AktuelltBlogg
Alla författare Alla kategorier
27 januari 2019

Flygskam, klimatledarskap och internationella samarbeten

Vi lever i en tid när vi själva är våra egna poliser. 2006: Hurhugada 2009: Mexico 2010: Kenya 2012: Amsterdam 2018: Brasilien När börjar jag skämmas? Jag skriver detta på resande fot, från ett internetcafe i södra Brasilien. 2012 slog jag vad om att inte flyga mer....
FöretagGlobalt
19 november 2018

Nominera en giraff

Nu är det dags att nominera till SVN Swedens Giraffpris som delas ut för sjunde gången. Det går till en organisation eller ett initiativ som stuckit ut hakan, gjort något alldeles extra modigt, varit villig att ta stora risker, brutit...
Företag
09 november 2018

Svaret på hållbarhetsutmaningen ligger i synen på oss själva

Det kan hända att jag ibland sitter i fåtöljen och tittat ut på himlen. Det kan jag göra väldigt länge, utan att märka att tiden går. Jag föredrar det framför att se på TV. En sak som jag och min syster...
Hållbarhet
12 september 2018

Del 1: Vad gör en bra hållbarhetsredovisning - egentligen?

Nu var det snart två år sedan som lagen om hållbarhetsredovisningen i stora bolag trädde i kraft och det börjar bli dags för bolagen att göra sin andra redovisning - alltså ett bra tillfälle att utvärdera, rensa ut, utveckla och...
FöretagHållbarhetKlimatKommunikationMiljö
14 juni 2018

Klimatkompensation – varför ska man sortera avfall?

Många företag väljer att klimatkompensera. Det kan vara en strategi för att differentiera sina produkter (t.ex. Arvid Nordqvist), ett sätt att visa ansvarstagande gentemot sina intressenter (t.ex. Enjoy Wine and Spirit) och utöver det vara mer eller mindre integrerat i...
CirkulärtFöretagKlimat
07 mars 2018

Grattis Sverige, nu har vi tillsammans sparat 340 000 ton CO2e (och blivit hälsosammare på köpet)

Köttkonsumtionen har äntligen börjat minska i Sverige! Trenderna har varit många, vegotrend, klimatdebatt, hälsotrend, ökad hänsyn till djuretik, men det är först nu som statistiken visar att något förändrats. För första gången sedan man började mäta svänger nu köttkonsumtionen, vi...
JordbrukKlimatLivsmedel
20 april 2018

Krönika: Dags att miljödeklarera!

Hållbar utveckling definierades från början som “en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” (Bruntland 1987). Detta speglar en syn när människan var i centrum för utvecklingsagendan, och där “need” gick att...
GlobaltHållbarhetKlimatMiljöResiliens
14 december 2017

Nyttorna av ett sedumtak - C/O City delresultat

C/O City är ett VINNOVA-finansierade forsknings- och utvecklingsprojektet med syftet att visa på nyttorna med att integrera naturen och staden. I fredags presenterade vi våra resultat på en konferens i Stockholm. Jag har gjort en pilotstudie inom delprojektet kvantifiering av nytta och värde. Syftet med piloten var att testa vår metodik och sammanfatta nyttorna från ett sedumtak. Fastighetskontoret, Stockholm stad, föreslog för oss att använda det pågående projektet med Hjorthagshallen i Norra Djurgårdsstaden som pilotprojekt. Idrottshallen byggs om och man planerar ett sedumtak på hela nästan byggnaden. Vårt tillvägagångssätt är uppdelat i sex steg, med inspiration från tidigare metoder för värdering och prioritering (Naturvårdsverket 2015, TEEB 2011)....
19 juni 2017

Volvo går före och slutar utveckla dieselmotorn

Fossilindustrin (pumpa olja, bryta kol) vägrar släppa sina kortsiktiga chanser att tjäna pengar på att förstöra resten av planeten, dömda att förr eller senare gå under som verksamhet. Deras ägare har blivit några av världens rikaste, men deras etik är botten, sinnebild av råkapitalism. Fordonsbranschen är inte fossilindustrin, men med starka intressen från fossilerna. Skulle fordonstillverkares affärsidé bara handlat om frihet och mobilitet, som man ofta trycker på i marknadsföring, hade man bytt bränsle för länge sen. Sen kom Tesla och visade att det finns kundsegment som inte är ute efter höga motorljud, kolvar som dunkar och doften av fossil, och som dessutom har minst lika stor betalningsvilja. Så för några veckor sedan...
30 maj 2017

