Så är hösten här – nästan. I varje fall i delar av landet. Den är senare än den brukar vara, sommaren har varit både lång och ovanligt het. Klimatfrågan och även övriga hållbarhetsfrågor har varit lite mer i fokus, åtminstone under en tid, både i media och i folkmun. Sen blev det back-to-basic igen, med kvartalsrapporter, börsresultat, vd-byten och annat viktigt. Klimatfrågan halkar ner, ligger och skvalpar bland sådant som är viktigt att hantera – inom ramen för vad ekonomin mäktar med. Typ. Jag längtar efter den dagen då det på riktigt blir tvärtom. Jag hoppas att jag får uppleva den – när det är miljön som sätter ramarna och allt...

Det var dags för mig att skriva en blogg. Så jag skrev en blogg om den tid vi lever i, om oro och hopp. Sen tänkte jag en vända, kom på en annan text som jag vill skriva, om vad som ger lycka, och att ett liv fyllt av det som ger lycka faktiskt är mer hållbart än de liv vi lever nu. Jag täntke att jag skulle skriva om att vi ska sluta ha pengar som mått och istället byta ut det mot tid. Typ: ”Hmm, den här tryckkokaren kostar ungefär 3 timmar, som jag istället kan vara ute i skogen”, eller ”den där weekendresan kostar två veckor som...

Dammet har lagt sig, trumslagen har tonat ut, de ivriga fjärilarna i magen har stillat sig och jag har sovit gott några nätter. De senaste månaderna har för mig delvis präglats av förberedelser inför March for Science, manifestationen som hölls över hela världen för att hylla vetenskap och forskning – som en motvikt mot faktaresistens och ett samhällsklimat där en åsikt väger lika tungt som fakta. ”Jag känner så – det är min upplevelse” har blivit alltför vanliga argument, tillsammans med ett alltmer utbrett förakt och misstro mot det som ibland kallas ”elit”. Vi var ungefär 2 500 tappra i Stockholm, jag har inte hunnit gå genom hur det har gått...

I dagens DN finns en intervju med FN:s miljöchef Erik Solheim. Han menar att det största hotet mot miljön är misstro mot vetenskap. Jag vill lägga till ”och okunskap”. Det finns fortfarande en utbredd okunskap om miljöhot och de utmaningar vi står inför. För bara några dagar sedan fick jag höra av en vän att ”det där med jätteräkor, det är bara sådana som du som vet något om det”. Jag studsade till lite, för jag har tydligen varit naiv och trott att den rätt massiva kommunikationsinsats som har gjorts under många år av Naturskyddsföreningen, Swedwatch, WWF och många andra, där baksidorna av odling och fiske av jätteräkor har skrivits...

Jag hade tänkt ägna dagens lucköppning åt snällheten. Jag hade tänkt skriva att snällhet är underskattat, och till och med bjuda in till en snällhetsrörelse: var vänlig mot någon – sannolikt kommer den människan visa vänlighet vidare. Pay it forward, liksom. Världen är ju inte direkt strösslad av vänlighet nu, hade jag tänkt. Men någonting rör sig, jag tycker att det finns tecken på att vänligheten gör återtåg, tar revansch. #Jagärhär är en röst som blir starkare för varje dag, och den gör att fler vågar ta ton, vågar säga från. Även om hatarna är förfärligt högljudda så är de faktiskt ganska få. Så jag hoppar över den bloggen och öppnar...

Dag 13 på den nya tideräkningen: ”efter Trump”. Igår vandrade jag en liten del av Sörmlandsleden, isiga sträckor över grästuvor byttes mot mossbelupna stenar, kala klippor och små broar över vattendrag. Funderade över stort och smått,men framför allt på om människor skulle fortsätta välja hatet om de tillbringade lite mer tid i naturen, i ett plötsligt möte med en familj rådjur, solglitter i vattendroppar, urgamla träd som har överlevt både diktatorer och demokrater. Och så tänkte jag på hur jag ska förhålla mig till allt, till oron och vemodet, och landade i några av mina närmaste familjemedlemmars strategier för hur de hanterar omvärlden. När min mamma mötte någon med en avvikande/konstig/obehaglig åsikt stannade...

Många av oss – inte alla, men många – vill göra rätt. Det märks inte minst på att försäljningen av certifierade produkter har ökat rätt galet mycket. När jag tittar lite bakåt, sådär tio år eller så, ser jag ett helt annat landskap. Det var inte direkt norm att handla eko och reko, och även om det fortfarande är långt till att vara norm så är det i varje fall mer normALT idag än då. Kul, tycker jag. Jag har förmånen att få ägna en hel del av mina arbetstimmar åt att prata certifieringar; med konsumenter, företag, organisationer. Jag jämför på härsen och tvärsen, visar likheter och skillnader och berättar om...