Konsumentverket har av regeringen uppdraget att bidra till ”väl fungerande konsumentmarknader och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion”. Vidare har verket följande effektmål, att: Konsumentskadan minskar Hållbar konsumtion blir enklare Tyvärr agerar inte Konsumentverket i enlighet med sitt uppdrag eller sina mål när det gäller att bidra till en miljömässig konsumtion och att göra en hållbar konsumtion enklare. Man skulle kunna tro att Konsumentverket med ett sådant uppdrag skulle sträva efter att underlätta införande av nya miljöprodukter och -tjänster på marknaden samt underlätta för konsumenter att prioritera miljö- och andra hållbarhetsvärden vid sina köpbeslut. Konsumentverket agerar istället tvärtom. Senaste exemplet på det är Konsumentverkets PM ”Miljöpåståenden om klimatkompenserade produkter i marknadsföring” 2021 där...

Såhär i slutet av maj 2021 börjar man ana början på slutet för den pandemi som härjat världen. Åtminstone i de rika länderna som sitter på vaccinresurserna. Det mesta har varit elände med många allvarligt sjuka och döda, hård press på sjukvård, social isolering och, på många håll, stora begränsningar i fysiska rörelsefriheten. Men, det finns ju en del positiva aspekter också. För de som haft möjligheten att arbeta hemifrån så har kanske stressen i vardagen minskat. För oss på U&We som arbetar med klimatfotavtryck från verksamheter så är en annan positiv effekt också tydlig. Klimatpåverkan från arbetspendling och affärsresor har gått ned drastiskt. Och ändå har företag och verksamheter kunnat...

Just nu talas det mycket om EU-taxonomin, det klassificeringssystem som EU inför för att hjälpa investerare och sparare att jämföra hållbarheten i olika investeringar och därmed också hållbarhetserbjudanden från banker och fondbolag. Företag förväntas rapportera hur stor del av deras verksamhet som kan klassificeras som ”grön”.  Taxonomiförordningen I juni 2020 antog EU den nya Taxonomiförordningen. Den 21 april kom det slutgiltiga förslaget när innehållet i de så kallade delegerade akterna, som fastställer vilka branscher och aktiviteter som ska omfattas och anses vara ”gröna” – miljömässigt hållbara - enligt taxonomins klassificering. Förutom miljökraven ställs sociala krav, som baseras på internationella regelverk och konventioner avseende mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. EU-kommissionen förväntas ta det formella...

Biologisk mångfald ska ges prioritet. Det har EU beslutat. Det kommer att kräva investeringar och mycket omtänk i samhällsplaneringen. Nu ser vi ofta att det blir en målkonflikt, eftersom byggnation tränger tillbaka grönområden. På så vis minskar gröna ytor i stället för att öka. I Stockholm är den här målkonflikten tydlig. Staden planerar att växa och för det behövs 140 000 nya bostäder fram till 2030. Samtidigt har man i den nyligen beslutade ”Handlingsplan för biologisk mångfald ”sagt att man ska värna grönytor och satsa på att integrera biologisk mångfald i byggandet. Det är svårt att förstå hur dessa två mål kan uppnås samtidigt. En god gissning är att biologiska mångfalden får...