Göran Wiklund
Idag synas Vattenfalls miljöprofil i Dagens Nyheter över två sidor. Det är ett klassiskt exempel på green wash, dvs det saknas substans bakom orden. Vdn Lars Josefsson profilerar Vattenfall internationellt som ett företag som satsar på miljö och som ska bli klimatneutralt. Men investeringarna i förnybar energi har gått tillbaka – inte framåt – och uppgick i fjol till 54 miljoner kronor, nålpengar för ett företag av den storleken. Nyligen köpte man holländska Nuon som bara har 3,5 % förnybar energiproduktion. Ett tveksamt förvärv om man menar allvar med miljösatsningen. Deras green wash har också uppmärksammats på annat sätt. I veckan erövrade Vattenfall med överlägsen marginal det föga hedrande första priset Greenwash Awards 2009 över företag som BP och Shell.
Lars Josefsson försvarar sig med att man måste anpassa sig till den rådande verkligheten. Det är just det man inte måste. Titta på General Electric som startade en helt ny division, Ecomagination, öste in forskningspengar i denna och nu skördar frukterna. Ecoimagination presenteras förresten i filmen Beyond the Line som U&W [you&we] varit med att producera. Kännetecknande för företag som går Beyond the Line är att man inte anpassar sig genom att spara och effektivisera utan att man tar fram nya produkter, byter affärsmodell, går in på nya marknader, skapar nya behov. Kort sagt flyttar sin omsättning från fossilintensiv till fossilsnål.
Tillbaka till Vattenfall: Menar man inte allvar med en miljösatsning är det enligt vår erfarenhet bättre att hålla tyst. Det skadar varumärket mindre.
Jag bloggade om precis samma sak på min koldioxidlagringsblogg igår. http://koldioxidlagring.blogspot.com/. Bra reportage, siffrorna talar för sig själv.
Förutom greenwash så är det ganska intressant att titta på hur mycket kraftindustrin satsar på att förnya sig över huvud taget. Det är en bransch där samma teknik dominerat i hundra år och där pengar till forskning och utveckling sjunker. Michael Grubb skriver i en artikel att nivån idag ligger på fjuttiga 0,4% av omsättningen, och detta i en bransch som kanske är i störst behov av radikal förändring.
Är det inte lite märkligt att Maud Olofsson och Andreas Carlgren plötsligt kommer på att de är kritiska till Vattenfalls verksamhet. Det är ju inte precis någon nyhet att de eldar med brunkol och släpper ut stora mängder kolidoxid. Men samtidigt visar det att politiker påverkas av mediagranskning.Så nu ska Vattenfall få nya direktiv från ägaren staten, enligt maud Olofsson. Ska bli intressant att se om de verkligen utnyttjar resursen Vattenfall till att bli drivkraften till en omställning till förnybart.
Jag håller med dig Göran, samtidigt känner jag bättre sent än aldrig. Detta är ju faktiskt något som påverkar mig och jag glädjer mig över att Vattenfalls green wash äntligen uppmärksammas och att folk börjar agera. Då är det ju topp att de ä n t l i g e n stöds av politikerna.
alexandra
Alexandra: Absolut. Men jag kan ändå inte låta bli att notera att det är lite omvändelse under galgen, dvs när media slår till. Det är en intressant dramaturgi: Det har ju länge varit känt vad Vattenfall gör i Tyskland och det har kritiserats, men det har inte fått något genomslag och politikerna har kunnat passa. Och förmodligen har deras vd trott att det går att låtsas som och agerat som om Vattenfall är ett miljöföetag. Men uppenbarligen har man gått för långt.