Månad: april 2022

Det har snart gått två månader sedan Ryssland anföll Ukraina. Krigets fasor speglas dagligen i nyheterna även om det aldrig går att visa fullt ut hur förstörelsen och dödandet verkligen ser ut. Konsekvenserna för Sverige i form av höjda energipriser och Natodiskussion rapporteras det också en hel del om. Jakten på oligarkernas lyxjakter dyker också upp regelbundet i media.

Samband som synliggjorts extra tydligt är EUs beroende av fossila bränslen och varor från Ryssland. Tyskland och många andra sitter fast i användandet av naturgas och olja. Att kortsiktigt avveckla detta beroende får stora konsekvenser för industri och samhälle. In vår sammankopplade värld är även vi beroende av Ryssland. Jordbrukssektorn behöver diesel och konstgödning. Konstgödning som till stor utsträckning görs av fossila bränslen och i Ryssland. Ekologiska lantbruk får inte använda konstgödning.

Det som är slående för oss som jobbar med hållbarhetsfrågor kopplat till industri och jordbruk är att det ju faktiskt finns lösningar som både minskar beroende av skurkstater som Ryssland och samtidigt minskar utsläppen av klimatgaser. Naturgas används i industriprocesser för att göra värme, här kan biogas vara en del av lösningen. Att göra biogas av gödsel kan ge dubbel effekt. Dels minskar behovet av naturgas eller andra fossila bränslen, dels minskar utsläpp av bla metan. Restprodukten kan sedan användas för gödning.

Vår omställning till förnybar energi pågår och kan förhoppningsvis påskyndas. För de företag, och privatpersoner, som redan investerat i vind eller solenergi har säkrat sig mot prishöjningar och kan se fram emot billig energi lång tid framöver.

I det svenska perspektivet är det tydligt att det är valår. Pengar delas ut kors och tvärs, rena röstköp tycker jag. Att ge pengar till de som har bil och/eller höga elräkningar känns mycket underligt. Det sänder felaktiga signaler att de som inte tagit klimatfrågan på allvar och minskat sitt fossilberoende ska kompenseras. Man hävdar att landsbygden ska gynnas men statistiken visar att längsta körsträckorna per personbil och år finns i Stockholm.

Sammanfattningsvis ser vi hur användningen av fossila bränslen göder diktatorer och oligarker världen över samtidigt som det förstör livsförhållandena på vår planet. Låt oss hoppas att vi tillsammans drar rätt slutsatser ifrån detta och skyndar på den nödvändiga omställningen. Som individ har man ett ansvar för vardagliga beslut, men kanske i ännu högre utsträckning vilka man röstar på i valet.

Vi har nu kommit i mål med vårt eget klimatbokslut för verksamhetsåret 2023/2024. Det är del av vårt hållbarhetsarbete och vi har sedan många år tillbaka gjort ett årligt klimatbokslut.

2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att till 2030 minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt att mäta och minska våra utsläpp i scope 3. Utöver åtagandet att mäta och minska våra utsläpp i scope 3 har vi satt målet att minska våra scope 3-utsläpp per konsulttimme med 75 procent till 2030 jämfört med basåret 2020/2021.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2023-2024 är 0,027 ton CO2e vilket är en ökning med 50 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen till ökningen är att vi sedan pandemin inkluderar hemarbete i scope 2 och några medarbetare har hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el. Det medför att elförbrukningen beräknats som residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp uppströms i värdekedjan, i scope 3, och det är de utsläppen vi behöver fokusera på att minska framöver.

I kategorin inköpta varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (6 ton CO2e), följt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (12 ton CO2e) och mat (3 ton CO2e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och vi fortsätter att försöka att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Beräkningen av våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på data i spend-format, för att det är svårt att få tillgång till aktivitetsdata för vissa inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Under året kommer vi att ta kontakt med våra största leverantörer av tjänster för att se över möjligheterna för dem att ge oss faktiska utsläppsdata för de tjänster vi har köpt, eftersom vi tror att utsläppen med den spend-baserade metoden är överskattade.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och under året har vi inte flugit en enda kilometer.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy som är en del av vårt miljö- och kvalitetsledningssystem. Policyn är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning.

I år har vi valt att köpa kolkrediter i projektet Scolel’Te i Mexico. Kompensationen sker i Chiapas där syftet är att förhindra avskogning och beskoga skövlade områden, samt utbilda småbrukare så att jord- och skogsbruket blir långsiktigt hållbarhet. Du kan läsa mer om projektet här.