Har under ett par timmar fått en utförlig guidning nere i Sveriges och världens största och mest moderna gruva. LKAB i Kiruna. Eftersom efterfrågan på malm är stor och priserna höga är det ekonomiskt försvarbart att projektera en stadsomvandling där man kommer flytta stora delar av centrala Kiruna.
I fjol gjorde LKAB en vinst på 17 miljarder, flytten beräknas kosta 16 miljarder medan man kalkylerar att kunna bryta malm i ytterligare 20 år på den nya nivån på drygt 1.300 meter från 0-nivån. Alltså lönsamt…
Men är detta bra eller dåligt? Tror frågan är något mer komplex än så men jag slås av att det mest talas om de ekonomiska aspekterna. De sociala aspekterna för människor som tvingas lämna sina hem – hur räknar man på dem? Åh andra sidan kommer det skapas många nya arbetstillfällen vilket är en positiv samhällelig aspekt.
Samtidigt råder stor bostadsbrist, precis som under början på 1900-talet. Idag bor gruvarbetarna i flervåningsbaracker.
Men miljön, hur har de räknat på den? Klimatsmarta pellets framhålls under guidningen, på många av skyltarna och i broschyrer. Men miljöfrågan och dess utmaningar är för mig större än så. De andra delarna i vad planeten klarar verkar inte tas med. Tänker på fosforen som läggs på hög, hålet i backen och sjön som man valt att dränera för att nå fram till malmfyndigheter. Vi befinner oss i ett mycket speciellt område, till delar orörd vildmark som återigen exploateras hårt. Vad kommer våra barn och barnbarn tänka om vår förhållandevis kortsiktiga vinstmaximering?
Men utan gruva inga jobb, eller? Hur tänker Nordkalk vad gäller Ojnareskogen på Gotland? Hur resonerar Shell vad gäller Arktis? Här kan du läsa mer om Ojnareskogen & vad som händer i Arktis. Åsikterna går som vanligt isär, beroende på om man lägger tyngdpunkten på hållbar eller utveckling.
Under Bungeprocessen har vi sett domare som växlat mellan att ena dagen döma i målet och andra dagen vara på Nordkalks advokats lönelista, vi har sett myndigheter som haft avgörande inflytande på domstolens beslut, och som får JO-kritk för jäv, uppseende uppgifter som emellertid inte bekommer domarna i Bungemålet. Två domstolar, Miljödomstolen och Miljööverdomstolen (obs de har längre namn nu), kommer fram till helt olika beslut, men Högsta Domstolen klarade inte sitt uppdrag, att hantera ärendet. Vi har också sett myndigheter som först rekommenderat Nordkalk platsen för att senare byta ståndpunkt och motsätta sig ett tillstånd. Nu har Fältbiologernas aktioner skapat den uppmärksamhet kring Bungebrottet som borde ha kommit för länge sedan. Men vi som motsätter oss brottet har anledning att vara självkritiska. Naturskyddsföreningen med en rikstidning och omfattande resurser skulle för länge sedan haft många och stora artiklar i Sveriges Natur och massutskick till medlemmar och tidningar – för att skapa uppmärksamhet och opinion. Det är sånt föreningen är till för! Att man sedan i våras valt att på allvar stödja lokalföreningen i deras arbete mot Bungetäkten är bra, men stödet kom för sent och opinionsarbetet har ännu inte fått någon fart på riksnivå. Och kanske har parternas fokusering på vattnet gjort det enklare för domarna att ge tillstånd i förhoppningen att teknikska problem ska teknikerna klara att lösa. Förstörd natur är svårare att ignorera. Som exempel kan vi se hur Miljööverdomstolen samma dag som de ger tillstånd till Bungetäkten stoppar Vattenfalls vindkraftetablering på Mästermyr med motiveringen att den skadar naturen. Det skulle naturligtvis varit stopp på bägge ställen och med liknande motiveringar.
Tack för utförlig kommentar!
Det vore trevligt att veta vem som finns bakom offshore banking.