Aktuellt Blogg Cirkulär ekonomi ...

Varje år tappar vi stora mängder material ur den svenska ekonomin uppskattningsvis till ett värde av 55 miljarder kr/år*. Vad är det bakomliggande orsakerna till detta? Det finns ett antal skäl. Delvis fokuserar vi på fel saker och följden blir suboptimering vilket innebär att vi tappar stora värden på vägen.

En cirkulär livscykel består av sju deletapper. Utmaningen är att orka titta hela livscykeln för respektive produkt och grundmaterial. Ta plasten som exempel. Idag bibehålls endast 13 % av plastens värde efter en första användning (ett års användning av plast i Sverige). Vilket motsvarar 1,3 miljarder av det ursprungliga värden på 10 miljarder kronor.  Detta samtidigt som Naturvårdsverket konstaterar nöjt att insamlingsmålet för plastförpackningarna överträffades, 44 procents material­återvinning, klart över målet på 30 procent.

Någonting stämmer inte. Vi är duktiga men ändå så försvinner värdena som snö i Sahara. Vart tar resten vägen? Andra plastsorter (utöver förpackningar) sorteras inte ut utan hanteras som brännbart avfall. Delvis beroende på avsaknad av sekundärmarknader. Värdet av energiåtervinning är betydligt lägre än av värdet av återanvändningsvärdet av plasten som material. Tittar vi i andra änden av en produkts livscykel så hamnar vi i designfasen (efter resursuttaget). Här finns mycket som kan förbättras. Idag ger okunskap i designfasen att t ex fel plast används då man väljer den som inte är insamlingsbar (se Ellen Macarthurs rapport The New Plastic economy

 

Var står i Sverige idag? Hur långt har vi kommit var frågor som ekade i mitt huvud när jag häromdagen besökte RE-Source dagen (årlig konferens för cirkulär ekonomi). Upplägget var i workhopformat och gav därmed chansen till flertal intressanta samtal. Efter dagen gjorde jag följande noteringar:

Idag saknas ofta klimatkalkylen. Det känns som om potentialen och klimatfördelarna inte kommuniceras idag. Ett första steg att komma tillrätta med det vore att klimatberäkna det sekundära materialflöde som finns tillgängligt och att då kvantifiera klimatfördelarna med återbrukat/återvunnit material jämfört kontra att bryta ny jungfruligt material. Idag är det ren kostnadskalkylering som gäller. Att flytta överblivet material till nya användare är helt kostnadsdrivet vilket gör att affären endast kan räknas hem inom en radie av t ex 15 mils lastbilstransport. Utan klimatkalkyl så syns inte besparingen i att slippa använda jungfruligt material.

 

“Huvudet kanske tänker cirkulärt men fötter och handlingar är fortfarande kvar i den linjära ekonomin”

 

När man tänker behov av ekonomiska incitament, uppsnäppt lag och regelverk kan det ibland vara lätt att glömma den sociala påverkan som kan uppstå i materialkedjan. T ex när jungfruligt material skall brytas. I vilket land sker det? Under vilka villkor jobbar arbetarna som bryter och bearbetar. Här kan det också finnas fördelar för svenska materialflöden att kunna redovisa den sociala påverkan.

Vi vet också att det finns andra länder som har kommit betydligt längre t ex Finland och Nederländerna. I dessa länder har politiska initiativ tagits betydligt tidigare jämfört med Sverige.

I Sverige är vi duktiga på pantning och källsortering och fokuserar mycket på restavfallet som är 2,5 ton per capita/år (källa Ragn-Sells). Jämför det med det uttag av resurser som krävs för att skapa produkter vilket är 60 ton per capita/år.

Min lista – lågt hängande frukter:

  • Klimatberäkna och synliggör värdena av tillvaratagna resurser som kan återanvändas som sekundära flöden
  • Gör en social analys som belyser arbetsvillkor för hantering av sekundära resursflöden och brytning av sekundära material
  • Kopiera goda exempel.Vi har inte råd att vänta. T ex har Finland redan kartlagt målkonflikter i olika branscher.
  • Mät rätt saker: Återinsamlingen är en deletapp, därefter startar den riktiga cirkulära ekonomin. Titta på måttet för ekonomiskt värde. Mät mängd av återvunnet material i produkterna.
  • Fokusera på resursuttaget inte avfallet. Utbilda produktdesigners. Skippa black friday
  • Ha helhetsyn titta på en produkts hela livscykel samarbeta med partners i de delar som du själv är svag i

På lite längre sikt:

  • Utveckla politiska incitament för funktionsförsäljning
  • Internalisera alla miljökostnader med stöd av lag och regelverk vilket ger hävstång för vikten av klimat och social analys

Förhoppningsvis kan nytillsatta Delegationen för cirkulär ekonomi med ordförande Åsa Domeij i spetsen belysa en del av de utmaningar som vi måste adressera.

Vi kan konstatera att cirkulära affärsmodeller är ett måste för att stoppa världens befintliga resursuttag. Idag är modellen omogen men vi alla måste bidra för att minimera förlusterna men det är bråttom – snö smälter snabbt i Sahara.

 

*Källa: Ett värdebeständigt svenskt materielsystem – en rapport om materialansvändning ur ett användarperspektiv

Your comment has been successfully submited.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.