Om att företag som går före riskerar att få ”däng”

Har ni märkt att när ett företag börjar ta ansvar, går före, gör något som är gott, då är det vanligt att de hängs ut och ”får däng”. Citat från Stina Billinger på NMCs frukostmöte om hållbara investeringar. Tanken tycks vara att något som låter så där bra ändå inte kan vara sant. Det gäller då att vända på alla stenar för det måste finnas lik. De företag däremot som ligger lågt och som inte syns, de undgår syn. Rena miljöbovar riskerar dock att bli kritiserade. Detta leder till en tes som innebär att går man i bräschen eller ligger sist, då riskerar man att få media på sig. I den breda mittfåran däremot är det lugnt.

Är det något problem med detta? Ja, om alla företag skulle lägga sig i mittfåran skulle vi inte få till stånd den förändring som miljö och klimat kräver. Inom de flesta företag finns en grupp ”försiktighetens företrädare”. Dessa får vatten på sin kvarn varje gång ett företag som vill uppträda ansvarsfullt hängs ut.

Att gå före innebär att ta risker. Det finns hela tiden företag som missbedömer marknader, potentialer, som hoppas för mycket på sin teknik, som inte har tillräckligt med kapital och därför aldrig lyckas utan till och med går omkull. Detta anses tråkigt men är samtidigt företagandets villkor och inte mycket att bli upprörd över. Däremot om något företag vill satsa på att endast ha förnybara råvaror, justa löner hos underleverantörer, städa upp efter gamla försyndelser, ta ett långtgående klimatansvar eller har andra sociala eller etiska ambitioner, då ska det grävas fram något som misstänkliggör sådana strävanden. Ett aktuellt exempel är H&M och Kalla fakta, där H&Ms lagt ut en oklippt version av intervjun på sin hemsida.

Jag menar alltså att det är en skillnad på hur olika typer av initiativ bedöms och jag tror det grundar sig på grumliga föreställningar om vad näringsliv och företagande handlar om och alltmer kommer att handla om. Idag hänger allt ihop, ett företag slutar inte längre vid fabriksstaketet, man påverkas av globala skeenden. Ankdammen har ett utlopp till världshaven.

Men det är inte enbart media som behöver justera upp sina tankemodeller. Skatteverkets beslut att inte tillåta ett företag att dra av kostnaden för klimatkompensation är ett utslag för samma ”gammeldagsa” syn. Läs mer i notis i Miljörapporten och tidigare bloggpost. Att ta ansvar för sin klimatpåverkan och vilja vidta en åtgärd som balanserar de utsläpp man inte kommit åt, det anses inte vara en åtgärd som har koppling till verksamheten utan ska ses som en gåva och är därmed inte avdragsgill. Den här åtgärden kommer att innebära att försiktighetens företrädare stärker sina positioner. Den på Skatteverket som fattar ett sådant beslut har inte begripit att klimatförändringen innehåller konkreta och påtagliga företagsrisker. Detta diskuterades på vår senaste Planetsalong.

Ekosystemen förstörs och näringslivet medverkar i stor utsträckning till detta, antingen det gäller fiske, tillgång på vatten, spridning av gifter, utarmning av arter och biologisk mångfald. Betydelsen av ekosystemtjänster som naturen tillhandahåller kan illustreras av att var tredje tugga man tar är pollinerad av ett bi. Och bin börjar bli en hotad art. Det kommer att bli massor av tillfällen att kritisera och hånskratta åt företag som vill medverka till att vända denna negativa utveckling. Det kommer säkert att tas initiativ som var välmenande men inte fungerade. Helt enkelt av den anledningen att det krävs en innovativ verksamhet och det är alltid förenat med risk. Det kommer inte att finnas gamla modeller att ta efter. Läs bloggpost om årets pristagare av Volvo Environment Prize, Gretchen Daily som forskar kring att sätta pris på ekosystemtjänster.

I dagarna kom Världsbanken ut med en rapport där man varnar för att vi är på väg mot en global höjning av temperaturen med 4 grader. Det är verkligen hög tid att börja inse den dramatiska konsekvensen detta får. Ska vi få med näringslivet i det arbetet måste framsynthet, mod och förändringsvilja belönas och inte bestraffas. De företag som tar klimatansvar borde få lägre skatt i stället för att minskad avdragsrätt