Vi satt och pratade om Tillräcklighet för några kvällar sedan. Det var en nära på magisk kväll i ett växthus i Rosendals trädgård, en svensk vårkylig kväll där filtarna åkte fram efter ett par timmar, runt axlar eller runt ben. Platsen, maten och sällskapet skulle jag kunna skriva en egen blogg om, men det gör jag inte. För vid vårt lilla bord pratade vi alltså en stund om detta med Tillräcklighet, och det fastnade i mig. För många år sedan, som filosoferande tonåring, tänkte jag mycket på det där med att vara nöjd, att om man inte på något sätt bestämmer sig för att ’nu räcker det’ så finns det alltid...