Göran Wiklund
Snart är det dags för Rio +20 Earth Summit. Närmare bestämt i juni i år. Konferensen heter så därför att det var 20 år sedan den viktiga miljökonferensen i Rio de Janeiro hölls. Det är inte utan att det som känns ödesmättat. Ska vi lyckas styra om utveckling så att den slår in på en väg mot hållbarhet? Kan man nå enighet om ett globalt ”vi”? Det vilar ett enormt ansvar på politikerna att bortse från särintressen, vilket de hittills inte gjort, och i stället tänka på jordens framtid, vilket är temat för konferensen: ”The Future We Want”. Det är uppenbart att den framtiden kommer att se helt annorlunda ut än den situation vi är vana vid. Vad som behöver förhandlas fram är ett antal Sustainable Development Goals och som vissa också anser det vara möjligt att göra. På det sättet skulle de bli ett komplement till Milleniummålen som sätter ambitiösa mål för fattigdomsbekämpning men som inte gjort mycket åt sitt sjunde mål dvs hållbarhet trots att fattigdom och svält är så intimt kopplade till hållbarhet.
Några av de svåra frågor man måste hantera: Är det hållbart att anlägga stora dammar för att klara vattenförsörjning till Indiens växande befolkning? Betyder REDD (Reduced Emissions from Deforestation and Degradation) att ”land grabbing” påskyndas eller ska dt nås genam att lokala bönder involveras?
En förövning hålls om någon vecka i London, konferensen ”Planet Under Pressure” som samlar 3000 forskare och experter som ska utvärdera tillståndet på jorden och komma med förslag. Bland annat kommer de att föreslå att nya globala institutioner etableras i FNs regi för att hållbarhet ska få ett kraftfullt forum.
Intressant är att Pär Larshans från vår kund Max Hamburgare inbjudits att tala vid konferensen. Det är ett tecken på förståelsen för att näringslivet måste involveras.
Vi menar att företag måste omdefiniera mycket av sitt CSR-arbete, så att det skjuter in sig på de stora globala problemen. Själva känner vi att vår klimatkompensation ligger helt rätt. Vi kopplar ihop våra kunder med lokala, fattiga bönder, så att dessa levererar en ekosystemtjänst – kolbindning i träd – som de får betalt för och som gör att deras tillvaro förbättras.
