Aktuellt Blogg Cykel eller bil - r...

Att Sverige och Stockholm ligger efter i utvecklingen gällande cykelinfrastruktur både i förhållande till stadens mål och i jämförelse mot andra ledande länder är inga nyheter. Men det finns historiska orsaker och det finns goda exempel att ta efter från andra länder

Här kommer några reflektioner från cykelvärlden senaste veckan då jag varit på cykelseminarium på Nederländska ambassaden, läst sega artiklar i DN m.m

I Köpenhamn så gör man en totalkalkyl när man väljer man att ta med alla sociala kostnader och då vinner cykling – ofta. När man skall väga olika trafikslag mot varandra så gör man en helhetskalkyl. Då väger man in:

  • Investeringskostnad
  • Olyckskostnader
  • Hälsoeffekter på utsläpp från biltrafik
  • Koldioxidutsläpp
  • Hälsoeffekter

Med dessa parametrar inbakade så får man en kalkyl där cykeltrafiken är en stadig vinnare. En kilometer körd med bil genererar en samhällskostnad på 0,15 euro. Att jämföra med att samhället tjänar i genomsnitt 0,16 euro för varje cyklad kilometer. D.v.s en skillnad på nästan 3 SEK per km där cykel ersätter bilen. Till detta tillkommer personliga driftskostnader, tidsvinster ökad livskvalitet. Vilket gör cykel till ett ännu starkare alternativ.

I Nederländarna är var tredje cykel som säljs en elcykel vilket påverkar infrastrukturutbyggnader. Man kan bygga kommunikationshubbar allt längre ut från centralorten då räckvidden förlängs med elcykeln. Dessutom har det visat sig att cykelkarriären förlängs med tillgång till elcykel. Allt äldre målgrupper köper elcykel. Vilket även har en positiv hälsoeffekt.

I Nederländarna så startar barnen mycket tidigare och cyklar gärna till skolan. I Sverige så sker debuten och regelbunden användning allt längre upp i åldrarna. Ofta så tillåter skolarna inte att cykla till skolan om barnen är yngre än 12 år pga ”säkerhetsskäl”.

Man hade även mätt sjukfrånvaron gällande cyklist kontra icke cyklist klara skillnader till cyklistens och samhällets fördel.

Skärmavbild 2016-04-21 kl. 15.09.51

Under seminariet redovisade GIH-professor Peter Schantz: Hur många av de som idag tar bil till arbetet i Stor-Stockholm har ett avstånd som de kan cykla på max 30 minuter? Svar: c:a 111 000 st. Dvs med en förbättrat infrastruktur så finns det en grym potential och det är dessa bilister som måste fångas in om staden någon gång skall kunna uppnå sina uppsatta mål.

I Sverige ligger vi på en annan nivå. Dagens Nyheter har en artikelserie där man vill utse stadens cyklistvärstingar om det är med män i lycra eller tanter i tyg. Som motbalans till DN har det publicerats artiklar bl.a. från Jeroen Wolfers (cyklistbloggen.se) som visar att Nederländerna visst är 40 år före men att det också har sin bakgrund i mörk olycksfallsstatistik. I Sverige och Stockholm har man inte ännu insett att man måste skapa plats åt cykelinfrastruktur och att det måste ske på bilismens bekostnad. Se bild nedan som illustrerar de två motpolerna bland beslutsinnehavare/tjänstemän i Stockholm. Vissa har fattat medan andra säger att boosta gärna cykling men inte på bekostnad på någonting annat trafikslag. (Intervju gjord av etnolog Åsa Nyblom på Trafikutredningsbyrån AB)

Skärmavbild 2016-04-21 kl. 13.44.17

Så jag uppmanar att sluta med tyckandet och gör istället relevanta samhällsekonomiska kalkyler som myndigheterna gör i Köpenhamn. Jag tror att det är enda sättet att sprida kunskap och för att tjänstemän skall våga ta beslut om utbyggd cykelinfrastruktur som dessutom är underbyggd med fakta.

 

Your comment has been successfully submited.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.