Månad: september 2025

Biologisk mångfald har för många företag blivit en av de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna – och en avgörande affärsfråga.

^{Livsmedelspriser ökar när människor måste ersätta bin, fjärilar och andra pollinerare. Enligt en forskningsstudie är bristen på pollinatörer den viktigaste orsaken till tillämpningen av handpollinering (58 procent av grödorna). Här får lantarbetare i Maoxian, Sichuan i Kina, ersätta pollinerare som dött ut pga bekämpningsmedel. Foto: Li Junsheng, originalfoto CC BY-SA-NC}

Förlusten av biologisk mångfald innebär inte bara en global kris, utan också direkta risker för företag. Råvaror blir dyrare och svårare att få tag på, ekosystemtjänster försämras och nya EU-lagkrav är på väg. En scenarioanalys av beroenden och påverkan på biologisk mångfald med en riskanalys är därför en nödvändighet för att förstå företagets framtida riskprofil och affärsmöjligheter.

Fem konkreta skäl att göra en scenarioanalys med riskbedömning

1. Säkerställa tillgång till råvaror

Många företag är beroende av jordbruk, skogsbruk eller fiske. När ekosystemen utarmas riskerar råvaror att fördyras och i vissa fall även leverantörskedjan att brista. Exempelvis: 

• Kaffeodlingar i Brasilien och Centralamerika har drabbats av torka och sjukdomar (som kafferost) kopplade till förändrade ekosystem, vilket skapat brist och prisökningar globalt.
• Chokladindustrin är beroende av kakao från Västafrika, där avskogning och markförsämring hotar produktionen.
• Samtidigt riskerar fisk- och skaldjursföretag att drabbas när överfiskning och klimatförändringar minskar tillgången i haven.

2. Hantera regulatoriska krav

EU:s rapporteringskrav (CSRD, avskogningsdirektivet mfl) gör biologisk mångfald obligatoriskt att rapportera för större företag. Utan riskanalys blir det svårare att leva upp till kraven.

3. Minska finansiella risker

Banker och investerare ställer allt tydligare krav på att företag ska förstå och redovisa sina naturrelaterade risker. Exempelvis: 

• Världens största köttproducent, JBS, har länge kritiserats för kopplingar till avskogning i Amazonas, vilket lett till ökade kapitalkostnader och investerare som drar sig ur.
• Marfrig, där Inter-American Development Bank drog tillbaka ett lån på 200 miljoner USD på grund av risker kopplade till avskogning.
• Inom finanssektorn börjar allt fler använda “skuggprissättning” för naturrelaterade risker. Det kan innebära högre kapitalkostnader eller försäkringspremier för företag inom kött- och mejerisektorn, där avskogning, vattenanvändning och klimatpåverkan driver upp riskprofilen.

4. Stärka varumärket och kundförtroendet

Företag som proaktivt hanterar biologisk mångfald visar ansvarstagande och innovationskraft. Det ökar chanserna till starkare relationer med kunder, partners och konsumenter.

5. Identifiera nya affärsmöjligheter

Riskanalysen handlar inte bara om riskminimering – den kan också visa vägen mot nya lösningar. Exempelvis:

• Fastighetsbolag som integrerat naturbaserade lösningar – som gröna tak, dagvattendammar och biologisk mångfald i stadsplaneringen – har inte bara minskat översvämningsrisker, utan också ökat fastighetsvärden och attraktionskraft.
• Finanssektorn utvecklar nya investeringsprodukter som fokuserar på biologisk mångfald, vilket öppnar för helt nya marknader och samarbeten.

Hur går det till i praktiken? 

En riskanalys för biologisk mångfald omfattar flera steg:

• Kartlägg beroenden – Vilka ekosystemtjänster är verksamheten beroende av (t.ex. pollinering, vatten, råvaror)?
• Identifiera påverkan – Hur bidrar företaget till förlust av biologisk mångfald (t.ex. markanvändning, utsläpp, vattenuttag)?
• Analysera risker och möjligheter – Bedöm konsekvenserna för ekonomi, leveranssäkerhet, juridik och rykte
• Prioritera och planera åtgärder – Använd analysen för att styra resurserna till de områden där riskerna är störst – och där åtgärderna ger störst effekt

^{Stormen Gudrun år 2005 visade på risken med låg biologisk mångfald. Skogsproduktionen bedrivs som monokultur med en sorts träd i en storlek och alla i samma ålder över stora ytor. 250 miljoner träd föll och samhällskostnaderna uppgick till 21 miljarder kronor.}

Standarder och ramverk som vägleder

För att säkerställa att analysen är trovärdig och jämförbar bör den baseras på internationella ramverk:

• SBTN (Science Based Targets for Nature): hjälper företag att sätta vetenskapligt baserade mål för natur och biologisk mångfald.
• TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosures): ger en struktur för att identifiera, bedöma och rapportera naturrelaterade risker och möjligheter.
• CSRD/ESRS E4: EU:s krav på rapportering kring biologisk mångfald och ekosystem.
• GRI 304: etablerat rapporteringsramverk för biologisk mångfald.

Genom att använda dessa ramverk blir riskanalysen inte bara en intern process – den blir ett underlag för strategi, rapportering och dialog med investerare, kunder och andra intressenter. 

