Lucka 6: Bygg framtiden på befintlig kunskap

Under antiken formades det klassiska västerländska kulturarvet företrädesvis i medelhavsområdet inom filosofi, konst, politik, astronomi och matematik. När vi i Västeuropa pratar om något som klassiskt som menat traditionellt eller bestående värde, är antiken tätt förknippat med detta ord. Klassisk geometri eller klassisk bildning brukar syfta till Grekland och Romarriket under 3000 f.Kr. till Västroms fall ca 500 e.Kr. När det romerska riket föll, ockuperades territorierna av hedniska horder som ofta var i konflikt med varandra vilket resulterade i stor förstörelse av den grekiska och den romerska civilisationen. I Västeuropa följdes antikens fall av en kulturell nedgång och något som av samtida filosofer kallat för ett intellektuellt mörker.

Den tidiga medeltiden har lämnat efter sig ett fåtal större byggnader, (främst katedraler) och skriftliga källor. Dessutom var den politiska maktutövningen begränsad till det närliggande geografiska området. Denna isolerade tillvaro har kommit att beskrivas som den mörka medeltiden, men kan snarare tillskrivas benämningen den tysta medeltiden. Vart försvann idéerna, idealen och den intellektuella tankevärld som hade varit närvarande i 3 000 år?

När jag fyllde 25 i november fick jag boken Vetenskapens bortglömde hjälte – Alexander von Humboldts äventyr. Jag kan inte påstå att denna man på något sätt fanns i mitt medvetande dagligen tidigare trots att jag vill definiera mig som en miljömedveten person. Alexander von Humboldt levde 1769 – 1859 och i sin samtid var han en mycket berömd vetenskapsman som fick både floder, djur och en del av månen uppkallade efter sig. Alexander von Humboldt brukar definieras som den person som förändrade människans sätt att se på naturen och fadern till det moderna miljömedvetandet. Han lanserade en banbrytande idé för sin tid; Naturen är en komplex och sammanflätad global kraft, som inte enbart finns till för mänskligheten.

Det var vid bestigningen av Chimborazo, en inaktiv vulkan i Anderna som Humboldt med sällskap var de första att ta sig 5 917 meter över havet. Kan ni föreställa er den synen? Att år 1802 som första människor vara så högt upp. De såg att på berget var det områden med lavar, barrträd och fuktig djungel som övergick i husbebyggelse med små städer och så vidare. Det var en revolutionerande insikt att se med egna ögon att hela jorden är en enda stor levande organism som hänger ihop.  När de stod där på Chimborazo blev det tydligt hur vegetationszonerna var staplade på varandra och kunde se samband mellan växtlighet och de geografiska zonerna med sina olika klimat.

Med insikten om att hela jorden är ett sammanflätat komplext system blev det uppenbart för Humboldt hur sårbart det är. ”Om en tråd dras ut kan hela gobelängen rämna”. Humboldt var även den första vetenskapsman som talade om skadliga klimatförändringar orsakade av människan, efter att ha sett förödande konsekvenser vid kolonialplantager vid Valenciasjön år 1800. Han sade att det kunde få oanade konsekvenser för kommande generationer. Humboldt förstod att om människor ändrade förutsättningarna, så kommer växtligheten och organismerna att förändras. Växtligheten är anpassad efter de förutsättningar som de är vana vid. I Humboldts samtid bestod samhället av individer som distanserade sig från hur deras egna handlingar skulle ha någon påverkan på framtiden. Dessutom hade industrialismen sin guldålder med individer som kunde konsumera på ett helt annat sätt än tidigare och med ny teknologi som möjliggjorde en mer effektiv produktion. Men mycket har hänt på 200 år. Eller?

I denna storslagna kedja av orsak och verkan, kan inget faktum beaktas separat

– Alexander von Humboldt

Likheterna mellan 1800- och 2000-talens början är slående. Även om teknikerna har ändrats och samhällsutvecklingen har gått framåt, så tycker jag mig se att det finns likheter i både värderingar och beteenden. Humboldt var en vanlig människa, som jag. Med ett brinnande intresse för jordens ekologiska system och människa/miljö-relationer. Det finns stora och jättebra idéer, men om ingen förvaltar de kan de försvinna lika fort. Det gäller både den intellektuella tystnaden efter västroms fall och Humboldts idéer som hamnade i skuggan av produktionssamhället.

Idag vill jag öppna luckan om att bygga framtiden på befintlig kunskap. Med ödmjukhet för det som har varit och respekt för framtiden kan vi förstå nuet djupare. Vad är det vi inte tänker på idag? Vi behöver inte uppfinna hjulet ytterligare en gång, utan låt oss använda oss av den kunskap som vi har fått från tidigare generationer som verktyg till att bygga framtiden.