Gästbloggare
#65 Svenska Dagbladet har satt igång en artikelserie som de har döpt till ”etanolfiaskot”. Rubriken är naturligtvis satt för att vara säljande men vad är det egentligen SvD motorredaktion vill förmedla? Vems är ansvaret för att etanolförsäljningen minskat? och vad behöver göras?
I en rubrik hävdar SvD att etanolen är bakom mackdöden på landsbygden. Det är en myt som länge har försökt spridas av ett antal aktörer. Sanningen är att mackdöden på landsbygden skulle ha hänt helt oavsett kravet på etanolpumpar. Särskilt som drivmedelsstationer med försäljning på under 1000 kubikmeter bränsle varit undantagna från lagen, och det är framförallt dessa små mackar som lagts ned. Riksdagen har i en utredning kunnat klargöra detta, att det inte är pumplagen som är orsaken till att antalet bensinmackar minskat. SvD kan bättre så här. Om etanolförsäljningen tar fart, vilket den borde göra, kommer vi vara glada för att infrastrukturen byggts ut.
SvDs artikelserie skulle vara intressantare om den diskuterade hur ett program för att öka etanolens försäljning skulle kunna utformas. Vilka aktörer borde engagera sig. En intressant utgångspunkt är naturligtvis 2030-utredningen om hur Sverige ska kunna ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030.
En viktig del är att det behövs offentligt riskkapital och/eller investeringsstöd för att utveckla andra och tredje generationens biodrivmedel. Samhällsnyttan av att sådana satsningar är på sikt så stora att de mycket väl motiverar att man lägger olika ideologiska ståndpunkter åt sidan. Då ca en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från trafiken så motiverar det ett årligt investeringsstöd i miljarder kronor.
Etanolens problem är att besked om styrmedel de senaste fem åren hela tiden varit sena, och att nödvändiga stimulanser stegvis tagits bort. Med fortsatt stöd till både etanolfordon och utvecklingen av ny produktionskapacitet av etanol i Sverige hade situationen varit helt annorlunda idag. För fem år sedan hade Sverige möjlighet att bli en ledande aktör i världen på framställningen av etanol och andra biodrivmedel. Sverige har därmed förlorat en möjlighet till grön teknikindustriexport. Det är vad SvD borde granska när de granskar etanolen.
Svebio har också kommenterat SvDs artikelserie. De för ett klokt resonemang och slutar med det som borde vara självklart. Etanol och E85 har inneburit betydande utsläppsminskningar av växthusgaser. Med de klimatmål Sverige har satt upp och som enligt forskningen är nödvändiga finns inget utrymme för att transportsystemet ska drivas av bensin och diesel, hur bränsleeffektiva dessa än blir.
SvD borde granska varför bilföretagen i alltför stor utsträckning varit ljumma till omställningen av förnybara drivmedel, varför regeringen inte stött etanolen och andra förnybara drivmedels utveckling bättre. Risken med SvDs artikelserie är att den cementerar en ohållbar infrastruktur och konservativa miljöfarliga industriintressen. Det är typiskt media, istället för att granska det fossila hotet mot klimatet, slår man mot miljösatsningar, produkter och tjänster som försöker vara miljöprogressiva. SvD brukar vara en bättre tidning. Låt oss hoppas att fortsättningen av artikelserien handlar om vad och vem som hindrar utvecklingen av en fossiloberoende vägtrafik. Det är SvDs ansvar i relation till arbetet med att stoppa klimatförändringarna.
