Göran Wiklund
#9 Vattenfall betalade 97 miljarder kronor för det holländska energibolaget Neon. Det visade sig vara den värsta felinvesteringen i svenskt näringsliv. Man förvärvade ett antal kol- och gaseldade kraftverk till ett alldeles för högt pris. Affären har inneburit nedskrivning med 15 miljarder kronor och har kraftigt försämrat Vattenfalls finanser. Det har också lett fram till att bolaget delas i två delar.
Nu har Vattenfall meddelat att det inte blir någon utdelning. Tidigare har man delat ut drygt 4 miljarder kronor årligen till ägaren staten. Utebliven utdelning betyder att de som ytterst drabbas är skattebetalarna, eftersom det blir en finansieringslucka som måste täckas på annat sätt.
Men Neonaffären var endast den sista droppen. Vattenfall hade redan under lång tid kritiserats för sina investeringart i smutsig brunkol i forna Östtyskland i sina försök att internationalisera verksamheten.
Man kan peka på hybris hos ledningen, girighet, felbedömd marknadsutveckling, svag ägarstyrning, dåliga rådgivare, men det finns annan lärdom att dra av detta fiasko. Det är oförmågan att förstå och ta in riskerna med klimatförändringen och oviljan att bryta ”business as usual”.
Ett perspektiv på Vattenfallkollapsen är att bolaget är ett offer på klimatförändringens altare. Det ger en försmak av vad fler bolag kommer att kunna drabbas av, om de inte rätt tolkar de omställningar som är nödvändiga för att klara klimatförändringen.
Idag talas det om koldioxidbubblan, och då avses inte läskedrycker utan det faktum att vi inte kan släppa ut i atmosfären den fossila energi som finns lagrad i jordskorpan, om vi menar allvar med att begränsa jordens temperaturökning till 2°C. Så mycket som 60-80 % av tillgångarna måste stanna kvar under jord. Bubblan innebär att i många olje- och gasbolags balansräkningar man räknat in att dessa fossila resurser kommer att exploateras, vilket leder till att aktierna är kraftigt övervärderade. Carbon Tracker har kommit fram till att det kan röra sig om 40% övervärde.
Eftersom många pensionsfonder och institutionella placerare är ägare av sådana bolag är risken för en finansiell härdsmälta uppenbar. En studie hävdar att risker för pensionsfonder är större än för banksektorn. Drabbas pensionsfonderna drabbar i så fall våra pensioner. Även om du har valt etiska fonder för ditt pensionssparande är det ingen garanti. Dessa brukar bygga på negativ sceening, dvs utesluta tobak, porr, spel etc. Men oljebolag utesluts inte. Så här gäller det att se upp och göra aktiva val.
Vilka branscher ska man då välja för sina pensioner? Min bedömning är att företag inom IT, läkemedel, bioteknik, förnybar energi, cleantech har en låg andel fossil energi. Företag inom dessa sektorer kan dessutom tjäna på bubbelföretagen. När investerare inser att det är dags att dra sig ur kommer stora mängder kapital att frigöras och styras om. Det kommer att gynna aktiekurserna för de lågfossila bolagen.
