Blogg Krönika: Dags att m...

Hållbar utveckling och planetens gränser

Hållbar utveckling definierades från början som ”en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” (Bruntland 1987). Detta speglar en syn när människan var i centrum för utvecklingsagendan, och där ”need” gick att skilja från ”greed”. Idag arbetar vi utifrån en uppdaterad syn på hållbarhet, där forskning visat oss att människor och samhällen är i större grad beroende av naturen för långsiktig utveckling och välfärd.  

Synen på hållbarhet ändras från en balans mellan miljö, samhälle och ekonomi till att ekonomin beror av samhället som beror av naturen. De globala målen representerar åtaganden inom både ekonomi, miljö och samhälle (nederst) och är antagna för att guida mänsklig utveckling fram till år 2030.

Forskare ser den globala ekonomin som ett system som vilar på samhällsinstitutioner så som banker, och förtroendet mellan människor. Samhället och ekonomin vilar i sin tur på jordens geologiska system, andra arter och fungerande ekosystem – det vi kallar biosfären.

Fungerande ekosystem är förutsättningen för fungerande samhällen på jorden. Konsumtion driver det mänskliga avtrycket på ekosystemen. Detta avtryck har accelererat sedan 1950-talet, så att vi nu är på god väg att överskrida planetens gränser inom en rad områden. Om inte det negativa avtrycket minskar snabbt så riskerar vi att permanent ändra förutsättningarna för liv på jorden (se ex. Rockström 2018 World Economic Forum).

 

Med livscykelanalys kan produkters miljöpåverkan kvantifieras

Vad är målet för en välfärdstat? Sysselsättning och upprätthållandet av universella fri- och rättigheter? Konsumtion är inte målet, men det bidrar till båda. Det negativa avtrycket på jorden är oönskade effekter – externaliteter. Definitionen av en externalitet är att den inte räknas in det ekonomiska systemet och därför saknar kostnad. Om den kostnadssätts så internaliseras den, då är den inte längre en externalitet.

Omfattande livscykelanalysen (LCA) görs kontinuerligt för att kvantifiera olika produkters miljöpåverkan. Underlag som skulle kunna knyta produktens miljöpåverkan till en kostnad (kvantifiera externaliteterna). I tvärvetenskapliga projekt utforskar man länken mellan miljöpåverkan och hälsa, exempelvis hur mycket buller bidrar till sjukdom och dödsfall (se ex Carlsson & Persson 2012). Själva produkterna byts ut i en snabb takt, men över tid ser vi mönster över produktkategorier och produktionsmetoder (se ex Elin Röös sammanfattning av klimatpåverkan från livsmedel, som idag används av ICA, Axfood och många fler).

Men för att minska den negativa påverkan av konsumtion och produktion behövs ett starkare politiskt ställningstagande – alla politiker behöver erkänna att konsumtion är det som driver det negativa avtrycket på planeten. Att stå fast vid att friheten för individen är det viktigaste, utan att kollektivt justera ramarna så att de passar planeten vi står på, håller oss kvar i en utveckling som snabbt leder mot avgrundens rand. 1900-talet var diplomatins misslyckande, blir 2000-talet byråkratins misslyckande?

Frivillig självdeklaration?

I en mer eller mindre avlägsen framtid så vore denna tid på året en spännande tid av reflektion. I samband med att man ska deklarera sina inkomster så deklarerar man även sin konsumtion. De väsentliga uppgifterna att lämna är hur många flygresor man köpt, hur många plagg kläder, hur mycket elektronik och ungefär hur mycket kött man ätit, och några uppgifter till. Vore inte detta egentligen mindre kontroversiellt än en del av de storskaliga tekniker som föreslås för att komma tillrätta med klimatutmaningen? 

Vill du själva räkna ut ditt fotavtryck, testa WWF:s nya Klimatkalkylator.

…eller testa ICA:s nya verktyg MittKlimatmål som du kan koppla till ditt ICA-kort så du direkt får se dina utsläpp!

Your comment has been successfully submited.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.