Göran Wiklund
Vid årsskiftet slopades skatten på handelsgödsel som ett sätt att kompensera bönderna för den ökade dieselskatten. Flera bedömare, bl a Naturskyddsföreningen, Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket, är rädda för att det kommer att leda till högre halter av tungmetallen kadmium i importgödsel och därmed i jordarna och därmed i maten. Man menar att skatten verkligen fungerade så att halten av kadmium hölls nere.
Samtidigt pågår en debatt om slamspridning på våra åkrar. Reningsverken vill kunna göra sig av med slam genom att kostnadsfritt erbjuda det till bönderna att lägga på åkrarna. Man anser sig göra en miljögärning genom att fosfor som finns i slammet återförs till åkrarna. Branschorganisationen Svenskt Vatten har tagit fram ett certifieringssystem REVAC, som röner mycken kritik, eftersom det sätter gränsvärden för endast vissa av de gifter tusentals gifter som slammet innehåller. LRF har efter mycket motstånd gett med sig och tillåter nu slamspridning. För att dölja sin kovändning säger de sig nu vara en av initiativtagarna till REVAC. Slam innehåller även kadmium som är ett starkt gift som inte bryts ner i naturen. Halterna i jorden ökar alltså. Antingen det kommer från handelsgödsel eller slam.
Nu oroar sig läkare för vad kadmium gör med människokroppen. Det är känt att det kan orsaka njurskador, cancer bl a livmodercancer, och skelettskörhet. I en artikel i DN igår säger professor Björn Fagerberg vid Sahlgrenska: ”Kadmium är mycket farligare än vad vi trott.”
Kritiker mot slamspridning menar att det utomlands finns exempel på att slam hanteras på ett säkrare sätt genom att bränna det och sedan återvinna fosfor ur askan som sedan kan gödslas.
Intressant och läskigt med kadmium. Men det finns trots allt en ganska rättfram lösning. Satsa på ekologiskt kretsloppsjordbruk med en balanserad djurhållning på varje gård. Då blir borttransporten av fosfor väldigt begränsad. Den kompenseras dessutom av den ekologiska grödans rötter som bättre penetrerar även djupare liggande jordlager – jämfört med bortskämda konventionella grödor som inte går så djupt – och bidrar till en vittring som frigör fosfor. Det funkar. Det finns biodynamiska gårdar (=ekologiskt kretloppsjordbruk) i Tyskland som varit i drift i årtionden utan tillförsel av näring med bibehållen och till och med ökad bördighet.
Johan: Och – kan man väl lägga till – ekologiskt och biodynamiskt jordbruk ökar mullhalten, vilket binder CO2 i jorden i stället för att släppa ut det i luften vilket annars blir fallet.