Aktuellt Blogg Vikten av visselpipo...

I dagarna har vi två skandaler som media lyft fram och borrat i och det har gett konsekvenser. Karolinska sjukhuset har i en presskonferens, visserligen lite känslolöst men i alla fall, bett om ursäkt till de anhöriga till de patienter som dött och några verksamhetschefer har tagit time out. Anledning är att den italienske kirurgen Paolo Macchiarini utfört operationer med icke-beprövade metoder trots att patienterna inte var döende. Etiska rutinerna följdes inte. När det hela rullas upp blir intrycket att det föregåtts av masshypnos i sjukhusets ledning. Kirugen hade tydligen sådant starkt namn att man inte ens kollade referenser. Utredningen konstaterar att det funnits en tystnadskultur.

Hos Riksrevisionen har ytterligare en revisor avgått. Nu är det bara en kvar innan den byken kan tvättas. Här har man blandad bort roller och blivit jäviga och lagt sig i granskningar av verksamheter man sedan tidigare haft kopplingar till. Jobb har gått till gamla kollegor vid sidan av anställningsrutinerna. Vänskapskorruptionen tycks ha pågått utan att riksrevisorerna insett att man trampat snett. Motivet att snabbt effektivisera verksamheten har gjort att etiken fått stå tillbaka. SvD kallar Riksrevisionen hederlighetens sista bastion.

I båda fallen har missförhållanden naturligtvis kommit i dagen genom visselblåsning, någon/några inom resp organisation har sett vad som pågick, inte fått gehör, fått nog och kontaktat media.

Skydd för visselblåsare finns numera i offentlig verksamhet. Nu föreslår regeringen i en utredning som publicerades igår att skyddet utökas till att gälla privatanställda som jobbar i offentligt finansierad verksamhet. Det handlar alltså om privatskolor, privat vård och omsorg. Visselblåsning ska tillåtas och den som visslar ska skyddas av en ny lag om meddelandeskydd. Arbetsgivaren ska inte få efterforska vem som lämnat information om missförhållanden på arbetsplatsen och man ska inte kunna avskedas om det blir känt vem som är uppgiftslämnare. Arbetsgivarsidan, bland andra representerad av Svenskt Näringsproblem har dock problem med den nya lagen; den inbjuder till illojalitet mot arbetsgivaren. Personligen tycker jag att risken för illojalt torgförande väger lätt som anledning till att missförhållanden inte ska kunna avslöjas.

Är tystnadskultur, hot om repressalier, avskedande och anställningsavtal som förbjuder medarbetare att tala med media vanligt? Är det något som blir vanligare? Dynamiken kan beskrivas som att går det här, så går det här. Och går det så går det här också. Att slippa kritik är för många i ledande ställning en ryggmärgsreflex. Så man skapar en skyddande mur runt sig och en tystnadskultur etableras. Men otaliga äro exemplen på att det straffar sig i längden. Och att fallet då blir desto större.

Ur varumärkessynpunkt är tillit kanske den viktigaste kvaliteten för alla organisationer. Tillit måste finnas i relation till alla intressenter. Konsekvenserna för KS och Riksrevisionen är förödande. Tillit och förtroende har inte bara undergrävts utan är bortsopat. Det kommer att ta lång tid att reparera. Som en illustration påminner jag om en miljöskandalen för trettiofem år sedan, där effekterna fortfarande sitter fastklistrade på Sjöfartsverket. Skandalen har kallats ”Fången på fyren”. Det handlar om kartografen som slog larm om att Sjöfartsverket vetat om ett grund utanför Fifång men inte märkt ut de på sjökorten med resultat att en oljetanker gick på och läckte ut olja. Kartografen blev utfryst och placerad som fyrvaktare på Ölands södra grund och han fick upprättelse först efter sex år i högsta domstolen.

Karolinska, Riksrevisionen och Sjöfartsverket borde ingå som praktikfall på alla handelshögskolor och i all managementutbildning. Att uppmuntra till intern kritik, att ha en organisation som tar hand om kritik, även anonym sådan och att en medarbetare kan gå till någon annan än sin egen chef är kännetecken på en framsynt ledning. Och fungerar det ändå inte ska medarbetare ytterst kunna blåsa i visselpipan. För styrelser måste det vara en av de viktigaste uppgifterna att säkra att det finns ett system för visselblåsning och att systemet inte endast finns på pappret utan övervakas. En nytillträdd ledare som förstår vikten av att släppa fram kritik bör redan första dagen dela ut visselpipor till alla medarbetare.

Your comment has been successfully submited.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.