Månad: juni 2025

Hur påverkas din verksamhet vid klimatförändringar? En klimatscenarioanalys hjälper dig att förstå riskerna, hitta möjligheterna och fatta beslut som håller i längden.

Vad är en klimatscenarioanalys?

En klimatscenarioanalys är ett verktyg för att undersöka och bedöma hur olika klimatrelaterade framtidsscenarier kan påverka en verksamhet. Utfallet blir ett antal identifierade risker och möjligheter som verksamheten sedan kan hantera operativt och använda sig av strategiskt. För investerare handlar det om att veta vilka risker ett företag står inför utifrån olika scenarier och vilka finansiella följder de skulle kunna innebära.

I en klimatscenarioanalys handlar det om att ställa frågor som:

• Vad händer med våra leverantörskedjor om extremväder blir vanligare?
• Hur påverkas våra kunder av förändrade klimatlagar?
• Hur robust är vår affärsmodell i ett 1,5-gradersscenario – eller i ett där världen misslyckas med klimatmålen?

Det är alltså inte en prognos, utan ett sätt att förstå hur möjliga framtida utfall kan påverka den egna verksamheten på kort och lång tid.

^{Ett vanligt uttryck bland klimataktivister är ”Act now or swim later”, vilket också kan appliceras på riskhantering. Foto: Dibakar Roy på Unsplash}

Varför är klimatscenarioanalys viktigt?

Klimatscenarioanalyser hjälper företag att:

• Identifiera klimatrisker och affärsmöjligheter på kort och lång sikt
• Upptäcka och adressera sårbarhet i verksamheten
• Fatta mer robusta strategiska beslut – särskilt viktigt under komplexa och osäkra förhållanden
• Öka resiliensen i affärsmodellen
• Uppfylla krav i rapportering som CSRD och TCFD

Krav på scenarioanalysen

En klimatscenarioanalys måste bygga på uppdaterad, vetenskapligt grundad information – annars blir den ett vanskligt beslutsunderlag för verksamheten. Det kan handla om data från IPCC:s globala klimatscenarier eller nationella analyser, som exempelvis data från SMHI.

Om företaget måste göra en scenarioanalys för att uppfylla rapporteringskrav enligt exempelvis TCFD eller CSRD finns tydligt definierade krav för hur detta görs, till exempel gällande användning av scenarier med olika temperaturhöjning.

^{I en klimatscenarioanalys används underlag som utsläppsscenarier och möjliga samhällsutvecklingar. Bildkälla: Climate data}

Vilka företag har särskild nytta av klimatscenarioanalyser?

Alla företag påverkas i någon grad av klimatförändringarna – direkt eller indirekt. Men för vissa branscher är behovet särskilt stort. Här är några exempel:

• Försäkringsbolag: måste förstå hur extrema väderhändelser påverkar skadeutbetalningar, riskbedömningar och premier
• Banker och investerare: behöver bedöma klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter i sina portföljer
• Bygg- och fastighetsbolag: har långsiktiga investeringar som påverkas av till exempel höjda havsnivåer eller nya regler för energieffektivitet
• Industri och tillverkning: påverkas av tillgången på råvaror, transporter och energipriser
• Livsmedelsföretag: är beroende av jordbruk och vattenresurser som är känsliga för klimatförändringar

Hur går det till i praktiken?

En risk kan definieras som en funktion av en fara av något slag, verksamhetens exponering för den faran och verksamhetens sårbarhet, där sårbarheten i sin tur är ett resultat av verksamhetens känslighet och anpassningsförmåga.

^{Vägen till en mer motståndskraftig verksamhet börjar med att förstå sina risker.}

En klimatscenarioanalys brukar omfatta:

• Val av scenarier – till exempel ett där 1,5-gradersmålet nås, och ett där utsläppen fortsätter öka, vilka medför olika typer av fysiska faror (som översvämningar, torka, stormar) och omställningshändelser (som förändrad lagstiftning, ny teknik, förändrade konsumentbeteenden)
• Analys av exponering och sårbarhet – vad betyder varje scenario för olika delar av verksamheten?
• Sammanfattande bedömning av risker och möjligheter – både som resultat av fysiska faror och omställningshändelser
• Rekommendationer och åtgärder – vad behöver ni göra idag för att vara redo imorgon?

