Blogg Tillväxt som övero...

Bo Ekman från Tällberg Foundation skriver i DN om samhällsutvecklingen där han förespråkar tillväxt som lösning på de stora frågorna om ekonomi, energi och miljö. Utan tillväxt inga resurser att fördela till människorna, hävdar han.

För att få upp miljö och energi på dagordningen krävs tillväxt så att människor får det bättre och tillväxt kommer ur ny teknik, menar Bo Ekman. Det är på det viset man får med sig den växande medelklassen. Jobb, trygghet, familj, hälsa måste tillgodoses. Realpolitiskt ligger det mycket i detta.

Men om tillväxt är den överordnade principen väcks några frågor. Är det inte det som gällt de senaste femtio åren? Är tillväxt verkligen en skiljelinje inom politiken? Köpenhamnsdebaclet orsakades inte av att oförmåga att se att tillväxt behövs utan snarare av att en del stora länder inte var villiga att kompromissa bort tillväxten. Blir man inte omvald som politiker är det för man har misslyckas med ekonomi och tillväxt, aldrig för att man misslyckats med miljön.

Det väller fram teknik, säger Bo Ekman, och det är naturligtvis bra. Det ska inte stoppas utan stimuleras. Det jag dock saknar i artikeln är funderingar omkring hur tillväxten ska regleras utifrån både naturens och människans villkor eller hur en ofarlig tillväxt ska stimuleras. Vi utarmar ekosystem och biologisk mångfald. Vi tömmar jordens resurser. Vi öser ut bekämpningsmedel och andra kemikalier som ingen tar ansvar för. Nanoteknik som vi inte vet något om. Här finns idag inget självreglerande system som är dämpande. Problemet med ny teknik är generellt att eventuell farlighet uppdagas först efter hand när den redan är introducerad och så att säga finns i modersmjölken. Och då måste internationella överenskommelser till. Men de kommer alltid först när katastrofen är där. Jag skulle vilja veta hur Bo Ekman tänker omkring näringslivets externaliseringar på miljön bekostnad, alltså i princip utsläpp och negativa effekter som man inte betalar för. Hur ska detta åsättas en kostnad som inte hämmar ekonomi och tillväxt?
Ett intressant tema som tas upp är att politik måste tillgodose människors verkliga självintresse. Här finns en politiskt pedagogisk uppgift. Självintresset definieras idag, vilket syntes i senaste valrörelsen, på ett allför snävt sätt. Det har blivit lika med ”jag ska ha mer” och detta synsätt har politikerna inte bara köpt utan stimulerar. Verkligt självintresse är mer än egoistiska dagsbehov. Utan fungerande samhälle, utan solidaritet klarar sig inte individen. Detta måste förklaras och försvaras. Jag håller med Bo Ekman när han säger att miljö- och energipolitik måste definieras utifrån människans grundläggande livsvillkor.

Syftet med artikeln är att diskutera tillväxt ur teknisk/ekonomisk aspekt. Men det finns en tillväxt som inte nämns som också har med människans relation till den fysiska begänsning som ett  jordklot innebär. Det är befolkningstillväxten. Om alla ska få det ekonomisk bättre och vi hela tiden blir fler, vad får det för konsekvenser?

Minskad tillväxt är ohållbar, enligt Bo Ekman. Men om även ökad tillväxt är ohållbar blir frågan: finns hållbar tillväxt?

KOMMENTERA

6 Replies

  1. Köpenhamn havererade för att man valt fel regleringsmodell. Tak på utsläppen och utdelande av utsläppsrätter leder nämligen till att man omfördelar pengar från vissa länder och ger till andra länder. Det går inte att sälja in. Modellen man skulle valt är istället följande:

    * Avskaffande av alla subventioner och pristak på fossil energi. Bensin i exempelvis Venezuela kostar i stort sett inget.
    * Krav på nationella koldioxidskatter med ett globalt överenskommet skattegolv. Det kan vara jättelågt från början.
    * Skattegolvet läggs så högt man kan, och varje klimatmöte höjer så mycket man orkar. Eftersom pengarna stannar inom landet och ger seriösa pengar till statskassan kommer politikerna inte vara alltför negativa till höjningar.