Framtidsresan över Östersjön

Framtidsresor väcker intresse genom åtskilliga kulturuttryck (Det femte elementet, Terminatorserien m.fl). Men hur reser vi i framtiden? Vi vet att 1900-talet och början av 2000-talet i efterhand kommer ses som en epok av överskott med fossil energi. Men varför är det så stort fokus på tekniken för resandet, snarare än sättet vi reser på? För mig har det blivit en utmaning att resa, och samtidigt vara på väg mot framtiden. Hur kan jag ta mig fram fossilfritt, eller med så låga utsläpp som möjligt? Ett knep är att ta lite mer tid på sig, hastighet och energianvändning går hand i hand. En annan aspekt är delande, ju mer jag kan resa...
07 mars 2017

FAQ utsläppsrätter

In Sweden it’s sometimes suggested that one way for companies and individuals to ”offset” their emissions is to buy EU emission allowances (utsläppsrätter). Not so in other countries. Why not? because purchasing emission allowances doesn’t have a direct impact on emissions. The FAQs on ZeroMission's website explain why....
CO2-utsläppKlimatKlimatkompensationMiljöåtgärder
02 mars 2017

Du sköna nya värld

Förra veckan var jag på Miljöl och lyssnade på Kevin Andersson som är gästprofessor i klimatledarskap vid Uppsala Universitet. Kevin har arbetat med klimatfrågan på flera olika sätt mellan politik och forskning. Ett av hans mest använda verktyg är kolbudgetar. Namnet är i viss mån missvisande, en stor del av arbetet handlar om att göra bokslut över de år som gått, för att ge underlag för andra beslutsfattare att själva göra budgetar för hur mycket kol som företag, kommuner och stater kan släppa ut framöver. Ungefär som U&We:s klimatbokslut, men för länder och hela världen. Sedan år 2011 har en samling forskare från olika delar av världen samarbetat för att upprätta sådana bokslut...
Global Carbon Projectklimatbudget
21 januari 2017

Varför skogsägare och Naturvårdsverket går i clinch

  Just nu pågår ett par uppmärksammade fall när det kommer till naturresursförvaltning, miljölagstiftning och skogsbruk i Sverige. Det är bombmurklan i Värmland och lavskrikan i Arbrå, Hälsingland, som väcker uppståndelse. De båda arterna står på artskyddsförordningens lista över skyddsvärda arter. Markägare har skickat in avverkningsanmälningar till Skogsstyrelsen för att få avverka sin skog som vanligt, men Skogsstyrelsen har stoppat avverkningen med hänvisning till att arten hittats i respektive område. Nu hamnar markägaren i juridiskt limbo, hen får inte avverka skogen som hen har rätt till genom äganderätten, men hen blir heller inte erbjuden kompensation som markägaren blir om Länsstyrelsen driver processen att instifta ett naturreservat.   De båda markägarna verkar ha skött...
11 januari 2017

My ice-print: sea ice lost every year

I know the planet is warming, I know the risks involved, but my personal impact has often seemed distant and abstract. Until I found out about my ”ice-print.” Research by the MaxPlanck Institute for Meterology reveals how much sea ice is lost each year for each tonne of CO2e emissions. Find out how much this is per tonne and per person here....
CO2-utsläppKlimatmiljömiljökommunikationSvält. Undernäring. Klimatförändring
14 december 2016

Lucka 14: Ge tomten en klarspråkskurs

Tomten är ett skönt mytologiskt väsen, en gubbe med stort vitt skägg som bor på Nordpolen och åker runt i världen kring juletid och ger presenter till snälla barn. Poängen är historien om tomten som vi kontinuerligt återberättar, inte själva tomten i sig. Det berättas att tomten knackar på hemma hos människor och frågar ”Hoho, finns det några snälla barn här?”. Det han egentligen menar är, finns det några här som har gjort ett större positivt än negativt avtryck på världen sen sist? Och dem belönar han med presenter. Historien om tomten var en passande historia i en tid av materiell nöd, när den enda leksaken man hade kanske var den man...
24 november 2016

Självkritik

Flera av konsulterna på U&We blev märkbart påverkade av utgången av det amerikanska valet, jag var en av dem. Vi bestämde att vi skulle försöka blogga om positiva exempel framöver. Jag kom på att jag inte är så bra på positivt tänkande bara för att vara positiv, så jag ger mig ner på djupet i en samhällsanalys istället. Göran bloggade igår om pyspunka, om hur åtgärder man gör med goda ambitioner ibland får negativa effekter eftersom man inte har kunskap om hela systemets dynamik (läs samhället och naturen, Jorden som social-ekologiskt system). Min tes är att vi på något sätt gör samma sak. Den ökade miljöhänsynen i Sverige och världen har...
20 oktober 2016

Vad behövs för att praktisera positiv klimatpåverkan?

