#38 Jag överhörde ett samtal mellan bekantas bekanta häromdagen. Samtalet berörde kort frågan om pappersåtervinning och den ena kvinnan sa ”Nej, vi har ingen pappersåtervinning hemma, jag ska kanske ordna det när vi flyttar till hus. I radhuset har vi ingen plats för det”. En stund senare hade ämnet glidit vidare till de stundande valen till EU-parlamentet och riksdagen, och det tröttsamma i att skillnaden mellan partierna är i det närmaste obefintlig. En av kvinnorna reserverade sig då genom att säga att ”Sverigedemokraterna finns ju på extremen, och så Miljöpartiet i den andra änden”, och hennes samtalspart hummade medhåll.
Jag spenderar hela mina arbetsdagar med människor som på många sätt är väldigt olika mig men som alla är engagerade i frågor kring miljö och social hållbarhet. Det delar vi. Våra kontaktpersoner hos våra kunder är också i varierande grad engagerade i samma frågor och mer eller mindre insatta. Samtalet mellan bekantas bekanta jag fick höra var ett sådant där tillfälle till reality check som jag behöver. I någon bemärkelse lever jag i en skyddad verkstad.
Nu är ju inte just pappersåtervinning i sig den stora hållbarhetsfrågan som vår framtid står och faller med, men diskussionen påminde mig om något jag behöver komma ihåg. Det finns människor som inte kan hitta ett enda litet hörn i sitt radhus för pappersåtervinningen, och som tycker att Miljöpartiet är ett extremparti fullt jämförbart med Sverigedemokraterna – om än i andra änden av skalan. Så hur bygger vi på lösningarna på de stora hållbarhetsfrågorna – om vi nu inte ska tro att vi kan vinna över alla – så att även dessa människor kan komma att handla hållbart, utan att de behöver göra en ansträngning de anser vara extrem?
Och i vilka frågor och ämnen framstår jag som så där förbluffande ögonbrynshöjande oinsatt eller provocerande oengagerad, för dem som har andra fokusområden än jag? Vilken är min stora blinda fläck?
Detta är inlägg #38 i initiativet #blogg100 som går ut på att skriva ett blogginlägg om dagen i 100 dagar med start den 1 mars 2014
