På kant med biologisk mångfald

På ledarplats i DN skriver Susanna Birgersson en mystisk text om biologisk mångfald. Rubriken är att man inte ska krångla till det. Hon har nämligen kommit på att uttrycket biologisk mångfald är ett otydligt begrepp och därför tveksamt om det går att använda som utgångspunkt för globalt utvecklingsarbete. När man läst så långt undrar man vad hon i stället föreslår. Men innan hon kommer in på det konstaterar hon raljerande att arter kommer och går. I ett slag blev den svenska biologiska mångfalden rikare när bälgnackstekeln upptäcktes i somras. Hon undrar om det en katastrof om några stekelarter kommer på kant med omgivningen och så småningom dör ut. Kommer på kant? Man ska inte bagatellisera sammanfallande ekosystem får vi veta, men jag undrar om hon inte är ute och fiskar i grumliga vatten genom att hon gör just det. Det verkar nästan som att hon inte bestämt sig utan diskuterar för och emot med sig själv.
Mot slutet får vi veta att utmaningarna tacklas bäst genom att hoppa över det luddiga och komplexa begreppet biologisk mångfald och gå direkt på problemen. Och dem kommer man inte åt genom att implementera Nagoia-överenskommelsen.
Det är inte ovanligt att föreslå förenklingar när man ställs inför komplexa problem. Men biologisk mångfald blir varken mindre komplex eller lättare att förstå genom förenklingar. Den är som den är och vi vet förskräckligt lite om hur ekosystemen fungerar och ju mer forskningen går framåt ju större blir ödmjukheten.
Att göra något åt problemen tycks Susanna mena ska ske genom att bevara regnskogar, att FNs REDD-system är en god investering, eftersom koldioxid binds och regnskogarna behövs för medicinsk forskning. Den vinklingen gör att man undrar om biologisk mångfald är en fråga enbart för utvecklingsländer. Vad händer med alla andra skogar? Och haven? Det blir allt tydligare att biologisk mångfald är kopplad till resiliens, ekosystemtjänster, livsmedelsförsörjning, fattigdomsbekämpning, klimatförändring och land grabbing. Minskad biologisk mångfald får globala konsekvenser precis som utsläpp av växthusgaser. Det är en lång ledarartikel och lite substans. Susanna lyckas inte förmedla till mig varför uttrycket biologisk mångfald inte går att använda som utgångspunkt för globalt utvecklingsarbete och något som alla undertecknande stater kan arbeta med.