Gästbloggare
Ekosystemtjänster kallas alla de tjänster som naturen ger oss. Konceptet tydliggör för oss alla de sätt som vi är beroende av naturen. Exempel på ekosystemtjänster är grusåsarnas rening av vatten, jordens förmåga att binda koldioxid och bins pollinering av fruktträd. I Miljömålspropositionen 2010 presenterades detta som ett nytt sätt arbeta med biologisk mångfald. Regeringen menade att genom att värdera ekosystemtjänsterna kan samhället bättre förstå och förhålla sig till miljövärdena.
Nu äntligen har regeringen tillsatt en utredning som ska börja svara på hur Sverige ska arbeta med värdering av ekosystemtjänster och utredningen ska presentera sina resultat sista september. På miljödepartementets Folk- och Naturkonferens om värdering av ekosystemtjänster var det några företag som berättade om hur de arbetar med att värdera ekosystemtjänster och hur det påverkar deras affärsverksamhet.
Det lysande exemplet bland de närvarande företagen var Saltå Kvarn som skapat en modell för att ersätta bönderna för deras spannmål utifrån vilka åtgärder de gör för att värna ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Saltå Kvarns representant kunde berätta att kilopriset för ett kg spannmål som en bonde får ökas utifrån hur vilka miljöåtgärder de gör. Det är tydligt att Saltås modell ligger i den absoluta framkanten av ekosystembaserat företagande. Väldigt roligt för mig var för förstås att det är mina kollegor Peter Wrenfelt och Katrin Dahlgren på U&We som varit Saltås konsulter och utvecklat systemet.
Genom att vi tydliggör värdet av olika ekosystemtjänster kan vi dels kartlägga hur ett företag är beroende av olika ekosystem för sin verksamhet och dels hur företag påverkar och förbrukar ekosystem. Precis som det är viktigt för företag att hålla koll på sin klimatpåverkan kommer allt fler företag behöva analysera sin relation till ekosystemen. Nu vänder sig allt fler ledande företag till U&We för att utveckla sina affärer utifrån ekosystemtjänster.
