Blogg Spännande besök ho...

Vår medarbetare Theres Tjernberg berättar vidare om sin spännande resa till Bolivia. Senast var hon i Cochabamba varifrån projektet koordineras, men nu är hon ute i fält i Rurrenabaque.

Vi lämnar La Paz och el Altiplano i gryningen. Ett litet propellerplan tar oss genom de snöklädda bergstopparna över till andra sidan Andernas resliga ryggrad, där Beni-floden slingrar sig fram genom djungelns grönskande landskap. Plötsligt befinner vi oss i en ny del av Bolivia, Rurrenabaque, en stad eller snarare by som ligger vid kanten av nationalparken Madidi. Denna park skapades 1995 och är erkänt som ett av jordens mest biologiskt variationsrika områden.

I det här området finns idag ca 300 bönder ansluta till ArBolivia, utspridda på ungefär 320 hektar. Innan detta år är slut kommer området täcka 390 hektar och kan jämföras med den totala ytan av ArBolivias projekt som ligger på 2000 hektar där ca 900 familjer är anslutna.

I Rurrenabaque möts vi av projektledaren Moises Andrés. Han berättar att det i dagsläget finns två riktningar inom Bolivia gällande jordbruk. Å ena finns det stora monokulturerna som sprider ut sig, i Santa Cruz har exempelvis det amerikanska jättebolaget Monsanto börjat få fotfäste. Å andra sidan finns engagemang som ArBolivia där själva grundidén är att ändra attityden hos folket mot att bruka jordarna hållbart samtidigt som det syftar till att bromsa avskogningen av djungelns primärskog. Exempelvis förespråkar ArBolivia att bönderna bara odlar ris för eget bruk (en gröda som är mycket påfrestande för jordarna) och att de sedan odlar perenna grödor och växter utöver det.

Tillsammans med Moises får vi besöka flera småbönder som är ansluta till projektet och vart än vi kommer blir vi bjudna på saftiga mandariner och pomelos, för nu är perioden då citrusfrukterna skördas. När vi åker runt på besöken passar Moises på att ge lite råd här och där, han förklarar hur en bonde ska torka sina kaffebönor och hur en annan ska beskära sina bananplantor på bästa sätt.

Det märks att bönderna och ArBolivias personal har en nära relation, klimatet är öppenhjärtigt och det skojas friskt mellan dem. Projektledaren Anko Stilma har tidigare också berättat om detta: ”Småbrukarna är generellt ärliga och kör med öppna kort. Är det något problem som uppstår får vi snabbt veta det”. Moises berättar också att personalen har hög legitimitet hos bönderna, de vet att de inte tjänar ofantligt med pengar medan bönderna arbetar. Ett talande exempel på detta blir den bil som Moises tar oss runt med. Under våra två dagar på besök dör motorn otaliga gånger och vi får låta batteriet vila ett tag innan det vill samarbeta igen. En gång fastnar vi i en backe, där de andra bilisterna snällt får vänta då vi blockerat hela vägen, den enda som finns… Vår räddning kommer så tillslut då en lastbil med ko på släp lyckas bogserar bort oss och vi kan starta motorn igen.

En del av bönderna vi möter har varit med från starten av projektet och andra har precis gått med, samtidigt vill många av de som är med i projektet utöka sina hektar för trädplanteringar. Kännedomen om projektet sprider sig hela tiden och många småbrukare berättar att de tipsar andra om att gå med. Sergio, en av dem som varit med från starten berättar att han och hans fru är stolta över projektet: ”Vi pratar gärna om projektet med grannar och vänner, de har sett våra planteringar och blivit imponerade och vill också vara med. Min bror kom och hälsade på och sa ’Wow, vilken skog du har, så här vill jag ju också ha det, varför gick jag inte med från början?’ Nu har han också gått med i projektet.”

När en bonde ansluter sig till projektet tar en tekniker tillsammans med bonden fram en plan på hur hela dennes mark ska brukas på ett hållbart vis, och framförallt vart och hur trädplanteringen ska ske och skötas. Jordprover tas för att de rätta trädtyperna ska kunna planteras och sedan förbereds marken för plantering. Hela processen tar ungefär 5 månader, sedan planterar bonden plantorna och efter ett par veckor/månader är det dags för första rensningen av ogräs. När planen är slutförd bokförs den i ett centralt system som sedan kopplas till ArBolivias hemsida. Där kan man sedan söka på varje bondes hektar och få information om platsen, exempelvis se bilder på vilka träslag som odlas just här.

Moises berättar att de ekologiska, ekonomiska och sociala fördelarna med ArBolivia projektet är lika viktiga som att träden binder kol. Just processen med kolbindning kan vara ganska svårt att kommunicera och förklara men bönderna själva besitter en otrolig kunskap om de ekosystemtjänster som träden bidrar med. Jose Rada Mocho berättar att de tidigare velat plantera träd: ” ”Jag har vuxit upp bland träden, det här är lyx för mig. Ju mer återbeskogning desto gladare är vi. Tidigare har det kommit folk till oss och sagt att vi borde hålla på med återbeskogning men vi har inte fått någon hjälp och vi har inte haft tillräckliga resurser själva. Så när ArBolivia kom och frågade rådde det inga tvivel om att vi skulle vara med. Idag ger vi ren luft till Rurrenabaque”. Vilket är ett tydligt exempel på att projekt som ArBolivia behövs i utsatta områden som dessa.

En annan bonde, Alejandro Sensano Agramont. förklarar hur han ser de ekosystemtjänster som träden bidrar med: ”Träden kyler ner ’klimatet’ så det går att bo här. Planteringarna har påverkat klimatet mycket. På mina marker torkar det aldrig på grund utav att jag har planterat träden. Det är svalare och det finns fler djur nu än tidigare, exempelvis ormar och apor. Själv har jag förbjudit folk att jaga och fiska på mina marker. Jag tycker om djuren och tycker att de ska få vara där”. En tredje, Benito Aruquipa Trijullo beskriver den positiva miljöeffekten som att det i dag inte brinner lika mycket i området som tidigare.

Även om ArBolivia fokuserar mycket på plantering av träd och i förlängningen produktion av virke arbetar de även med agroforestry. I dagsläget består total ca 300 hektar av detta och under de närmsta åren kommer det läggas ännu mer fokus på den här typen av odlingar. Ett exempel på det får vi ta del av hos Juan Garcia Anabamba. Han har tidigare planterat kakao och på inrådan från ArBolivia började han sedan plantera träd på samma mark och efter det har kakaon växt mycket bättre.

Tidigare hade han andra träd där, men de var för stora och gav för mycket skugga åt kakaon så att den inte riktigt klarade sig. Agroforestry är ett hållbart sätt att bruka jorden på eftersom både träd och grödor drar fördelar av varandras närvaro samtidigt som bonden får en annan, snabbare inkomstkälla i och med de andra grödorna.

KOMMENTERA

2 Replies

  1. Very interesting, especially the Agroforestry mutually beneficial impact of simultaneously growing different plants on the same land. Nice to see evidence-based methods being implemented in a socially positive and environmentally friendly manner. Great work!

    1. Thank you Chris for your comment. Yes, working with agroforestry and smallholders sure can have great impact on many levels. I am currently writing the next part of Theres story from her visit to Cochabamba. Make sure to read it.

Your comment has been successfully submited.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.