En förändring är nödvändig: Om en generation så kommer vi att vara mellan nio och tio miljarder människor på jorden. För att klara planetens försörjning vi måste ställa om. Hur ersätter vi våra favoritproteiner? Till något som inte är lika klimatpåverkande som kossornas idisslande med påföljande metanuppsläpp eller köttdjurens enorma matproduktion som både tar stora vattenmängder och markytor i anspråk och dessutom bidrar till övergödning.
Vad kan alternativet vara? Insekter är vanligt förekommande på matbordet i andra delar av världen, inte minst i Asien – men de har trots sitt höga närings- och proteinvärde inte slagit i Sverige ännu. Två miljarder människor äter idag regelbundet insekter.
Ur näringssynpunkt så motsvarar insekterna de traditionella intagen. Exempelvis så är mjölbaggens larver likvärdigt med nötkött avseende proteiner och mineraler med plus för larverna högre vitaminhalt. Den största fördelen är att insekter är fodereffektiva. Dvs det går åt mindre mängd foder för att få samma mängd protein.
Kackerlackor, syrsor och andra småkryp låter väl lagom inspirerande för den genomsnittlige svensken. Varför förknippar vi insekter med äckel? Ofta blir svaret att vårt beteende är kulturellt betingat. Läskiga insekter kan få både barn och pappor att skrika i högan sky. Mycket kan tillskrivas vår ovana. Insekter trivs som bekant bäst där det är varmt. Vi nordbor har därför ingen naturligt förhållande till våra vänner insekterna. Vi minns kackerlackornas rassel när vi tände toalettlampan på charterhotellets badrum, vilket kanske inte var det angenämaste minnet från semesterresan. Andra länder (med ett varmare klimat) har ett helt annat förhållningssätt.
Kanske borde någon tala om att te x gråsuggor är som leddjur nära släkt med skaldjur. Skaldjur klingar kanske mer angenämt för matkonsumenten i våra breddgrader.
Sociala normer styr!
Inte bara ovana vid varma klimat är påverkande. Beteendevetare hävdar att konsumenter har en stark benägenhet att konsumera enligt befintliga sociala normer. Vi gör ofta som vår omgivning gör. Vi är rädda att bryta normer. Helt klart så har marknadsföringens utformning en avgörande betydelse, läs i en artikel från The Guardian, där återges ett test där fyra budskap prövades allt i övrigt lika. Variationen varierade mellan 34 och 157 personer som var villiga att pröva att äta insikter beroende på budskap.
Vad funkar i Sverige?
Insekter är vanligt förekommande på matbordet i andra delar av världen men de har trots sitt höga närings- och proteinvärde inte slagit i Sverige ännu. För att undvika problem med invaderande arter som inte förekommer naturligt i den nordiska faunan är det tre arter som, enligt projektarbetet, lämpar sig väl. Det är syrsa, mjölmask och honungsbi som alla innehåller rejält med ”kvalitetsprotein” bl a aminosyran tryptofan. Lyssna gärna på Sveriges Radios vetenskapsprogram Klotet vars senaste avsnitt behandlar ämnet ”Malda maskar till lunch?”.
Forskare tror att framtidens väg är insektsodling och att våra naturliga svenska insekter inte räcker till. Forskarna på SLU tror att djurstallar kan blir en bra odlingsplats. Jag bjuder på ett alternativ till. Belatchew arkitekter har tagit fram ett futuristiskt förslag där våra rondeller blir framtidens insektsfabriker.
Hur lång tid kommer det att ta innan vi kommer att ha insekter som en återkommande inslag på våra middagsbord? En tydligt påvisad nyckelfråga är att kunna bryta bryta de sociala normerna dvs vi måste komma runt äckelfaktorn – det kan ta tid. Men vinsterna är så stora att förhoppningen är att vårt sunda förnuft gör att vi kommer att prova.
Att våga testa är första steget på en väg som vi alla måste beträda.