Klimatscenarioanalyser är inte bara ett krav i vissa rapporteringsramverk – de är ett mycket klokt sätt för att rusta sig för en osäker framtid.

Kontakta oss för att höra mer om hur vi kan hjälpa till med klimatscenarioanalyser och jobba med dina risker och möjligheter.

Biologisk mångfald har för många företag blivit en av de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna – och en avgörande affärsfråga.

^{Livsmedelspriser ökar när människor måste ersätta bin, fjärilar och andra pollinerare. Enligt en forskningsstudie är bristen på pollinatörer den viktigaste orsaken till tillämpningen av handpollinering (58 procent av grödorna). Här får lantarbetare i Maoxian, Sichuan i Kina, ersätta pollinerare som dött ut pga bekämpningsmedel. Foto: Li Junsheng, originalfoto CC BY-SA-NC}

Förlusten av biologisk mångfald innebär inte bara en global kris, utan också direkta risker för företag. Råvaror blir dyrare och svårare att få tag på, ekosystemtjänster försämras och nya EU-lagkrav är på väg. En scenarioanalys av beroenden och påverkan på biologisk mångfald med en riskanalys är därför en nödvändighet för att förstå företagets framtida riskprofil och affärsmöjligheter.

Fem konkreta skäl att göra en scenarioanalys med riskbedömning

1. Säkerställa tillgång till råvaror

Många företag är beroende av jordbruk, skogsbruk eller fiske. När ekosystemen utarmas riskerar råvaror att fördyras och i vissa fall även leverantörskedjan att brista. Exempelvis: 

• Kaffeodlingar i Brasilien och Centralamerika har drabbats av torka och sjukdomar (som kafferost) kopplade till förändrade ekosystem, vilket skapat brist och prisökningar globalt.
• Chokladindustrin är beroende av kakao från Västafrika, där avskogning och markförsämring hotar produktionen.
• Samtidigt riskerar fisk- och skaldjursföretag att drabbas när överfiskning och klimatförändringar minskar tillgången i haven.

2. Hantera regulatoriska krav

EU:s rapporteringskrav (CSRD, avskogningsdirektivet mfl) gör biologisk mångfald obligatoriskt att rapportera för större företag. Utan riskanalys blir det svårare att leva upp till kraven.

3. Minska finansiella risker

Banker och investerare ställer allt tydligare krav på att företag ska förstå och redovisa sina naturrelaterade risker. Exempelvis: 

• Världens största köttproducent, JBS, har länge kritiserats för kopplingar till avskogning i Amazonas, vilket lett till ökade kapitalkostnader och investerare som drar sig ur.
• Marfrig, där Inter-American Development Bank drog tillbaka ett lån på 200 miljoner USD på grund av risker kopplade till avskogning.
• Inom finanssektorn börjar allt fler använda “skuggprissättning” för naturrelaterade risker. Det kan innebära högre kapitalkostnader eller försäkringspremier för företag inom kött- och mejerisektorn, där avskogning, vattenanvändning och klimatpåverkan driver upp riskprofilen.

4. Stärka varumärket och kundförtroendet

Företag som proaktivt hanterar biologisk mångfald visar ansvarstagande och innovationskraft. Det ökar chanserna till starkare relationer med kunder, partners och konsumenter.

5. Identifiera nya affärsmöjligheter

Riskanalysen handlar inte bara om riskminimering – den kan också visa vägen mot nya lösningar. Exempelvis:

• Fastighetsbolag som integrerat naturbaserade lösningar – som gröna tak, dagvattendammar och biologisk mångfald i stadsplaneringen – har inte bara minskat översvämningsrisker, utan också ökat fastighetsvärden och attraktionskraft.
• Finanssektorn utvecklar nya investeringsprodukter som fokuserar på biologisk mångfald, vilket öppnar för helt nya marknader och samarbeten.

