförtroende, särskilt i en kapitaliserad värld.

Roten till misstro

Vi tar ofta stark ställning för miljö och jämställdhet, men utan att så tydliga analysera och förklara effekterna för en mångfald av grupper av människor. Det är när vi gör det som vi också blir tvungna att ta oss ann frågan vems privilegier som stärks i en ”hållbar” framtid, på bekostnad av vems. Det behöver kanske oftare vara uttalat, inte mellan raderna. Annars uppstår misstro, när någon med privilegier talar om en positiv framtid och andra människor sedan upplever negativa konsekvenserna av den utveckling som sker (megatrenderna).

Motiveringen till trenderna ovan är ofta centralt formulerade, utifrån ett Stockholmsperspektiv och med ett akademiskt språkbruk (som jag också är en del av). Vissa ser dem som eftersträvnadsvärda nästan oproblematiska, men inte alla.

Lösningen vore inte bara att byta språkbruk, utan att bättre förankra framtidsvisionen ur andras sammanhang. Vad är konsekvenserna av globalisering och digitalisering för människor utanför de större städerna eller de mer akademiska kretsarna?

Korrelation bevisar inte kausalitet

När försäljningen av glass ökar så ökar också sannolikheten för drunkningar. Leder glassförsäljning till drunkning? Nej, men båda fenomenen är relaterade till en tredje variabel: ökad temperatur. Jag tror inte ökad miljömedvetenhet har lett till ökad nationalism. Men kan de båda vara reaktioner på något annat?

Jag tror de nationalistiska strömningar vi ser idag är en reaktion på en längre period av neoliberalism (extremt rationell stordrift av företag), snarare än ett genuint hat mot främlingar. Men jag tror det första yttrar sig som det andra. Och jag tror att fram tills vi har ett politiskt program som på allvar tar sig an fördelningen av arbete även under de fyra trenderna ovan, så riskerar uttrycken öka. Risken är att missnöjet hinner bli så stort att förtroendet mellan medborgare i olika länder urholkas. Då, men kanske först då, har vi verkligen tagit ett steg tillbaka.

Your comment has been successfully submited.

Kommentera