    Konsekvenserna är att den fossila energin kommer brännas där den gör mest nytta, och den kommer fördyras successivt och därmed minska, och alternativ kommer successivt att bli mer lönsamt. Kostnaderna internaliseras.

    I övrigt skulle jag vilja hävda att tillväxt generellt är hållbart. De problem du för fram är tämligen måttliga sett i ett större perspektiv. Utarmande av nyttiga ekosystem förhindras lämpligen genom ägande – om haven ägdes skulle fisken inte fiskas ut, exempelvis.

    Befolkningstillväxten löses genom den ekonomiska tillväxten. Under ett scenario med fortsatt och spridd tillväxt peakar befolkningen runt 9 miljarder och kommer sen kunna minska. Med kärnkraft och övrig bra teknik har jorden inga särskilda problem med att försörja den folkmängden på en i-landsnivå. Vissa utnyttjandemönster måste förändras lite, men det är något som sker mer eller mindre per automatik.

  2. Det verkar som att allt fler är inne på den väg du föreslår, alltså skatt på koldioxid. Det ska bli intressant att sew vad man kommer fram till efter Cancun, eftersom sannolikheten för ett internationellt avtal är minst sagt minimal. Kanske skatt är det som då lyfts fram?
    Men hur tänker du när det gäller hållbar tillväxt? Du säger att en utvidgad ägandetillämpning skulle lösa en stor del av problemet. Men skövlingen av regnskogar sker ju trots att de har ägare. I detta fall ägare som vill hugga ner dem. Mycket av företagens externaliseringen, dvs att inte betala för sig utan lämpa över på det allmänna, på natur eller kommande generationer löses väl inte heller med ett annat ägande? Eller?
    Betr befolkningsfrågan gäller det också att höja kvinnors utbildningsnivå. Jag såg ett intressant program med David Attenborough där han berättade att i en stat i Indien skaffar sig kvinnor inte barn förrän de är 28 år och då i genomsnitt 1,5. Där är alla litterata. I andra stater i Indien har kvinnorna redan 4-5 barn när de är 28 år.

  3. @Goran Wiklund
    Angående skogsskövling rekommenderar jag denna forskningsrapport:
    http://www.pnas.org/content/103/46/17574.short
    ”Among 50 nations with extensive forests reported in the Food and Agriculture Organization’s comprehensive Global Forest Resources Assessment 2005, no nation where annual per capita gross domestic product exceeded $4,600 had a negative rate of growing stock change.”

    Angående ägande: Poängen är just att kostnaden för förstörelse blir intern. Kassaflödet och vinsten kanske kan göras högre genom skövling men marknadsvärdet på ens ägodelar sjunker, och eftersom aktievärdet avspeglar företagets hela värdering så vill ett företag normalt inte förstöra.

    Vad gäller utbildningsnivå så är min åsikt att kausaliteten inte ligger där. Den ligger istället i urbanisering, TV-tittande och moderna levnadsmönster i kärnfamiljer. Tillväxt är hursomhelst en stor hjälp – tillväxt, utbildning, urbanisering, modernitet bildar en positiv spiral där varje komponent stödjer de andra.

  4. ”Minskad tillväxt är ohållbar, enligt Bo Ekman. Men om även ökad tillväxt är ohållbar blir frågan: finns hållbar tillväxt?” – är en till jordens accelererande sjukdomstillstånd verkligt relevant fråga. Svaret är nog JA! –

    men endast som ekonomisk tillväxt kopplad till exploatering av abstraktioner; dvs utveckling av mänskligt tänkande, känsloliv och inneboende förmågor. kort sagt – utveckling av människan i samklang med hennes existens förutsättning: Begränsningen: Ekosystemens bibehållna puls – och därur utvecklade produkter, av förädlad människa producerade.

  5. Jeppen: Just i det exemplet jag relaterade i Indien var det just utbildningsnivån som man framhöll som deverkar befolkningsökningen i rätt riktning är ju belagt. Bertr att urbanisering skulle har ett samband befolkningsökning måste jag fundera på.

Your comment has been successfully submited.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.