ZeroMission konsult Johanna Grant har klargjort på Supermiljöbloggen alla värden av klimatberäkning och klimatkompensation - i utsläppsminskning, pengar och hållbar utveckling. Värt att läsa för både privatpersoner och företag. - Att klimatkompensera är inte en slutgiltig lösning som rättfärdigar ett ”business as usual-beteende”, utan kan snarare likställas med att ta hand om sitt avfall, samtidigt som omställningen sker till en cirkulär ekonomi....

Att klimatkompensation skulle hamna i hetluften just nu är inte helt konstigt. De företag som klimatkompenserar kommunicerar allt mer i synliga kanaler, konceptet blir mer känt och därmed väcks nyfikenhet och befogade frågor. Samtidigt haltar ekonomin och därmed blir klimatfrågan nedprioriterad. En effekt är att de politiska ambitionerna på klimatområdet når nya bottennivåer. Det är säkerligen också så att vissa företag sänker sina ambitioner när de ser över kostnaderna. Frustrationen över att tillräckligt kraftfulla åtgärder inte vidtas växer. Det är dock högst olyckligt att denna frustration ska gå ut över en av få ljusglimtar i det kompakta klimatmörkret, nämligen frivillig klimatredovisning och frivillig klimatkompensation. För det första vill Skatteverket neka Saltå...

Började morgonen på vårt eget evenemang med god frukost, bra inledare, kloka och provokativa frågor från publiken och som Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen konstaterade - proppfullt! Vår moderator Ethel Forsberg avslutade med att nämna fyra nya ord som hon fått med sig; skadeersättning - en slags Poluters Pays Principle för klimatutsläpp, istället för klimatkompensation och neutralisering solcellssatrapp - det du sätter på ditt hustak för att visa att du bryr dig, när du inte har råd med riktiga solceller genomförandeunderskott - det som händer när forskare nöjer sig med  att få rapporten publicerad i Science och när politiker vill skriva under nya spännande sammarbeten. För mycket snack och för lite verkstad! skippa räknenissandet -...

U&W [you&we] har länge uppmanat företag och organisationer som aktivt kommunicerar sitt klimatengagemang att undvika ordet "klimatneutral", vilket är ett mycket problematiskt begrepp. Det signalerar exempelvis att man kommit till vägs ände trots att många företag som kallar sig klimatneutrala bara påbörjat en lång resa mot hållbarhet, liksom övriga samhället. Att det är problematiskt bekräftas nu i en ny studie från Yttra där det visar sig att 6 av 10 svenskar tycker att begreppet används på ett förvirrande sätt och rent av missbrukas. Detsamma gäller tyvärr också ordet "klimatkompenserad" vilket jag tycker är olyckligt. Klimatkompensation fungerar nämligen ofta som en katalysator som ökar medvetenheten kring klimatfrågan inom företag och organisationer...

Vi är mycket imponerade av klimatarbetet hos Wal-Mart, världens största livsmedelskedja. Nu har de meddelat att de ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 milj ton (!) till 2015. Det är detsamma som att ta bort 3,8 milj bilar från vägarna. Det ska de göra genom att arbeta med sina kameler, som vi brukar kalla det. Det vill säga där man får störst effekt, där det biter bäst. I deras fall är det med sina leverantörer och de produkter som under sin livscykel orsaker mest utsläpp. Leverantörerna får ett klart besked; antingen minskar ni era utsläpp eller så får ni se er om efter en annan kund. Wal-Mart väntar inte på...

Fair Trade Center har granskat fonder som säger sig vara etiska. Man konstaterar att det inte finns någon tydlig definition på vad etisk är. Alla fonder har sina egna kriterier. Det kan vara fråga om att utesluta en hel bransch, såsom tobak eller alkohol, eller vissa företag som missköter sig när det gäller arbetslagstiftning eller miljö. Det kan också vara att inkludera vissa företag som har ett gott etiskt agerande. I stället för att avveckla innehav i vissa företag säger sig flera fonder föra dialog med företagen för att förmå dem att ända sitt agerande, men man rapporterar inte vad dialogerna resulterar i. Detta är ytterligare ett exempel på hur svårt...

Sista januari var dead-line för alla länder att enligt den urvattnade överenskommelsen i Köpenhamn lämna in bindande klimatmål. Det verkar inte som att särskilt många länder hållit denna tidsram. En som dock gjort det är Maldiverna. De lovar 100 % minskning av nettoutsläppen redan till 2020. Maldivernas president säger att detta löfte är ett frivilligt åtagande och inte villkorat. Han säger vidare att han tillåter internationell kontroll och verifiering av mätningar, något som till exempel Kina kraftigt motsatt sig. Törs man hoppas att andra följer i Maldivernas (klimat)fotspår?...

