Månad: maj 2017

U&We arrangerade i förra veckan ett frukostseminarium med rubriken “Tåget rullar. Dags att hoppa på”.

Elena Stecca, som är en av CDPs experter på Science Based Targets (SBT), medverkade på länk från CDPs kontor Berlin. SBT är ny och relativ komplex materia. Vi hjälper gärna företag som är intresserade att sätta sig in i vad dessa mål innebär och som vill ta sig an den utmaningen att sätta verkligt ambitiösa klimatmål.

Vi ställde några frågor till Elena och hennes svar belyser sammanhanget:

Why has CDP become a driving force for introducing science based targets?

Science-based targets (SBTs) provide companies with a clearly defined pathway that specifies how much and how quickly they need to reduce their greenhouse gas emissions. The Paris Agreement in 2015 saw nearly 200 of the world’s governments commit to prevent dangerous climate change by limiting global warming to well below 2°C. This signaled an acceleration in the transition to a low carbon economy. Many companies are already demonstrating they have the skills, expertise and ingenuity to make this a reality – but need ambitious emissions reduction targets that ensure the transformational action they take is aligned with current climate science.

CDP recognizes science-based target setting as best practices and are incentivizing/rewarding their adoption through scoring. Companies demonstrating climate action and leadership in this regard are recognized for their efforts. Institutionalizing the adoption of science-based emission reduction targets and creating a critical mass of companies with SBTs are two of the main strategic pillars of the Science Based Targets initiative (SBTi). CDP is committed to contribute to the SBTi’s vision that science-based target setting will become standard business practice.

Who is responsible for validating the targets submitted by companies as Science Based?

The Science Based Targets initiative validates targets submitted by companies. The Science Based Targets initiative is collaboration between CDP, World Resources Institute, the WWF, and the United Nations Global Compact.

For detailed information about the validation process, please refer to the Call to Action guidelines.

Basically, setting Science Based Targets provides a pathway towards a low carbon world. Do companies need to have a target developed in accordance with the SBTi criteria in place when they sign the SBTs commitment letter?

Once a company signed the commitment letter, it will have up to 24 months to develop a science-based target. The target has to be in line with the criteria the SBTi considers critical for qualifying a target as “science-based.” The SBTi has developed a suite of tools and guidance to help companies understand how to meet these criteria.

Should all carbon emissions be included in the targets?

The targets must cover company-wide scope 1 and scope 2 emissions, as defined by the GHG Protocol Corporate Standard.

With regard to Scope 3: companies must complete a scope 3 screening for all relevant scope 3 categories in order to determine their significance as per the GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard. If a company’s scope 3 emissions are at least 40% of total scope 1, 2, and 3 emissions, a scope 3 target is required. The scope 3 target boundary must include the majority of value chain emissions; these are the top 3 categories or 2/3 of total scope 3 emissions.

Once a committed company has got its targets validated by the SBTi, does the company have to report its progress against the targets?

The Science Based Target initiative does not currently track companies’ progress against their targets but all companies with approved targets are required to annually report their company-wide GHG emissions to ensure that progress towards delivering their targets can be tracked. There are no specific requirements regarding where the inventory should be disclosed, as long as it is public. Recommendations include annual reports, sustainability reports, the company’s website, and/or CDP’s annual questionnaire.

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.