Göran Wiklund
Genom aktivt klimatarbete och klimatkompensation kan företag öka sin konkurrensstyrka.
GHG Protocol uppmanar företag att i mycket större utsträckning redovisa sina indirekta utsläpp, dvs de utsläpp som uppstår uppströms (leverantörer) och nedströms (kunder). Man listar ett antal sådana utsläpp i den nya Scope 3-standarden.
Detta får spännande effekter. Om en leverantör minskar sin klimatpåverkan kommer det att minska utsläppen hos kundföretaget. Vanligtvis finner företag att merparten av utsläppen sker i leverantörsledet. Det betyder att det är klimatsmart att kräva av sina leverantörer att de ska reducera utsläppen. Många stora företag som till exempel Volvo och IKEA har personal som hjälper leverantörerna att med konstruktions- och produktionsteknik sänka kostnaderna och därmed priserna. Kanske dessa personer också ska ha nya arbetsuppgifter: Att föreslå metoder som minskar utsläppen?
Det är också klimatsmart att vid upphandling väga in låga utsläpp bland upphandlingskriterierna, eftersom de slår direkt på det egna klimatbokslutet. Som leverantör är det klokt att börja arbetet att ta fram klimatbokslut, om man inte redan gör det, så man vet var man står och kan öka sin konkurrensstyrka.
För att ytterligare öka konkurrensstyrkan kan man klimatkompensera sina utsläpp. Då reducerar man kundens nettoklimatpåverkan med den mängd utsläpp man kompenserar. Det här är något som jag tror inte många har förstått ännu. Men det är konsekvenserna av den nya GHG-standarden. Det är alltså klimatsmart att köpa produkter som är klimatkompenserade. Enkelt är att börja med sådant som kaffe (Arvid Nordquist) och papper (Antalis) och sedan gå vidare och titta på maskiner, möbler, inredning och naturligtvis transporter, råvaror och insatsmaterial till produktionen.
För att ta frågan ytterligare ett steg så blir det så att det företag som självt klimatkompenserar hela verksamheten inkl sina leverantörers utsläpp (exempelvis Max Hamburgare) kommer att minska sin kompensationskostnad om en av deras leverantörer också väljer att klimatkompensera. Allt annat lika ökar alltså denna leverantör sin konkurrensposition med ett värde som är lika mycket som kunden tidigare betalade för att kompensera leverantörens utsläpp.
Det visar sig ofta att 60% eller mer av företags utsläpp är indirekta (Scope 3) och kanske till och med 90%. Då blir det tydligt att det är här man ska sätta in stöten för att minska sina utsläpp och bli än mer konkurrenskraftig gentemot sina kunder.
Men är inte det här bara dubbelräkning och ett sätt att flytta utsläpp fram och tillbaka? Det är sant att utsläpp dubbelräknas om kunden inkluderar leverantörens utsläpp. Men detta är GHG Protocol väl medvetna om och principen är att vara konservativ, dvs inkludera mer snarare än mindre. Men dynamiken som uppstår är att klimatarbete lönar sig både direkt i form av lägre kostnader, och indirekt i form av bättre konkurrensposition.
Vill du veta vad det här kan innebära för ditt företag? Vi kommer gärna med ett förslag.