Att klimatarbete kan vara en lönsam affär har vi belyst flera gånger på vår blogg. I lördags skrev Jan Joel Andersson och Harry McNeil från Utrikespolitiska Institutet på SvD Brännpunkt om att "klimathotet erbjuder aldrig tidigare skådade affärsmöjligheter. Deras inlägg gör mig hoppfull inför 2010 efter bakslaget i Köpenhamn. De undrar var de visionära svenska företagsledarna är som med nya affärsmodeller, innovativa produkter med en hållbar design kan bidra till en bättre värld? Tänk om vi i Sverige efter det politiska misslyckandet i Köpenhamn kan se nya svenska industriella kluster växa fram likt det som hände i Sverige under slutet av 1800-talet. Jag tänker på idag svenska stoltheter som Sandvik, Atlas...

Affärstidningen CSR i Praktiken har intervjuat SEBs hållbarhetschef Ingrid Jansson, som enligt tidningen berättar att banken är först med bli klimatneutral. Två sparbanker har reagerat och sagt att de redan är klimatneutrala. Eftersom U&W [you&we] genom klimattjänsten ZeroMission hjälper SEB att kompensera sina utsläpp har vi kommenterat det inträffade. Vi avråder alla företag att kalla sig klimatneutrala, eftersom det är omöjligt att vara neutral. Man har alltid utsläpp som inte inräknas och man har en gammal utsläppsskuld som man först måste betala av innan man är neutral. Uttrycket ger dessutom intryck av att man redan gjort allt som behövs, men det har man inte så länge man måste kompensera sina...

Läser i CSRiPraktiken om deras tvehågsenhet till klimatneutralitet. På U&W [you&we] är vi inte lika tvehågsna. Det gäller dock att vara försiktig med ordvalet, vilket Alf Henriksson fångat på pricken i en av sina dikter: Ett ord som en människa fäster sig vid, kan verka i oberäkneliga tid. Det kan framkalla glädje till livets slut. Det kan uppväcka obehag livet ut. Ja det kan påverka livet på jorden. Så slarva inte med orden. Vi förordar att man använder ordet klimatkompensation istället för klimatneutralitet. Det är också viktigt att se klimatkompensation som en del i en genomgripande klimatstrategi som har åtgärder för effektivisering och omställning till förnybar energi. På så vis blir klimatkompensation en...

Såg en intressant dokumentär om skogen, klimatet och pengar igår. Hur kan man rädda regnskogen från att bli soja, palmolja och annat och istället stå kvar och ge oss syre, bra klimat och vatten som trots allt är det vi verkligen behöver. Dags att betala för naturens tjänster! Kan ses på SVT play till den 24 augusti....

Miljöaktuellt har gjort en sammanställning över föredrag och seminarier under Almedalsveckan. Nästan vart tredje registrerat program handlar om miljö och hållbarhet. På Miljöaktuellts egen Arena Almedalen kommer ett 60-tal seminarier att hållas. Den 1 juli kommer Mårten Lind att delta på ett av seminarierna tillsammans med Scan. Klimatsmart köttkonsumtion kommer att avhandlas....

Nu pågår förhandlingarna inför klimatkonferensen i Köpenhamn som bäst. Sverige har föreslagit att alla EU-länder ska införa en CO2-skatt. Vi har ett starkt argument här, nämligen att vi kan visa att vi haft en kraftig ekonomisk tillväxt sedan denna skatt infördes samtidigt som vår klimatpåverkan stadigt gått ner. Dock inte så mycket som regeringen berömmer sig för, eftersom vi flyttat ut så mycket produktion utomlands och då får andra länder redovisa de utsläppen. Nu utvärderas också CDM-systemet, dvs. att investera i utvecklingsländer och få tillgodoräkna sig utsläppsminskningar där. Tyvärr framträder en obalans som måste rättas till. Av alla projekt hamnar 95 % i fyra länder (Kina, Indien, Sydkorea och Brasilien in...

Idag synas Vattenfalls miljöprofil i Dagens Nyheter över två sidor. Det är ett klassiskt exempel på green wash, dvs det saknas substans bakom orden. Vdn Lars Josefsson profilerar Vattenfall internationellt som ett företag som satsar på miljö och som ska bli klimatneutralt. Men investeringarna i förnybar energi har gått tillbaka – inte framåt – och uppgick i fjol till 54 miljoner kronor, nålpengar för ett företag av den storleken. Nyligen köpte man holländska Nuon som bara har 3,5 % förnybar energiproduktion. Ett tveksamt förvärv om man menar allvar med miljösatsningen. Deras green wash har också uppmärksammats på annat sätt. I veckan erövrade Vattenfall med överlägsen marginal det föga hedrande första...