Blogg Planeten & pengarna...

Igår var det återigen dags för Planetsalong, denna gång under namnet ”Planeten & pengarna”.

I hetluften var frågan om företag ska få göra avdrag för ekosystemtjänster i allmänhet och klimatkompensation i synnerhet. Bakgrunden är att Skatteverket nyligen har nekat Saltå Kvarn att göra avdrag för klimatkompensation genom trädplantering.

Skatteverkets motivering? Klimatkompensering ska ses som en gåva eftersom trädplantering inte är förenat med någon motprestation. Vi på U&We menar att detta väcker en rad principiellt intressanta men också oroväckande frågor: är det rimligt att säga att man inte får något när man klimatkompenserar? Klimatkompensation i projekt är OK för de stora utsläpparna, men inte för företag som gör det frivilligt. Vad är det för logik? Och är det verkligen sant att klimatkompensation inte kan ha positiv inverkan på ett företags verksamhet?

Många frågor och vi beslöt oss därför för att bjuda in till ett samtal kring ämnet på höstens andra planetsalong.

Det var en engagerad skara som hade letat sig till Stora Nygatan igår kväll. Frågetecknen och åsikterna kring Skatteverkets agerande var flera, dock med en gemensam nämnare: Skatteverket har hamnat rejält fel i sin bedömning och beslutet motverkar en ljuspunkt på den annars så mörka klimathimlen.

Inledare var Johan Ununger, VD på Saltå Kvarn och Mats Pertoft, Miljöpartiets skattepolitiska talesperson och ledamot i Skatteutskottet.

Johan inledde med att ge Saltå Kvarns syn på saken: ”Man ska förstå en sak kring klimatkompensation, det börjar inte med det utan det slutar med det.”

Som företag måste man alltså även fundera på hur man kan energieffektivisera, ställa om till förnybart och överhuvudtaget se till att minimera verksamhetens miljöförstörande effekter. Det har Saltå Kvarn gjort. Dock finns vissa utsläpp som är svåra att rationalisera bort och frågan är hur man hanterar sådant som i allmänhetens ögon är dåligt. För Johan och Saltå Kvarn handlade det om långväga transporter av torkade fikon och annat smaskigt som vi i de nordligare landsändarna önskar men svårligen kan odla själva.

Lösningen? Klimatkompensation genom trädplantering. Detta var redan 2006, Saltå Kvarn var pionjärer på området och därefter har många följt deras exempel. Komplikationsfritt och framgångsrikt. Tills nu. ”Jag kunde inte i min vildaste fantasi tänka mig att vi inte skulle få dra av för klimatkompensation”, konstaterade Johan.

Mats Pertoft instämde och menade att hela situationen är märklig: Riksdagen klimatkompenserar för sina flygresor och detta är överhuvudtaget ett vedertaget sätt att kompensera för koldioxidutsläpp: ”Jag vet inte varför Skatteverket ger avslag: är det så att de inte förstår något eller är det så att de förnekar klimatförändringarna?” I så fall är det här en mycket större fråga än så, menade Mats, och framhöll även vikten av att man betalar för sina fotavtryck och inte låtsas som att det är gratis.

Salongen formligen sjöd av idéer, tankar och åsikter under det efterföljande samtalet. Några röster hämtat ur flödet var:

”Det är inte brottsligt att ge, men det är inte avdragsgillt. Oavsett vilket straffar Skatteverket ut det” ”En dom till Saltå Kvarns nackdel kan vara en fördel för då kan man politiskt ändra lagstiftningen” ”Skatteverkets beslut motverkar hela Sveriges klimatpolitik och kan påverka andra företag att avstå från att göra det de borde!” ”Skatteverket är inte insatt i frågan” ”Kanske en gratis kurs till alla riksdagsmän och politiker?”

En annan fråga rörde vad som händer med Sveriges åtagande att reducera utsläppen om inte näringslivets ekonomiska resurser tillåts komma till användning. Eller som i Saltås fall: Ökar verkligen inte verksamhetens trovärdighet- och därmed kundlojaliteten- när man klimatkompenserar för produkterna?

En kommentar på detta var att varumärkesbevarande arbete så att säga är ett tyst avtal mellan vad en producent vill att ens produkt eller varumärke ska vara och vad en konsument söker upp. Med andra ord: du som producent bygger upp en kommunikation där klimatkompensation ingår som en del i hållbarhetsarbetet för att du vill att dina kunder ska uppmärksamma detta och köpa just din vara. Samtidigt förväntar sig kunden just detta och köper din vara just därför.

Vi kan bara hålla med. Att klimatkompensation kan ha positiv inverkan på ett företags verksamhet, varumärke och försäljning eller, för att tala med Skatteverket: ”vara förenad med motprestation” är för oss fullkomligt självklart. Det ser vi nämligen hela tiden hos våra kunder. Och vad mer är: ett stabilt klimat och fungerande ekosystemtjänster är av allra yttersta vikt för ett företag som på något sätt är beroende av naturens resurser. Det gäller inte minst för Saltå Kvarn.

Som U&We tolkar Skatteverket blir följden att vi måste rekommendera våra klimatkompenserande kunder att kommunicera att de gör detta eftersom det stärker deras konkurrenssituation. Rätt och slätt.

Den 18 december ställer Mats Pertoft en interpellation om klimatkompensation som kostnad i verksamhet till Anders Borg. Fortsättning följer alltså.

Tills dess kan ni titta på gårdagens Planetsalong i sin helhet på http://bambuser.com/v/3160147

Ha det gott!

//Maria

Your comment has been successfully submited.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.