Hur går det till i praktiken? 

En riskanalys för biologisk mångfald omfattar flera steg:

• Kartlägg beroenden – Vilka ekosystemtjänster är verksamheten beroende av (t.ex. pollinering, vatten, råvaror)?
• Identifiera påverkan – Hur bidrar företaget till förlust av biologisk mångfald (t.ex. markanvändning, utsläpp, vattenuttag)?
• Analysera risker och möjligheter – Bedöm konsekvenserna för ekonomi, leveranssäkerhet, juridik och rykte
• Prioritera och planera åtgärder – Använd analysen för att styra resurserna till de områden där riskerna är störst – och där åtgärderna ger störst effekt

^{Stormen Gudrun år 2005 visade på risken med låg biologisk mångfald. Skogsproduktionen bedrivs som monokultur med en sorts träd i en storlek och alla i samma ålder över stora ytor. 250 miljoner träd föll och samhällskostnaderna uppgick till 21 miljarder kronor.}

Standarder och ramverk som vägleder

För att säkerställa att analysen är trovärdig och jämförbar bör den baseras på internationella ramverk:

• SBTN (Science Based Targets for Nature): hjälper företag att sätta vetenskapligt baserade mål för natur och biologisk mångfald.
• TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosures): ger en struktur för att identifiera, bedöma och rapportera naturrelaterade risker och möjligheter.
• CSRD/ESRS E4: EU:s krav på rapportering kring biologisk mångfald och ekosystem.
• GRI 304: etablerat rapporteringsramverk för biologisk mångfald.

Genom att använda dessa ramverk blir riskanalysen inte bara en intern process – den blir ett underlag för strategi, rapportering och dialog med investerare, kunder och andra intressenter. 

Slutsats

Biologisk mångfald är inte längre en sidofråga. Den är direkt kopplad till företagens långsiktiga lönsamhet, riskhantering och innovationsförmåga. En riskanalys är det första steget mot att förstå och hantera dessa frågor på ett strukturerat sätt – och att vända risker till möjligheter. 

Vi bistår företag i att kartlägga sina beroenden av och identifiera sin påverkan på biologisk mångfald och ekosystemen. Vi gör riskanalyser, strategier och tar fram åtgärdsplaner i linje med SBTN, TNFD och CSRD. På så sätt bygger vi en starkare affärsmodell – och en framtid där både företag och ekosystem kan blomstra. 

Få koll på era risker

Kontakta oss för att höra mer om hur ditt företag kan arbeta med risker och biologisk mångfald på ett strategiskt sätt!

Vad är TNFD?

TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosures) är ett globalt ramverk som lanserades 2023 för att hjälpa företag och investerare att hantera risker och möjligheter kopplade till naturen.

Vad är SBTN?

SBTN (Science Based Targets for Nature) är ett initiativ som hjälper företag att sätta vetenskapligt baserade mål för biologisk mångfald och natur – på samma sätt som SBTi gör för klimat.

• Syftet är att företag ska minska sin påverkan på naturen i linje med vetenskapen och planetens gränser.
• Metodiken bygger på fem steg: Assess – Interpret – Prioritise – Measure – Set & Disclose targets. Företag börjar med att kartlägga beroenden och påverkan, prioriterar de viktigaste områdena (t.ex. vatten, mark, arter), och sätter därefter tydliga mål.
• Exempel på mål kan vara att minska vattenuttag i vattenstressade områden, återställa degraderad mark eller säkerställa att råvaror inte bidrar till avskogning.
• Kopplingar: SBTN kompletterar TNFD genom att ge företag verktyg för att gå från analys till faktiska mål och åtgärder.

SBTN lanserade sina första vägledningar 2023–24 och är på väg att bli ett centralt ramverk för företag som vill ligga i framkant med att integrera natur och biologisk mångfald i sin strategi.