Under veckan har jag varit på SGBC:s konferens Building Sustainability 2016. Där har det pratats mycket om hur vi kan minska utsläppen från byggsektorn, men väldigt lite om hur vi kan öka insläppen – alltså att binda kol igen så att halten i atmosfären minskar. Det är som att diskuttera hur mycket vi ska vrida ner badvattenkranen, när vi egentligen behöver hitta bottenpluggen. Johan Rockström har skrivit att vi måste vända de globala utsläppen redan 2020, för att nå noll utsläpp runt år 2040 i Sverige, samtidigt som vi förvaltar mark- och vatten så att de fortsätter att binda kol. För insläppen, eller inbindningen som man kallar det, är vi människor fortfarande...
20 oktober 2016

U&We och ZeroMissions klimatbokslut 2015/16 är klart

Som en del av vårt kvalitets- och miljöarbete följer vi upp vår verksamhets klimatpåverkan med hjälp av klimatverktyget Our Impacts. För verksamhetsåret 2015/2016 har U&We och ZeroMission tillsammans haft en klimatpåverkan på 25 ton CO2e, en ökning med 8 ton CO2e mot föregående verksamhetsår. Det motsvarar 1,95 ton CO2e/anställd (1,28 ton CO2e 2014/15). Klimatpåverkan mellan bolagen skiljer sig något: 1,66 ton CO2e/anställd för U&We och 2,4 ton CO2e/anställd för ZeroMission. Så, vilka är våra Kameler? För båda bolagen är de mest betydande utsläppskällorna tjänsteresor (86 %), följt av pendlingsresor (10 %). Flyget står för 88 % av utsläppen från tjänsteresor. Under verksamhetsåret har 14 flygresor gjorts, fyra av konsulter på U&We och tio...
klimatbokslut
03 oktober 2016

En aktuell klimatstrategi

Johan Rockström är professorn i miljövetenskap som tror både på stater och företag som viktiga aktörer i arbetet med att nå en fossilfri framtid. Rockström är regelbunden krönikör i Dagens Industri. Den 18 september skrev han om uppropet Earth’s Future Statement som han och andra forskare runt omkring på jorden har tagit initiativ till för att ta reda på och visa vad som krävs för att vi ska nå Parismålet. De har kommit fram till tre krav: Krav 1: Vi behöver vända den globala utsläppskurvan senast år 2020. Det är om fyra år. Utsläppen minskar nu i ett fyrtiotal länder, men mycket arbete återstår. Krav 2: Efter det behöver utsläppen...
19 september 2016

En modell för ekosystemtjänst-perspektivet i affärsutveckling för planetnytta

Econova blir lönsamma genom att bidra till planetnytta Econovas affärsidé handlar om att omvandla restprodukter till nya råvaror i kretslopp. Flera viktiga aspekter i företagets kultur och organisation gör att man ligger i linje med visionen om vara lönsam genom att skapa mer nytta för samhället och omgivningen (”miljön”), det vi kallar Planetnytta. Econova ser sig själva som förvaltare av resurser - vilket gör att man fokuserar på flöden och har en cirkulär syn. Andras restprodukt bearbetas för att i sin tur utgöra grunden för ”nya” produkter. Econova samverkar aktivt med andra aktörer. Det tror vi på U&We är en nödvändighet för att lyckas ta sig an de flesta samhällsproblem, eftersom...
07 juli 2016

Reflektioner från Almedalen - stärka ekosystemtjänster

Almedalen är en bikupa av tankar, idéer, åsikter och berättelser. Det är som att gå in på ett Universitet och delta på en föreläsning i varje kurser som går där, fast ännu bättre. Mycket stimulans, men utan att ha något att navigera utifrån blir man lätt vilse i alla intryck. Ett av tre områden jag hade ambitionen att bevaka var hur olika aktörer ligger till med att börja stärka ekosystemtjänster i vår omgivning, lokalt och globalt. Det här är en sammanfattning av mina intryck på temat. Det offentliga vill skydda ekosystemtjänsterna I grund och botten verkar det finnas en uppfattning hos representanter för det offentliga om att staten borde ta ansvaret för att stärka ekosystemtjänster. Det...
Almedalen
05 juli 2016

Synergier mellan konfliktmineral och elektrifieringen

Det har varit mycket snack om elektrifierad transportsektor här i Almedalen nu när Miljömålsberedningen har lagt fram sitt partiövergripande förslag (-V) för långsiktigt klimatramverk. Utredningen lyfter bland annat fram en reduktion av utsläppen från transportsektorn med 70 % till år 2030. För att lyckas med det behöver en stor andel av den privata fordonsflottan elektrificeras. Men vad skulle egentligen hända om vi ersätter hela fordonsflottan med elbilar? Det var jag intresserad av och det var en av anledningarna att jag gick på Ateas föredrag om certifiering av mineraler. Atea är ett IT-företag som har identifierat att en av deras affärsrisker och -möjligheter är förknippade med materialflödet av deras elektronik. Förutom ökad återvinning...
14 juni 2016

