Här följer det fjärde blogginlägget om Jens Johanssons besök i vårt trädplanteringsprojekt i Chiapas, Mexiko.
Jag frågade Nico om han märkte någon skillnad på antal djur och fåglar. Själv såg jag en hel del fåglar, en rovfågel som cirklade ovanför, fjärilar och ett getingbo i ett av träden. Nico sa att det kommer mycket fåglar till hans skog för att söka skugga under den varma(re) årstiden. Området har också två bäckar som flyter igenom vilket gör området rikt på olika arter. För mig verkade det också som om de som är med i Plan Vivo tänkt efter kring miljöfrågor vilket smittar av sig på övrigt beteende. Dock är ju varje enskilt område enbart på några hektar, vilket vart och ett är för lite för att skapa yta för större djur. Så det är viktigt att inse att Plan Vivo inte handlar om återskapande av regnskog utan att göra odlingar mer diversifierade och resilienta. Genom att blanda in skog får folk flera inkomstkällor och blir mindre känsliga för prisförändringar på t.ex. kaffe.
Efter att ha ätit lite med Nicolas och fått en förevisning av spisen som spar 50% av bränslet och gör att de slipper få in röken i köket, åkte vi ca 30 minuter på delvis mycket skumpiga vägar till nästa bonde – Gaspar. Gaspar bor i en liten by med sin familj på 8 barn. De provar ett nytt koncept för Ambio. Han har fruktträdsodling med apelsiner och carambole och har sedan 1,5 år planterat träd in emellan för att i framtiden få virke. På sitt mycket backiga område har han också planterat majs där det förut var degraderad jord efter ranchhållning. Runt om majsodling har han planterat träd på ett sätt som kallas ”Circo de Vivo”.
När vi var på väg att lämna Gaspar och hans familj kom några killar i 20-årsåldern springande. De var i byn för att bygga en skola och hade spelat fotboll på kvällen. En av killarna hade precis brutit benet och hade mycket ont. Vi körde honom till sjukhuset i Palenque liggandes bak på pick-upen, ingen rolig upplevelse på den vägen, varje gupp gjorde att han skrek av smärta. Jag hann träffa honom i alla fall dagen efter och han mådde bättre och var på väg hem till Tuxtla med buss, hoppandes på kryckor.
De tidigare blogginläggen finner du på länkarna, vägen till Chiapas, samtal med personal på Ambio och besök i Arroyos Palenque.
