I onsdags var jag på årsmötet för forskarskolan ClimBEco i Lund. Där var även representanter från forskningsprojketet Boverket och Ekosystemtjänsterna (BEST) som ska slutrapporteras i januari. En slutsats som lades fram var att plan- och bygglagen (PBL) inte är riktigt ”ekosystemtjänster-vänligt”. Det fick mig att fundera kring ett viktigt begrepp – skapandeperspektivet – och hur det förhåller sig till planering.
Skapandeperspektivet är i kontrast till att begränsa, som i begränsa miljöpåverkan. Skapande för mig är kreativt, uppfinningsrikedom, balanserad medvetenhet och inte minst en respekt för livet. Begränsa är kontroll och disciplin. Historiskt har ”miljö” kretsat mycket kring det senare.
Miljörörelsen växte sig stark i opposition till den industri-ekonomiska synen på naturen, som en gratis resurs längst ner i värdekedjan. Succesivt har samhällets instutioner accepterat att ”utveckling” (tillväxt, omsättning av varor, mätbart i BNP) inte kan ske på bekostnad av ohämmad miljöförstörelse (då vore det en falsk och högst temporär ”utveckling”) och infört lagar om att miljöpåverkan ska kontrolleras. Men bokföringsmässigt har miljö ändå stått på andra sidan bladet jämfört med produktionen av varor som har varit det önskvärda.
Men nu, när jordens alla markytor, hav och atmosfären är påverkade av människan förskjuts vad som är önskvärt. När det önskvärda är ren luft, rent vatten, hälsosam mat, estetiska och funktionella landskap, fågelkvitter på vägen till jobbet, närhet till strövtåg och avslappning, rekreation vid en vattenspegel, mötesplatser, lärande i naturen. Då byter också intäkter och kostnader innebörd. Genom att fokusera på dessa nyttor från ekosystem kan skapandekraften från ekologin bli grunden i samhällsplanering och teknisk planering. Restoration ecology är exempel på en relativt ny disciplin med exempel på hur ekologisk kunskap och teknisk kompetens kombineras för att återskapa grönstrukturer och livsmiljöer till förmån för andra arter och människor.
Enligt PBL behöver planer och projekt redovisa sin miljöpåverkan. Påverkan tolkas ofta till sin negativa påverkan, men en påverkan kan också vara positiv. Att bedöma en plans positiva påverkan på miljön är att bedöma hur mycket miljönytta den förväntas skapa. Genom en sådan omtolkning kan vi också öppna upp för den nya tolkningen av vad som är önskvärt, att det inte är motsatsen till, utan helt beror av grönstrukturer och andra arter.
Vill du veta mer om hur vi försöker föra in ett skapandeperspektiv i strategier och planer är du vart välkommen till ett frukostseminarium den 18-februari med temat Planetnytta – bortom lagom. Det är en modell för hur företag kan röra sig från dagens ”business as usual” till att faktiskt börja skapa planetnytta. Seminariet arrangeras tillsammans med på Social Venture Network och anmälan görs senast 12 februari i deras webformulär.
Sebastiao Salgados Instituto Terra i Brasilien: ett exempel på restoration ecology och även ett filmtips, Salt of the Earth
Cheonggyecheon river restoration project, Seul, Korea. Floden täcktes tidigare av en flerfilig motorväg.