Earth Hour City Challenge inspirerar

Nu är WWF:s stadskampanj Earth Hour City Challenge färdig för i år. I hård konkurrens med de andra finalisterna Eskilstuna och Lund samt de andra deltagande kommuner blev Umeå vald till årets vinnare – grattis Umeå! Syftet med kampanjen är att samla och stärka svenska kommuners energi- och klimatarbete genom samarbete, innovation och ledarskap, så att de globala utsläppen av växthusgaser minskar till noll senast år 2050. WWF:s turné är, tillsammans med en mängd andra initiativ från civilsamhället och företag, helt avgörande för att brygga gapet mellan dagens utsläppskurva och tvågradersmålet, eftersom de utsläppsminskningar som världens statsledares annonserade i sina frivilliga utsläppsminskningar (INDC:s) inför Paris-mötet inte alls räcker för att nå målet...
28 april 2016

Bin i stan – affärsmodell för att förvalta en nödvändig allmänning

Samhällsutmaning Vi lever genom den sjätte massutrotningen av arter på jorden. Genom att succesivt förändra jordens hav och land för att tillmötesgå människors behov har vi gjort världen mindre gästvänlig för andra arter. Det är inte bara ett dilemma vars etiska dimensioner behöver lyftas upp, det har även ökat risken för så kallade tröskeleffekter, att förutsättningarna för vårt moderna högteknologiska samhälle i grunden plötsligt förändras. Det är avgörande att vi står tillbaka och slutar hindra andra arter från att återuppbygga jordens resiliens. Pollinering är en viktig och hotad ekosystemtjänst. En aktuell rapport från IPBES visar att mer än 40 % av världens pollinatörer hotas av utrotning. IPBES har även gjort en beräkning...
06 april 2016

Nyttan med ekosystemtjänster - Avväganden i skogen

Jag har flera gånger fått frågan om vad som är vitsen med ekosystemtjänster. En aspekt är att ekosystemtjänster hjälper oss synliggöra avväganden, speciellt de kopplade till ekologi. Det kan i sin tur användas för att visa på vems nytta från skogen som skogen förvaltas efter, och tar i förlängningen upp rättviseaspekter. Eventuellt öppnar detta sätt att se avväganden upp ett sätt att tänka som är bättre förankrad i ekologiska förutsättningar och planetens gränser. Skogens produktion Ett sätt att se en skog är att klura på hur man kan manipulera den till att få ut så mycket som möjligt. Man kan gödsla den, sätta genmanipulerade plantor som växer bättre, spruta den med preparat för...
ekosystemtjänsterSkog
25 februari 2016

Lansering av världen första resiliensanalys av en kommun?

I tisdags redovisades en resiliensanalys av Eskilstuna kommuns livsmedelsförsörjning, den första resiliensanalysen över en kommun i Sverige (världen?). Lars Wiklund har drivit arbetet på Eskilstuna kommun, My Sellberg har gjort sina doktorandstudier på processen kring hur resiliensteori kan tillämpas på en kommun och Louise Hård af Segerstad, Albaeco, har agerat processledare. Tillsammans har de genom tre workshops med intressenter applicerat delar av steg 1-3 i Resiliance Alliance Workbook: Vad vill vi värna? Resilience of what? Vilka hot och trender vill vi vara resilienta mot? Resilience of what? Scenarier, strategier och analys av möjliga tröskeleffekter. Genom dessa steg har intressenterna tillsammans arbetat fram en strategi som engagerar många av dem och berör flera av de identifierade...
25 januari 2016

Skapandeperspektiv - ekosystemtjänster i PBL, planer och strategier

I onsdags var jag på årsmötet för forskarskolan ClimBEco i Lund. Där var även representanter från forskningsprojketet Boverket och Ekosystemtjänsterna (BEST) som ska slutrapporteras i januari. En slutsats som lades fram var att plan- och bygglagen (PBL) inte är riktigt ”ekosystemtjänster-vänligt”. Det fick mig att fundera kring ett viktigt begrepp – skapandeperspektivet – och hur det förhåller sig till planering. Skapandeperspektivet är i kontrast till att begränsa, som i begränsa miljöpåverkan. Skapande för mig är kreativt, uppfinningsrikedom, balanserad medvetenhet och inte minst en respekt för livet. Begränsa är kontroll och disciplin. Historiskt har ”miljö” kretsat mycket kring det senare. Miljörörelsen växte sig stark i opposition till den industri-ekonomiska synen på naturen, som...
VISA FLER