Månad: maj 2017

U&We arrangerade i förra veckan ett frukostseminarium med rubriken “Tåget rullar. Dags att hoppa på”.

Elena Stecca, som är en av CDPs experter på Science Based Targets (SBT), medverkade på länk från CDPs kontor Berlin. SBT är ny och relativ komplex materia. Vi hjälper gärna företag som är intresserade att sätta sig in i vad dessa mål innebär och som vill ta sig an den utmaningen att sätta verkligt ambitiösa klimatmål.

Vi ställde några frågor till Elena och hennes svar belyser sammanhanget:

Why has CDP become a driving force for introducing science based targets?

Science-based targets (SBTs) provide companies with a clearly defined pathway that specifies how much and how quickly they need to reduce their greenhouse gas emissions. The Paris Agreement in 2015 saw nearly 200 of the world’s governments commit to prevent dangerous climate change by limiting global warming to well below 2°C. This signaled an acceleration in the transition to a low carbon economy. Many companies are already demonstrating they have the skills, expertise and ingenuity to make this a reality – but need ambitious emissions reduction targets that ensure the transformational action they take is aligned with current climate science.

CDP recognizes science-based target setting as best practices and are incentivizing/rewarding their adoption through scoring. Companies demonstrating climate action and leadership in this regard are recognized for their efforts. Institutionalizing the adoption of science-based emission reduction targets and creating a critical mass of companies with SBTs are two of the main strategic pillars of the Science Based Targets initiative (SBTi). CDP is committed to contribute to the SBTi’s vision that science-based target setting will become standard business practice.

Who is responsible for validating the targets submitted by companies as Science Based?

The Science Based Targets initiative validates targets submitted by companies. The Science Based Targets initiative is collaboration between CDP, World Resources Institute, the WWF, and the United Nations Global Compact.

For detailed information about the validation process, please refer to the Call to Action guidelines.

Basically, setting Science Based Targets provides a pathway towards a low carbon world. Do companies need to have a target developed in accordance with the SBTi criteria in place when they sign the SBTs commitment letter?

Once a company signed the commitment letter, it will have up to 24 months to develop a science-based target. The target has to be in line with the criteria the SBTi considers critical for qualifying a target as “science-based.” The SBTi has developed a suite of tools and guidance to help companies understand how to meet these criteria.

Should all carbon emissions be included in the targets?

The targets must cover company-wide scope 1 and scope 2 emissions, as defined by the GHG Protocol Corporate Standard.

With regard to Scope 3: companies must complete a scope 3 screening for all relevant scope 3 categories in order to determine their significance as per the GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard. If a company’s scope 3 emissions are at least 40% of total scope 1, 2, and 3 emissions, a scope 3 target is required. The scope 3 target boundary must include the majority of value chain emissions; these are the top 3 categories or 2/3 of total scope 3 emissions.

Once a committed company has got its targets validated by the SBTi, does the company have to report its progress against the targets?

The Science Based Target initiative does not currently track companies’ progress against their targets but all companies with approved targets are required to annually report their company-wide GHG emissions to ensure that progress towards delivering their targets can be tracked. There are no specific requirements regarding where the inventory should be disclosed, as long as it is public. Recommendations include annual reports, sustainability reports, the company’s website, and/or CDP’s annual questionnaire.

Med CSRD och ESRS ställs högre krav än någonsin på företagens systematiska hållbarhetsarbete. Samtidigt kan arbetet bidra till konkret affärsnytta, där den dubbla väsentlighetsbedömningen ofta är det första steget. 

Omfattas ditt företag av CSRD så har du inte så mycket val annat än att leva upp till kraven, men också för den som inte omfattas finns stora vinster med att använda sig av standarderna. Till exempel innebär en dubbel väsentlighetsbedömning en mer omfattande kartläggning som även tar hänsyn till omvärldens påverkan på företagets finansiella resultat. Den typen av insikter är värdefulla för verksamhetens riskhanteringsarbete och är en hjälp i att identifiera affärsmöjligheter. 

CSRD tar hållbarhetsarbetet till nästa nivå 

Många företag kan uppleva rapporteringskraven i CSRD och dess standarder ESRS som en stor börda. Vi tycker att verksamheter ska lägga fokus på att implementera eller förbättra sitt systematiska och strategiska hållbarhetsarbete, baserat på due diligence-principen, och snarare se rapporteringen som ett utfall av hållbarhetsarbetet. Det gör att fokus hamnar på det som är viktigt och ger resultat: arbetet med ständiga förbättringar. 

Genom att fokusera på att lyfta hållbarhetsarbetet, både vad gäller konkreta aktiviteter och struktur och processer, kan verksamheter få bättre styrning och förbättra sin konkurrenskraft. Med andra ord är det inte bara de som direkt omfattas av CSRD som kan vara hjälpta av arbetet. Även de som indirekt omfattas, som del av ett större bolags värdekedja, eller frivilligt vill ta sig an CSRD, har mycket att vinna på att utveckla hållbarhetsarbetet till mer strategiska och processdrivna nivåer.  

