Tack Gunnela Ståhle för att du så uthålligt driver debatten för en god djurvälfärd. Du och andra behövs som pådrivare så att de djur som ger oss vår mat får ett värdigt liv innan de hamnar på våra tallrikar.
Tack också för dina ord vad gäller ”ett berömvärt ambitiöst arbete med att bjuda in till seminarier och genomföra studiebesök” även om berömmet nog ska ges till Coop för deras ambitioner inom djurvälfärdsområdet. Som en av de inbjudna föreläsarna så vet du som sagt att vi inte är experter inom djuromsorgsområdet. Vi anser oss däremot vara experter på hållbarhetsdrivna affärer och de processer som leder dit.
Det var därför vi bjöd in 14 kunniga inom området för att ge ett gediget underlag för framtida beslut. De 4 studiebesök på konventionella och ekologiska gårdar för gris, nöt, hönor och kycklingar bidrog också. Att olika intressenter har olika syn på vad som ska göras och inte göras blev tydligt exempelvis när Bo Algers, SLU, Annika Bergman Sveriges Grisföretagare och Maria Alarik, Ekokött deltog vid samma tillfälle.
Att förenkla i kommunikationen anser vi vara nödvändigt för att göra stora frågor förståeliga och möjliga att hantera – det innebär förvisso en viss risk att man kan missförstå – men det är en risk man får ta om man vill nå utanför den ganska snäva krets som till vardags diskuterar djurvälfärd. Att förenkla kommunikationen innebär inte automatiskt att man tar till förenklade lösningar.
”Det finns inga medelhönor” och att ”Djur är enskilda kännande individer och djuromsorg går inte alltid att inordna under det traditionella hållbarhetsperspektivet” är ett synsätt. Om man jämför med FN’s Milleniemål så skulle nog detta synsätt förhindra mycket av deras värdefulla arbete. Trots att det inte finns några medelbarn så mäts barnadödlighet och kommuniceras inom programmet – det ger ingen heltäckande bild av hur varje enskilt barn har det men anses vara en viktig indikator.
Dina motioner önskar vi dig all lycka med – det låter som goda förslag.
Jag ser också fram emot att jobba med dig för en förbättrad djurvälfärd i framtiden, inte minst inom den offentliga konsumtionen. De siffror som du tog upp vad gäller hönors utrymme för svensk konsumtion speglar ju att den mat vi får i skolor, på sjukhus och på restauranger inte uppfyller de minimikrav som finns på svensk matproduktion. Och det måste vi ju ändra – eller hur?
Vad gäller komplexitet/enkelhet vid kemikalieanvändning så överlåter jag åt min kollega Ethel Forsberg att kommentera detta i separat blogginlägg.
Jag håller helt med Gunnela om att det är oärligt att tala om medelhönor. De hönor som suttit i burar står för 20-25 % av äggen som säljs på Coop Forum och Coop Extra har till exempel 0,06 kvadratmeter per hönaö. De hjälps inte direkt av att andra hönor haft det större.
Jag kan inte heller förstå var ni får 0,85 kvadratmeter ifrån! Eller 0,51 för den delen. Burhöns har som sagt 0,06 kvadratmeter, motsvarande ett A4-papper, där de sitter 8 hönor i en bur på en halv kvadratmeter. ”Frigående” hönor går 9 st per kvadratmeter och ekologiska hönor är 7 per kvadratmeter, utom de sommarmånader de går på bete och får lite större plats. Så förklara gärna hur ni har räknat!
Jag är glatt överraskad över engagemanget kring min blogg om ”kamelanalysen”. Det finns ju alltid problem med kommunikation. Ethel Forsberg gjorde verkligen en övertolkning av min formulering kring Ja eller nej till bekämpningsmedel. Den formuleringen hade ingenting med riskvärdering av enskilda bekämpningsmedel att göra, utan hänvisade snarare till alternativen ekologiskt (utan kemiska bekämpningsmedel) resp konventionell produktion. Tänks så lätt det är att missförstås, för jag hoppas inte man vill övertolka – eller?. Jag är bara angelägen om att COOP kan lägga en vetenskapligt baserad djuromsorgsribba, som håller vid kritisk granskning. Hur den sedan ska kommuniceras är en helt annat sak. Jag vill också att U&W och COOP hjälper till med att åtgärda de problem som finns i den svenska ekologiska djurhållningen – sjuklighet och benproblem hos grisar och restriktiv utfodring och fothälsoproblem hos eklogiska kycklingar. Det är verkligen en trovärdightesfråga.
@Lena Lindström
Hej Lena,
Tack för dina synpunkter.
Du har helt rätt i att det inte hjälper den hönan som sitter i bur att en annan inte gör det.
Däremot tycker jag att det är av intresse att se på medelyta som en av flera parametrar. Personligen tycker jag burägg är en gammalmodig företeeelse som bör försvinna. Just när det gäller hönorna så har det ju faktiskt skett en positiv förändring över de senaste 20 åren. Från hundra procent burägg till runt 20-25% som du skriver – det gäller att den utvecklingen fortsätter.
Ytan är beräknad utifrån tillgänglig yta och inkluderar uteyta. Vi har också räknat fram yta där uteyta är exkluderad.
@Gunnela Ståhle
Hej Gunnela,
Engagemang finns det gott om och vi strävar varje dag för att, med våra begränsade resurser, förbättra för miljö, människor och djur.