Kriget mot krig – en seger

Har ni samma känsla som jag, att det blir allt fler krig, att världen blir allt mer våldsbenägen, att krig blir allt mer brutala och främst drabbar civila, att antalet dödade civila ökar, att USA är involverat i fler krig än någonsin och att FNs fredsbevarande insatser mest är ett fiasko. Efter att ha läst en artikel i Foreign Policy måste jag erkänna att alla dessa föreställningar kom på skam. Det är tvärtom på varje punkt. Under detta århundrades första decennium dog 55 000 människor i krig. Det är bara hälften jämfört med föregående tioårsperiod. Och under kalla kriget-eran från 1950 -1989 dog 180 000 personer per år. Läs själv och bli klokare!
Hur kan denna bild då ha spritts? Främst därför att mediabevakningen är så stark. Inte minst att civila blir reportrar med hjälp av kameror och telefoner. Också att attityden till att ”gå i krig”, det heroiska, glorifiering av våld, den store ledare som för sina trupper i strid. Allt detta förhärligande har mer eller mindre försvunnit. Det verkar också som att en del konflikter som såg ut att aldrig kunna upphöra faktiskt gjort det: Irland, Rwanda, Burundi, Sierra Leone, Balkan till exempel. I framtiden då? Vapenteknologi gör att mål numera bekämpas med drönare och precisionsrobotar, något som tidigare krävde invasionsarméer. Den kanske största risken för ett regelrätt krig mellan två stora nationer är konflikten mellan Pakistan och Indien. Antagligen kommer dock fler människor att dö till följd av klimatförändringen än genom krig.