Slutsats

Biologisk mångfald är inte längre en sidofråga. Den är direkt kopplad till företagens långsiktiga lönsamhet, riskhantering och innovationsförmåga. En riskanalys är det första steget mot att förstå och hantera dessa frågor på ett strukturerat sätt – och att vända risker till möjligheter. 

Vi bistår företag i att kartlägga sina beroenden av och identifiera sin påverkan på biologisk mångfald och ekosystemen. Vi gör riskanalyser, strategier och tar fram åtgärdsplaner i linje med SBTN, TNFD och CSRD. På så sätt bygger vi en starkare affärsmodell – och en framtid där både företag och ekosystem kan blomstra. 

Få koll på era risker

Kontakta oss för att höra mer om hur ditt företag kan arbeta med risker och biologisk mångfald på ett strategiskt sätt!

Vad är TNFD?

TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosures) är ett globalt ramverk som lanserades 2023 för att hjälpa företag och investerare att hantera risker och möjligheter kopplade till naturen.

Vad är SBTN?

SBTN (Science Based Targets for Nature) är ett initiativ som hjälper företag att sätta vetenskapligt baserade mål för biologisk mångfald och natur – på samma sätt som SBTi gör för klimat.

• Syftet är att företag ska minska sin påverkan på naturen i linje med vetenskapen och planetens gränser.
• Metodiken bygger på fem steg: Assess – Interpret – Prioritise – Measure – Set & Disclose targets. Företag börjar med att kartlägga beroenden och påverkan, prioriterar de viktigaste områdena (t.ex. vatten, mark, arter), och sätter därefter tydliga mål.
• Exempel på mål kan vara att minska vattenuttag i vattenstressade områden, återställa degraderad mark eller säkerställa att råvaror inte bidrar till avskogning.
• Kopplingar: SBTN kompletterar TNFD genom att ge företag verktyg för att gå från analys till faktiska mål och åtgärder.

SBTN lanserade sina första vägledningar 2023–24 och är på väg att bli ett centralt ramverk för företag som vill ligga i framkant med att integrera natur och biologisk mångfald i sin strategi.

Vad motiverar individer att engagera sig i och stanna kvar inom professionella partnerskap, som till exempel U&We?

Joseph och Elicia undersökte detta i sin kandidatuppsats vid Handelshögskolan i Stockholm, där U&We användes som fallstudie. I denna blogg berättar dem några av sina spännande resultat.

Berätta kort om er själva

Joseph och Elicia gick på samma gymnasium, men det var först under kandidatstudierna på Handelshögskolan i Stockholm som de lärde känna varandra. Joseph har alltid haft ett starkt naturintresse och ville kombinera det med ekonomi, medan Elicia har ett stort intresse för psykologi och människors drivkrafter.

Vad fick er att välja just detta ämne?

Båda är intresserade av management och nyfikna på konsultbranschen. Då de upptäckte att det fanns ett forskningsgap kring varför individer väljer att gå in i – och stanna kvar i – partnerskap, särskilt i mindre och platta organisationer, ville de utforska detta djupare.

Vad fick er att välja att studera U&We?

U&We uppfyllde kriterierna för att vara liten, platt och möjliggöra djupgående intervjuer om partnerskap och meningsfullhet, vilket gav en bra möjlighet att studera motivation och identitet i praktiken.

Vilka var era viktigaste resultat?

De identifierade tre centrala faktorer som påverkar individens motivation:

• Integration mellan individens identitet och organisationens värderingar.

• Ingen organisation är perfekt, men i detta fall så finns det förmågan att hantera och acceptera trade-offs mellan olika psykologiska behov (frihet, samhörighet, kompetens).
• Betydelsen av en stödjande social miljö för att uppfylla dessa behov.

Frihetsbehovet är starkt men hänger samman med de andra delarna. Frihet att välja på kort sikt men också frihet att jobba med något som känns viktigt. Motivation uppstår genom samspelet mellan frihet, samhörighet och kompetens, där ingen ensam faktor är tillräcklig, alla måste vara tillfredsställda tillräckligt för att skapa långsiktig motivation och trivsel, och dessa behov förstärker varandra i praktiken.

Hur kan era resultat användas i praktiken – till exempel av oss på U&We?

Organisationer kan använda insikterna genom att reflektera över hur de tillgodoser medarbetares psykologiska behov och säkerställa överensstämmelse mellan individ och organisationsidentitet, samt använda detta i rekrytering och utformning av arbetsmiljö och processer

Något ni vill tillägga?

Elicia blev överraskad över hur mycket arbetet med uppsatsen har påverkat henne. Det fick henne att fundera på vad som verkligen motiverar henne och vad som är viktigt i arbetslivet. Hon blev också imponerad av hur passionerade intervjupersonerna var under samtalen, som var inspirerande.

Joseph började reflektera över sin nuvarande arbetsplats – hur ser det egentligen ut när det gäller de mjuka aspekterna? Och hur vill han att det ska se ut framöver?

Tack Joseph och Elicia för en meningsfull och inspirerande uppsats! Vi önskar er stort lycka till med framtida studier och karriär!

Är du nyfiken på mer – Elicias och Josephs uppsats hittar du här. https://drive.google.com/file/d/1l3JW8JD0P_3mF8S4W-zpsjoCKNNg8yRk/view?usp=sharing