Göran Wiklund
#75 Funderar över det här med resursutnyttjande, hållbarhet och att vi tär på vårt naturkapital. Tänk så mycket grejor som tillverkas och som bara används då och då. Högtryckssprutor, symaskiner, motorsågar, gräsklippare, snöslungor, stegar. Hur många timmar per år används de? Inte är det många.
Argumentet mot effektivare resursutnyttjande, d.v.s. låna eller hyra är att grejorna är bra att ha när man behöver dem. Det är det som gör att vi till sist inte kan flytta till en mindre bostad, eftersom alla prylar inte får plats… Med andra ord dubbelt ineffektivt resursutnyttjande.
Jag undrar om det inte hos många finns en ingrodd motvilja mot att samäga, låna och till och med att hyra grejor. Hellre då äga. Eller också är det en ovana? Eller kortsiktigt ekonomitänk? Det kan tyckas dyrt att hyra en mossrivare en helg. Men jämför det med att köpa en!
Detta att dela på resurser har fått namnet ”sharing economy”. Att dela grejor med grannar är ett sätt att bygga gemenskap och relationer och genom internet har det blivit lättare att komma i kontakt med varandra.
Resursutnyttjande är att också att ge saker ett långt liv eller många liv. Att ge bort eller sälja det som är förbrukat. Vet du att man beräknar att på Blocket säljs varor för 254 miljarder. Ebay som är globalt har själva en omsättning på 90 miljarder kronor. Då pratar vi alltså inte om värdet av varorna som förmedlas utan bara Ebay’s provision. Den här andrahandsmarknaden är effektivt resursutnyttjande. Ett område där resursutnyttjande tycks vara maximalt är barnkläder. Där går urvuxna kläder och skor inte bara i arv utan runt i hela bekantskapskretsen. Varv efter varv.
När det gäller bostäder har vi bostadsbrist. Samtidigt finns det massor av hus och lägenheter där alla rum inte används. Har vi någon sorts snedskruv som gör att lösningen på problem är att expandera sig ur problemet, i det här fallet att bygga mer. Ur hållbarhetssynpunkt betyder det mer resursinsatser och mer energikonsumtion. Hur vore det att bättre utnyttja de bostäder som finns? På TV fick man se ett par som bodde i ett för stort hus som ville flytta till ett mindre enplansvilla men tyckte sig inte kunna på grund av reavinstskatten. De menade att många bostäder inte utnyttjas därför att flyttning inte underlättas. DN skriver att någon som bott länge i en bostadsrätt kan åka på en skatt på 900 000 kr när lägenheten säljs. Då har vi skapat ett stort hinder för bättre resursutnyttjande. Att byta bostäder vid semesterresor är något som börjat sprida sig. Det är att sälja tomrummet när man är bortrest på semester.
I England har man konstaterat att det finns 870 000 bostäder som står tomma samtidigt som 185 000 personer är bostadslösa. Nu försöker man på olika sätt hitta vägar för att utnyttja detta bestånd. Ett är det som kallas ”bedroom tax”. Det är egentligen inte en skatt utan en minskning av bostadsbidraget till familjer med sociala behov men som har större utrymmen än de egentligen behöver.
Ett annat område med extremt ineffektivt resursutnyttjande är bilar. Tittar man på trafiken på E4 söderifrån en vardagsmorgon syns det tydligt vilket resursslöseri som pågår. Långa köer med bilar med en person i. Återigen tycks lösningen på problemet vara att expandera, dvs bygga ut vägnätet. I Kalifornien valde man en annan modell. Där har man carpool-filer i högtrafik. Carpool definieras som bilar med två eller fler personer med säkerhetsbältet på. Och naturligtvis har det skapats hemsidor där man kan anmäla att man vill ha en passagerare, så man kommer snabbare till jobbet. Numera tillåter man bilar med en person om bilen drivs med miljövänligt bränsle.
Av alla fritidsbåtar hur många är egentligen ute på sjön en solig dag? Har man en båt som används för 10 dagsutflykter per år blir timkostnaden rätt saftig. Nu kanske den som har en båt protesterar, eftersom det är stort värde att komma ut i naturen när man vill. Men båtpooler kanske?
Dåligt resursutnyttjande är också att inte utnyttja allt som kan ges en ytterligare funktion. Här tänker jag på alla södervända tak som inte används till solfångare. Det finns 660 kvadratkilometer sådana tak i Sverige. Med solceller skulle dessa ersätta fem kärnkraftverk! Det är halva vårt energibehov. Men för att utbyggnad ska ske måste regeringen kämpa ner energilobbyn och tillåta att man säljer tillbaka överskottselen.
Tak kan också ges andra funktioner, till att samla in regnvatten eller vara uppställningsplats för bikupor, för matproduktion, eller binda koldioxid (gräs). Ett härligt exempel på att låta en resurs få fler funktioner är flygplatsen O’Hare i Chicago där man på ytorna runt landningsbanorna har ställt upp 28 bikupor. Honungen säljs sedan till flygresenärerna.
Företag kan ha en roll i resursutnyttjandet, men då måste man komma bort från föreställningen att man då saboterar sin egen nyförsäljning. Exempel: Engelska B&Q har ett verktygsbibliotek där man kan låna sällanprylar. Nudie Jeans reparerar trasiga jeans gratis eller skickar en reparationssats, H&M tar emot kläder för återvinning.
Ett exempel från vår egen verksamhet på effektivt resursutnyttjande är när våra kunder klimatkompenserar genom att plantera träd. Denna transaktion leder samtidigt till att småbönder får det bättre ställt, kan skicka barnen till skolan, de får bättre vattenhållning och förbättrad livsmedelsförsörjning. Win-win!
Detta är inlägg #75 i initiativet #blogg100 som går ut på att skriva ett blogginlägg om dagen i 100 dagar med start den 1 mars 2014.
