För ett par veckor sedan så hade undertecknad förmånen att få göra ett studiebesök i Stockholmshems (kommunala bostadsbolaget)regi. Destinationen var Hållbara Hökarängen. Projektledaren Åsa Stenmark berättade hur de hade lyckats vända den negativa trenden för Hökarängen (förort i södra Stockholm) och dess centrum genom en genomtänkt strategisk satsning. Stolta anor finns då Hökarängens centrum var det första förortscentret som byggdes kring en gångväg utan biltrafik – även kallat gågata.
Medborgardialog har varit ett viktigt verktyg. På kontoret beläget mitt på gågatan så står dörren alltid öppen för vem som helst att lämna synpunkter om förbättringsåtgärder eller bara komma förbi på en kopp fika. Detta har gett cykelverkstad, nya restauranger och bageri. Konceptet förutom att alla skall få riktigt bra ändamålsenliga lokaler (500 lokalhyresgäster) innebär att affärsinnehavarna även får sin egen neonskylt i 50-talsstil. Detta gör att en helhet uppnås och att områdets karaktär bevaras. Andra åtgärder med betoning på social och ekologisk hållbarhet är att odlingslotter har skapats, bilpool, resurser för konstprojekt i Tobaksområdet mm.
Att jobba med ett områdes sociala och ekologiska hållbarhet låter ganska självklart idag men historiskt sett så är det ganska nya arbetssätt som nu vinner mark. Krasst kan man säga att marknadens aktörer har prövat att låta bli. Men den hårda vägen har visat att det lönar sig med investeringar och struktur som bejakar social såväl som ekologisk hållbarhet.
Vad är då baksidan på medaljen om det finns någon? Det är väldigt få fastighetsbolag som är så dominerande i ett område som Stockholmshem är (5000 lägenheter i Hökarängen). Inte många aktörer har råd med den omfattande projektbudget som krävs. Samtidigt så finns det oerhört mycket att vinna t ex så genomför Stockholmshem parallellt med Hållbara Hökarängen omfattande tekniska åtgärder på fastighetsbeståndet. Målet är att minska energianvändningen med 15 procent och CO2 utsläppen med 40-50 procent (2 000-2 500 ton) till årsskiftet 2014-2015. Få aktörer har resurserna/möjligheten att vända en negativ trend. Men vad är alternativet?
Så finns det några slutsatser att dra? Numera finns det bättre kunskap att proaktivitet och dialog bör vara med tidigt. Kanske är det som Stockholms stad gör vid planeringen av Norra Djurgårdsstaden rätt. Där finns en inbyggd intressentdialog redan från början. Man detekterar behoven i stadsdelen, redan i ett tidigt stadie pratar man strukturerat med de boende. Ekosystemtjänster kombinerat och/eller med andra möjliggörare av sociala aktiviteter finns med redan från planeringstart. Man har insett att det kostar för mycket att inte göra rätt från början.
Nå, Hökarängen såg trevligt ut mitt på blanka förmiddagen en vanlig vardag. Jag beslöt för att återvända en mörk lördagskväll. Hur såg verkligheten ut då?  Det började bra med en kort promenad där områdets barn åkte pulka i backen mitt i centrum. Jodå neonskyltarna lyste varmt och inbjudande och julpyntet var på plats. Tillsammans med familjen så besöktes därefter restaurangen Cevicheria Aji&Ajo. (Ceviche är en peruansk nationalrätt, rå marinerad fisk i gränslandet mellan sill och sushi). Ägaren Franjo tog emot med öppna armar och bjöd på en fantastisk måltid nedsköljt med peruansk majsjuice. Saken var klar – fördel hållbara förorten.