Aktuellt Blogg Spaning efter den ti...

Så här mot slutet av året är det ett bra tillfälle att tänka till vad som vill hända under det nya året. Jag noterar några nödvändiga förändringar.

Först en metaförändring. Har världen blivit mer mottaglig och accepterande för att förändra beteendet? Två observationer som stöder det. Rökning inomhus: Det var stor opposition när det infördes. Nu är det självklart i västvärlden. Hur gick det till? Metoo: Här har vi ett uppvaknande ur förnekelse och bristande självinsikt. Att inte acceptera trakasserier oavsett man är offer eller förövare. Nya året blir spännande för nu ska det nya beteendet gå från förståelse till handling. Metabudskapet är att det går. Även när det gäller dessa djupgående och långvariga missförhållanden… Ett kuriosum är den engelska ”sporten” att rävjakt med hundar på Boxing Day. Det är numera förbjudet. Hundarna får hålla sig hemma. Beslutet stöds av 90 procent av alla engelsmän. Här kan man verkligen tala om beteendeförändring som bryter med traditionen!

Köttätandet. Nästa år förutspår jag att det kommer att hända mycket på det området. Allt tal om klimateffekten kombinerat med hälsoaspekten kommer att ge effekt. Köttökningstrenden bryts. Det finns många signaler på det. Argumenten att vi behöver rött kött eller att mjölk ger starka ben drivs från branschens företag men genomskådas både på individnivå och storköksnivå. Henrik Schyfferts programserie ”Köttets lustar” ska inte underskattas. Där tas också den etiska aspekten upp, dvs om det är rätt att döda djur för att vi ska få mat, när det inte behövs. Hälsoaspekten är en bubblare. Man börjar inse vad sjukvårdskostnaderna är till följd av köttätandet och de är stora. Det börjar diskuteras att beskatta kött på samma sätt som sprit, socker, kol och tobak. Det senare kommer inte att hända under 2018 men det är på gång

Plastexcessen. Alla filmer om hur djur får i sig plast, snärjs in i plast, att mikroplaster finns i alla levandes vävnader plus bilderna av plastöarna som flyter omkring på världshaven får effekt. Vårt plastberoende bryts nästa år. Ett genombrott var FN-konferensen i februari 2017 då initiativet Clean Seas sjösattes.

Samtidigt kommer återbruk av plast att motiveras av kostnadsbesparingar och varumärkesvinster för industrin. Designtänkande som underlättar återbruk likaså. Förpackningar med mindre mängd plast kommer att föredras av konsumenter. Nedbrytningsbar plast, om den är oljebaserad, är ändå ett systemfel. Och om komposterad plast innehåll mikroplast löser det inte problemet. Naturligtvis måste plast användas för att ge livsmedelssäkerhet, om det inte finns alternativ, men på en mängd områden är det helt möjligt att minska på användningen.

Icke-fossila investeringar. Här förutser jag ett stort genombrott nästa år. Insikten att investeringskapital måste medverka för att stoppa klimatåverkan har börjat sätta sig. Det är ju helt galet att våra pensionspengar placeras i verksamhet som förstör för oss i framtiden. En ketchupeffekt är att Världsbanken beslutat att inte längre låna ut pengar till utvinning av gas och olja och att New York beslutat att fossildivestera sina stora pensionsfonder. Det senare är naturligtvis också att räcka lång näsa till Vita Huset som genom sitt skattebeslut ger skattesänkningar även för oljebolagen.

Allt fler pensionsfonder och försäkringsbolag har börjat räkna på fossilinnehållet i sina innehav. Bra början som leder till slutsatsen att utsläpp uppenbart är på tok för stora. Det ställs krav på att antalet fonder som ingår i det statliga pensionssystemet ska minska. Det vöre väl lämpligt att också ta bort sådana som struntar i utsläppseffekten. Här hemma har också krav ställts på att Nobelstiftelsen ska divestera. De kommer naturligtvis att krångla, eftersom de vill hävda sin integritet att kunna göra som man vill och inte styras utifrån. Men jag undrar om inte trycket ändå blir för stort…..

Om det blir så att investeringsmedel i stor skala förs bort från fossilintensiva industrier till lågfossil eller förnybar industri kommer aktier i de senare att öka i värde eftersom investeringmedlen måste placeras. Är man sin egen pensionsförvaltare är tipset att undersöka vilka aktier som kommer att gå upp till följd av ökad efterfrågan.

Drivmedel. En förändring på transportområdet kommer att märkas nästa år. Ut med diesel- och bensinbilar och in med hybrid, el och gas. Fler laddningsstationer och ökad lagringskapacitet för batterier underlättar valet. Hundraprocentig biogas likaså. Här kan man tala om synvända. Tyvärr är det regeringars kortsynta politik som gjort att varit än hit och dit när det gäller vilka drivmedel som är bra för miljön. Ska Sverige ha fossilfria transporter krävs det tydliga signaler, skriver Fossilfritt Sverige.

Flyktingar. Jag kan inte undgå att ta upp denna fråga även om det för närvarande är locket på när det gäller en generös flyktingpolitik och det syns inget trendbrott under 2017. I valrörelsen kommer partierna att överbjuda varandra ifråga om inskränkningar för att inte ge SD vind i seglen. Men det kommer att bli smärtsamma politiska omprövningar när klimatflyktingströmmen ökar. Den aspekten har Morgan Johansson och Magdalena Andersson inte kommenterat. Då kommer nämligen EU och Sverige att behöva fråga sig om man själv varit med att orsaka att många människor måste lämna sina hem och att delar av världen inte längre är beboelig. Är man då är skyldig att ta hand om de som drabbas? Sverige har hittills kunnat säga att man inte varit orsaken till de flyktingströmmar som krigen orsakat, men med klimatflyktningar kommer vårt ansvar att prövas på en djupare nivå. Att då säga att klimatfrågan ska tas omhand där flyktingarna kommer ifrån kommer inte att fungera. Vår solidaritet kommer att ställas på prov. Särskilt om insikten tränger sig på att migration till och med blir ett nödvändigt sätt att hantera klimatförändringen på.

KOMMENTERA

2 Replies

  1. Intressant och klok analys. Vad jag möjligtvis saknar är en reflektion över vår nationella livsmedelsförsörjning. Jag har i min blogg http://www.gunnela.nu valt att ställa krav på politiker, departement, myndighet och inte minst lantbruksnäringen. Det är dags att göra en verklig riskbedömning när det gäller branschens förtroende hos tunga NGO:s.

    1. Tack Gunnela för din kommentar. Tala om heliga kor! Det tar emot för regering och myndigheter att våga ta konsekvensen i fråga om miljö/klimat när det gäller livsmedelsstrategi. Särskilt när det är valår.
      Det var fler spaningar som inte fick plats: Jag tror det kommer att bli ett genombrott när det gäller att sluta att kasta bort livsmedel under kommande år. Det verkar som att medvetenheten redan finns. Gäller nu att ta itu med det.

Your comment has been successfully submited.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.