C/O City är ett VINNOVA-finansierade forsknings- och utvecklingsprojektet med syftet att visa på nyttorna med att integrera naturen och staden. I fredags presenterade vi våra resultat på en konferens i Stockholm.
Jag har gjort en pilotstudie inom delprojektet kvantifiering av nytta och värde. Syftet med piloten var att testa vår metodik och sammanfatta nyttorna från ett sedumtak.
Fastighetskontoret, Stockholm stad, föreslog för oss att använda det pågående projektet med Hjorthagshallen i Norra Djurgårdsstaden som pilotprojekt. Idrottshallen byggs om och man planerar ett sedumtak på hela nästan byggnaden.
Vårt tillvägagångssätt är uppdelat i sex steg, med inspiration från tidigare metoder för värdering och prioritering (Naturvårdsverket 2015, TEEB 2011).
Vad?
Till vad ska studien användas? Eftersom beslut redan är fattat (55 mm sedumtak Vegtech 0-4 XMS) så är vår studie snarare en sammanfattning av vilka nyttor som kan förväntas från ett motsvarande tak. En ögon-öppnare och ett sätt att testa metodiken.
Vilka?
Vilka ekosystemtjänster är aktuella?
- Eftersom markbädden är så tunn och taket inte är tillgängligt finns inte möjlighet till odling eller andra försörjande ekosystemtjänster från taket.
- Eftersom taket inte är tillgängligt och inte heller synbart i någon större grad förväntas förutsättningarna för kulturella ekosystemtjänster vara låga och de exkluderas i studien.
- Även om markbädden är tunn bedöms taket kunna bidra till biologisk mångfald, konnektivitet och artrikedom (stödjande ekosystemtjänster) på grund av takets läge i landskapet.
- habitat och stepping-stones för prioriterade arter
- För denna studie är det framförallt de reglerande tjänsterna som inkluderats, det finns behov av dem och det finns förutsättningar för dem, även med en tunn markbädd. Av de reglerande tjänsterna är det framförallt nyttorna:
- bullerdämpning
- dagvattenhantering
- luftrening
- lokal värmereglering
Vad?
Vad ska studeras? Avgränsningen görs utifrån ingående intressenter och aktörer, resurser, tidsperspektivet, graden av påverkan, ekologiska samband med andra områden och typen av ekosystemtjänster.
- Intressenter: projektledare Fastighetskontoret
- Inga fler intressenter har hafts dialog med eftersom det har varit en liten studie, planerat område, reglerande EST
- Ekologiska samband: mellan norra och södra delen av norra Djurgården (Nationalstadsparken).
- Prioriterade arter: ek-levande arter (insekter, fåglar)
Behov?
Hur ser behovet ut av olika ekosystemtjänster i området? Gör bedömning utifrån ”de fyra S:en” (C/O Citys “Ekosystemtjänster i stadsplaneringen – en vägledning”):
- Skapa: Ekosystemtjänsten finns inte i området idag men behov finns. Nyskapande behöver ske.
- Skydda: Ekosystemtjänsten finns men ekosystemet behöver skyddas för att inte kommande förändringar ska påverka.
- Stärka: Ekosystemtjänsten finns men inte i tillräckligt stor utsträckning. Förstärkning behöver ske.
- Skippa: Avvägning av andra intressen som finns i området medför att denna ekosystemtjänst inte kan bevaras. Detta bör kompenseras genom att ersätta på̊ annan plats.
Hjorthagshallen bedöms kunna bidra med konnektivitet på grund av sitt strategiska läge inklämd i nationalstadsparken, genom att designa taket specifikt för några av de prioriterade arterna i området.
I övrigt kan taket bidra positivt till att möta de urbana utmaningarna klimatanpassning och buller. Taket bedöms även kunna ha en liten men positiv effekt på andra onyttor från trafik så som luftföroreningar.
- Skapa: konnektivitet, habitat för insekter och fåglar
- Skydda: –
- Stärka: dagvattenhantering, bullerdämpning
- Skippa: –
Nytta?
Identifiera så specifikt som möjligt utifrån er prioriterade lista på ekosystemtjänster vilka parter som tillgodogör sig de bedömda nyttorna samt vilka som står för underhåll och kostnader av dem.
Nyttorna fördelas på olika aktörer. Detta är inget konstigt i sig, men det behöver synliggöras.
Detta är naturens nyttor som människan får eller tar av naturen, och som människor ofta förvaltar naturen för att optimera.
Därtill bedöms bidraget till Planeten som lågt. Hade utformningen gjorts specifikt för prioriterade arter, genom att exempelvis lägga ut ek-stockar som faunadepåer, hade taket kunnat ge ett positivt bidrag.
Reflektioner
Idag planerar man för vattenflöden genom att beräkna behovet av dagvattenhantering i framtiden. Det finns framtaget avrinningskoefficienter, regnintensiteter och det finns normer om klimatfaktor etc. Men när vi kikar på andra reglerande ekosystemtjänster så som bullerdämpning, luftrening och temperaturreglering så undrar jag varför det inte finns samma vana där? Varför planerar vi inte utifrån att stadsdelar och byggnader ska ge motsvarande nyttor även inom dessa områden?
Vi behöver planera utifrån vilka ekosystemtjänster som behövs vart i staden, sa Katarina Luhr i panelen. För Stockholm stad finns redan förutsättningarna, lägg ihop det kartmaterial som finns öppet i Miljödataportalen så får man en sådan karta. Överlagrar man luftföroreningar, bullermodellering, skyfallskartering och kombinerar med GIB:s nya värmestrålningsdata så får man bra koll på vilka urbana utmaningar som behöver prioriteras vart. Och i samma vända kikar man på de konnektivitetsanalyser och artinventeringar som är gjorde för prioriterade arter i nationalstadsparken och de gröna kilarna. Konsekvent borde ekosystemtjänster som hjälper till att möta dessa utmaningar satsas på speciellt i de områden som identifieras.
Snart kommer vår rapport om kvantifiering av nytta och värde av stadsnatur ut här.
Referenser
Naturvårdsverket 2015 Guide för värdering av ekosystemtjänster.
TEEB 2011 Manual for cities.
