Aktuellt Blogg Vem vågar och vill ...

Förra fredagen, 9 november, kom beslutet att Preem får bygga ut och fördubbla kapaciteten vid sitt oljeraffinaderi Preemraff i Lysekil. I och med tillståndet kommer Preemraff att utgöra Sveriges största punktutsläppskälla av koldioxid (CO2). En ökning kommer att ske från nuvarande årliga 1,7 miljoner ton CO2, till 3,4 miljoner ton.

Beslutet innebär en kraftig ökning av den årligen maximala genomströmningen av 13,9 miljoner ton råvaror, satsningmaterial och blandningskomponenter såsom råolja, petroleumoljor, naturgas, HVO och RME. Detta har mött en hel del kritik från bl a Naturskyddsföreningen lokalt, där Preem bemöter kritiken med argumenten att verksamheten ställer om mot minskad produktion av tjockolja, ökad produktion av förnybart och samtidigt bygger en anläggning med bra miljöprestanda i ett internationellt perspektiv. Anläggningen kommer att delta i ett svensk-norskt forskningsprojekt avseende koldioxidinfångning och lagring, CCS (carbon capture and storage). Volymen CO2 som årligen planeras att infångas och lagras uppgår till 0,5 miljoner ton CO2, alltså knappt 15% av anläggningens totala utsläpp.

Som av en händelse publicerade Finansinspektionen (FI) två dagar före domstolsbeslutet om Preemraff, en tillsynsrapport ”Hållbarhetsperspektiv vid kreditgivning till företag”. Sedan 2015 har FI regeringens uppdrag att bedöma hur klimatrisker kan påverka den finansiella stabiliteten i landet. FI konstaterar i sin rapport 7 november, efter att ha granskat bankernas kreditgivning, att ” Bankerna bedömer vanligtvis hållbarhetsrelaterade risker som en del av kredit- och ryktesrisken. De kan avstå från affärer om en kredittagares verksamhet bedöms vara oförenlig med bankens etiska förhållningssätt eller kunna skada dess rykte. Däremot avstår de sällan från att ge krediter på grund av förhöjda hållbarhetsrelaterade risker – annat än då motparten är svartlistad eller då lagstadgade restriktioner sätter stopp. Bankerna motiverar detta med att istället vilja påverka sina kredittagare att ta större hänsyn till hållbarhet.”

Enligt det internationella energiorganet IEA, måste två tredjedelar av dagens kända reserver av fossila bränslen stanna kvar i marken om målet om att hålla den globala temperaturhöjningen under två grader ska hållas. Att ha hög exponering mot tillgångar relaterade till fossila bränslen kan alltså vara en risk då åtgärder i linje med målet om att hålla den globala temperaturökningen under 1,5-2 grader kommer göra vissa investeringar i fossila tillgångar värdelösa.

Utbyggnaden av Preemraff beräknas kosta 15 miljarder kronor. Det väcker en del frågor. Med kunskap om vad som krävs på global nivå för att hantera klimatförändringarna, regeringens initiativ för ett fossilfritt Sverige, FIs tillsynsansvar för den finansiella stabiliteten med hänsyn till hållbarhetsrisker, däribland klimatrisker, och risken för varje kreditgivare att sitta med stranded assets (värdelösa tillgångar), bör vi fråga oss vem som är beredd att finansiera utbyggnaden av Sveriges största utsläppare av koldioxid. Blir det min bank? Blir det din bank? Håll utkik efter finansiären som är villig att bidra med kapitalet som påskyndar klimatförändringarna och motverkar de globala utvecklingsmålen!

KOMMENTERA

One Reply

  1. Tack Cecilia, bra skrivet. KOmmer själv som läkare agera mot de förhöjda cancerriskerna inom emissionområdet.

    Vill kommentera dina frågor om vem som vill finansiera. Obs att det fortfarande är Al Amoudi som äger Preem Raff – 100 %, och som således sitter på besluten att ev ta annan finasiär. T ex svenska banker, något som vi måste ha koll på. Ett obs är dock att Amoudi fortfarande sitter fängslad i Saudi och kan behöva frigöra kapital för att lösa ut sig från Bin Salmans klor. Kinerserna skulle säkert gärbn återkomma!

Your comment has been successfully submited.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.