Det är just detta som vi på U&We ser som det stora värdet av att arbeta utifrån CSRD och ESRS: att ett företag kan gå från att arbeta med separata och ibland mindre väl motiverade hållbarhetsprojekt till att ha en tydlig process och handlingsplan för varje enskild väsentlig hållbarhetsfråga som följs upp med hjälp av mål och indikatorer.  

^{U&We:s syn på ett systematiskt hållbarhetsarbete}

Börja där du står 

Eftersom verksamheter har kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete och kraven i CSRD och ESRS är många, ser vi att det ofta är nyttigt att ta sig an arbetet stegvis. Till exempel anpassar vi den dubbla väsentlighetsbedömningen efter våra kunders verklighet (till exempel tidigare väsentlighetsarbete, kunskap om och kontroll över värdekedjan samt nuvarande riskhanteringsprocesser).  

För en verksamhet är det rätt att redan från början göra en komplett analys med fullödiga impact- och scenarioanalyser utifrån flera tidshorisonter. För en annan räcker det med att börja med några av delarna och sedan se över, komplettera och fördjupa underlagen och väsentlighetsbedömningen när man blivit varm i kläderna. Då ger vi en kartbild över vad som gjorts och vad som återstår att göra för att efterleva CSRD. 

Utifrån vår erfarenhet är det en process som väcker många tankar och frågor. Vi ser därför att det är nyttigt att komma igång så snart som möjligt och sedan kunna lägga på delar efter hand, innan man ska rapportera enligt CSRD första gången – då ska man såklart vara redo. En GAP-analys är också en bra start för att se vad verksamheten redan har på plats och vad som behöver implementeras. 

Vår process för dubbel materialitetsanalys 

En dubbel väsentlighetsbedömning tittar dels på verksamhetens negativa och positiva påverkan på människor, miljö och samhälle genom olika hållbarhetsfrågor och dels på hur hållbarhetsfrågor påverkar verksamhetens finansiella resultat. Vi arbetar ofta med kunder i workshop-format där vi faciliterar bedömningsprocessen och diskussionerna, alternativt att vi tar fram material för att kunden ska kunna göra arbetet på egen hand med stöd av oss. Bedömningarna utgår från kraven i ESRS och kundens bransch och verksamhet. Hållbarhetsfrågorna kommer från ESRS-terminologin och kundens verklighet. Som underlag till bedömningen samlar vi in existerande dokumentation om verksamhetens påverkan på omvärlden, intressenters förväntningar och behov, värdekedjan med mera, och vid behov kan vi göra kompletterande analyser.

Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen är en lista över verksamhetens väsentliga frågor, enligt de tröskelvärden som satts i förarbetet. Vi ger också input kring vad som kvarstår för kunden att göra för att ha upprättat en dubbel väsentlighetsbedömning enligt CSRD/ESRS, om det är så att kunden valt att börja med en förenklad process. 

När styrelsen har beslutat kring de väsentliga frågorna är det dags för företaget att upprätta handlingsplaner, sätta mål och bestämma indikatorer för de väsentliga frågorna. Om företaget önskar kan vi stötta även i den processen.  

^{ESRS-standardernas uppdelning}

Nuläget för CSRD och ESRS 

CSRD-direktivet trädde i kraft den 1 januari 2023 och ska implementeras i EU-ländernas nationella lagstiftning. I Sverige ska CSRD införlivas i lagstiftningen den 1 juli 2024. De tillhörande sektor-agnostiska ESRS-standarderna för större företag finns tillgängliga, medan de sektorspecifika och standarderna som ska gälla för små- och medelstora företag ännu är på förslagsstadiet. 

De företag som är först ut rapporterar för år 2024 (med publicerade rapporter under 2025). Längre fram omfattas något mindre bolag och listade små och medelstora bolag (så kallade SME:er). För SME:er finns separata standarder för de som är listade och även för de som rapporterar frivilligt. 

På U&We upplever vi att den nationella lagstiftningen länge har velat i en mängd hållbarhetsfrågor. Det representerar inte de kunder vi möter, som efterfrågar tydligare styrning och har ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor då man ser att det bidrar till en större affärsnytta. Att fokusera på goda affärer har varit vårt arbetssätt sedan vi grundades 1995 och det är inspirerande att se hur både näringslivet och EU arbetar systematiskt och dedikerat för en mer hållbar utveckling.

Vill du lära dig mer om hur ditt företag kan ta de första stegen mot CSRD-efterlevnad? Anmäl dig till tredje delen i vår webbinarserie om CSRD/ESRS som handlar om strategi, mål och handlingsplaner.