Kategori: Cirkulä’r ekonomi

Ja ibland så undrar man över de favoritområden som man bevakar. Är det samma frågeställningar, samma personer som syns och samma utmaningar som kvarstår?

Att vi behöver få fart på cirkulära affärsmodeller i syfte att minska på planetens resursuttag råder det ingen tvekan om.

Trots en ökad debatt om cirkulär ekonomi, har den på global nivå minskat  (från 9,1 procent 2018 till 8,6 procent 2020) visar rapporten Circularity Gap Report 2021. Rapporten mäter andel återvunnit material i förhållande till totalt material. Men det finns också möjligheter. Den cirkulära ekonomin har potentialen att minska planetens klimatpåverkan med 39 procent och att minska resursuttaget med 28 procent.

I dagsläget brottas vi fortfarande med utmaningar inom regelområdet. Olika regler inom EU hindrar affärsmässiga transporter av återvunna material. Det finns olika syn t ex i de nordiska länderna gällande krav på renhet som hindrar resurser att återcirkuleras istället för att bli avfall.

Dessutom är det svårt att använda återvunnit material då vi inte vet var det kommer ifrån och vad det innehåller, spårbarhet saknas.

Affärsmässiga hinder innebär att det vara svårt att byta från en linjär till en cirkulär affärsmodell. Hur kan en ny cirkulär affär samverka med den gamla affären i en övergångsfas och dels hur man ska tänka och räkna kring lönsamheten i en ny affärsmodell. Om man byter från produkt till funktionsförsäljning så krävs det en lång framförhållning där det behövs en framtidsadaptiv design. Dvs att produktdesignen passar i cirkulära flöden som ger förlängd livslängd genom högre kvalitet och komponenter som är bytbara. Vid funktionsförsäljning så binder företagen mer kapital eftersom man äger produkten längre och företagets finansiärer måste förstå de förändrade behoven.

Ja helt klart så kvarstår en hel del utmaningar. Men vi skall inte låta bli att notera den mark som faktiskt vinns i en allt snabbare takt. Nedan några exempel:

• Funktionsförsäljning: Bilar har i princip länge designats för 25 000 mil. Lastbilar för 160 000 mil. De finns inga tekniska skäl att båda inte skulle ha samma livslängd. Men plötsligt så händer det  – personfordonstillverkarna ställer högre livslängdskrav på underleverantörers komponenttillverkning. Mycket beror på att privatleasing av bilar har blivit allt större som marknad och med längre livslängd så blir det minskade kostnader och längre intäktsmodeller för de som hyr ut
• Genom digitaliseringen är det möjligt att utrusta produkter med sensorer som ger information om hur produkterna mår och när det är dags för service. Genom ny teknik så blir det mycket billigare och enklare att hålla reda på saker, få tillbaka material och sortera material
• Nya krav: I den nya EU taxonomin så lyder ett av sex miljömål som följer: ”Transition to a circular economy, waste prevention and recycling“
• Förbättrad insamlingsgrad av plastförpackningar. (hela rapporten) 2020 låg insamlingsgraden på 45,5 procent av plastförpackningar för Svensk Plaståtervinnings system. Det betyder alltså att 45,5 procent av plastförpackningarna som är anslutna till Svensk Plaståtervinnings system samlades in, vilket är en markant ökning från 2019 då insamlingsgraden låg på 41,7 procent. Dock är återvinningsgraden (nytt mått inom EU) för 2020 endast 15,4 procent. Det betyder att endast 15,4 procent av plastförpackningarna från svenska hushåll återvanns till nya råvara och därefter en ny plastförpackning eller plastprodukt. Det positiva är att det nu mäts. Mäter vi inte så vet vi inte
• Nya samarbetsformer: Den 15 juni lanseras en ny samverkansplats för alla aktörer som behövs för att skapa cirkulär ekonomi i Norden: The Nordic Circular Arena.
• French Reparation Index: Den 1 januari 2021 kom en ny fransk lag som konkret kräver en gradering 1-10 att läggas till på tvättmaskiner, bärbara datorer, smartphones, TV-apparater och gräsklippare. Poängen kommer att beräknas utifrån kriterier som: enkel demontering, reservdelarnas pris och tillgänglighet och tillgång till reparationsinformation. För det första syftar den till att ge användbar information till konsumenter som mer än någonsin letar efter hållbara och reparerbara produkter. En studie från 2018 visade att konsumenterna är dubbelt så benägna att välja en produkt märkt som ”mer reparerbar”. För det andra är målet att skapa konkurrens mellan tillverkarna för att designa mer reparationsbara produkter för att uppnå bästa betyg. Slutligen bör indexet hjälpa till att förlänga livslängden för produkter i miljöns intresse men också för konsumenternas plånböcker. T ex har Apple och Samsung redan gjort vissa anpassningar för att erhålla bättre poäng (se artikel)

Så med lite distans kan vi konstatera att det faktiskt händer en hel del. Med smarta lagkrav som med French Reparation Index finns det incitament för såväl konsumenter och tillverkare. När det finns morötter för flera intressenter så kan det gå snabbt. EU tittar på detta exempel och snart har vi förhoppningsvis konceptet i 27 länder. Men vi har fortfarande långt kvar till beteendeförändringar vilket är det som krävs för att nå substantiell effekt. Så vi måste alla kämpa oförtrutet vidare.

Vad kan man konkret göra som företag för att framtidssäkra sina tjänster och produkter med avseende på cirkulära ekonomins affärsmöjligheter? Några exempel:

• Kartlägg hur cirkulära era tjänster och produkter är i dagsläget
• Genomför en arbetsmodell/struktur för att få befintlig affärsmodell att bli cirkulär
• Ta fram en materialstrategi
• Börja mät. Ta fram mätbara nyckeltal oberoende på var man befinner sig i CE-fasen
• Utveckla koncept och arbetsmetodik för pilottest

Hör och se mer konkreta tips och exempel i form av två webbinarier från i våras.

U&We seminarium:”Cirkulära affärsmodeller i praktiken – utmaningar och möjligheter” med deltagare från U&We och Inrego

Seminarium från Cradlenet. ”Hinder för den cirkulära ekonomin och möjliga vägar framåt” Med Jonas Grafström fil.doktor nationalekonomi

Vill ni höra mer eller bara komma med inspel inom ämnet. Välkomna att kontakta Johan Solberg.

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.