De cirkulära affärsmodellerna är mer aktuella än någonsin. Många har en åsikt och många vill vara med vilket självklart är glädjande. Det är tydligt att det är lockande att svara upp mot vårt globala klimathot och samtidigt kunna göra goda affärer. Därmed känner sig många organisationer och företag kallade – det är gott. Frågan som tidigare ofta ställts är hur ser vägen ut och vilka är de första stegen? Till detta kommer nu möjligheterna att nå tidigare onåbara värden med hjälp av uppkopplade prylar och system.
I tidigare bloggposter så har vi beskrivit vikten av att leverera ett positivt nettoavtryck och därmed kunna göra #planetnytta på riktigt. Men också beskrivit de utmaningar som följer t.ex. med mätbarhet, vikten att ta det sociala ansvaret och kartläggning av externaliteter.
Att kunna gå från produktförsäljning till funktionsförsäljning är en utmaning men ett måste. Många steg måste uppfyllas och kanske allra viktigast är att designa rätt. Produkten måste vara genomtänkt, då är det möjligt att produkterna blir robusta i sig och att delarna successivt kan bytas ut när behov uppstår och livslängden förlängs för som sista steg återgå i kretsloppet.
Många tankar går runt denna problematik samt vikten av återföring till de tekniska och biologiska livscyklarna dvs att material återvänds att kretsloppen sluts och att resurserna därmed kan återvändas. Detta innebär att vi kan gå från att putsa enstaka % på den linjära affärsmodellen till att kunna återföra resurser helt tillbaks i ett kretslopp.
Ovanstående innebär utmaningar men är absolut inte oövervinnerliga. Det roliga är att det finns ytterligare tidigare onåbara potentialer med hjälp av modern teknik. Dvs digitala möjligheter som vi redan har och beräknas kunna utveckla inom de närmsta årtionden.
Med dess nya möjligheter så kan vi uppnå skalfördelar och hävstångseffekter som är ett måste om vi skall kunna hålla samma tempo som våra globala klimathot utgör.
Internet of things (alla uppkopplade system&devices) möjliggör konnektivitet. Antalet uppkopplade intelligenta prylar förväntas växa till 25-50 biljoner (tusen miljarder) till 2020 jämfört med 10 biljoner idag.
Några exempel:
- Ett system där uppkopplade saker signalerar behov av underhåll innan katastrofen är ett faktum. T.ex. att lantbrukare får tidiga signaler att marken är oproduktiv – en konvergens mellan naturen och den digitala världen blir möjlig. En plötslig åtkomst av världen som tidigare inte var nåbara.
- Multieffekter blir möjliga som när appar ger yrkesförare hjälp att hitta parkeringsplatser och för att undvika trafikerade vägar ger inte bara affärsfördelar men också ett bidrag till mindre trafikemissioner vilket utgör en förbättrad samhällsnytta
- Fallstudie Michelin: Det franska däckföretaget Michelin vill bygga in sensorer i däcken för att förstå belastningarna under över driftperioden. För kunderna är detta goda nyheter. De kommer att få informationen när man ska rotera däck eller ersätta dem. Information som är unik för kundens specifika körförhållanden. Detta sparar pengar och ökar säkerheten. Men det finns ytterligare möjligheter. Beväpnade med användningsdata, är företaget ännu bättre rustade att flytta sin affärsmodell från att sälja däck till leasa ut dem (funktionsförsäljning!). Vilket Michelin testat tidigare men att sensorer gör denna modell ännu mer attraktiv. De data som samlas in av sensorerna berättar företaget hur däcken kan bäst kan servas. Konsekvensen av detta skifte i affärsmodellen är djupgående. Däck Bolaget har nu en viktig kommersiellt intresse i förlänga livslängden i däcken så länge som möjligt, eftersom företaget fortfarande äger dem. Och de har på köpet fått ett nytt ekonomiskt intresse av att designa material och processer som gör återvinning gamla däck så effektivt som möjligt.
Och det är inte bara en allmän gradvis digitalisering vi pratar om utan snarare en total nystart till en helt ny nivå som möjliggör en omdefiniering av värdering på tillgångar.
Stora grid-infrastrukturinvesteringar kan undvikas då vi redan har en skog av uppkopplade prylar. T.ex. solpaneler och batterier har egna uppkopplingar vilket innebär att stora investeringstunga övervakningsystem och distributionssystem blir överflödiga. Lägre investeringar ger lägre kostnader, högre uppkoppling ger snabbare besked och kortare väg till nödvändigt underhåll.
Allt detta kräver nya förhållningsätt. Experterna menar att företag måste ändra tankestruktur från ett protektionistiskt synsätt och få innovationer till en mer open-source och gemensamt utvecklade data plattformar. (Lät nästan som ett inslag i #brexit debattten)
Utmaningarna blir bl.a. att hålla tillräcklig säkerhet och säkerställa den privata integriteten.
Om dessa utmaningar och framförallt stora möjligheter går att läsa i rapporten ”Intelligent assets – unlocking the circular economy potential” – utgiven 2016 av Ellen Macarthur foundation. Rapporten beskriver samverkan mellan drivkrafterna för cirkulära affärsmodeller och intelligenta prylar. Om du vill förstå möjligheterna med CE och vägen dit med hjälp av dagens och framtidens uppkopplade teknik så är det rekommenderad läsning.
Nyfiken på begreppet #planetnytta och dess möjligheter? Besök oss gärna under Almedalsveckan och seminariet Planetnytta- nästa utmaning för näringslivet som går av stapeln 6 juli kl 16.20
