Månad: november 2018

…vilar i det politiska ledarskapets beslut och policies. Det säger Fatih Birol, IEA:s Executive Director i samband med organisationens nya rapport World Energy Outlook 2018. Detta eftersom bedömningen är att 70% av globala energiinvesteringar kommer vara politiskt drivna.

Laura Cozzi, IEA:s Head of Energy Demand Outlook Division/World Energy Outlook, presenterade idag rapporten i KTH:s reaktorhall i Stockholm. En passande lokal, med tanke på temat.

Det är inte något muntert och teknikoptimistiskt budskap. Det bekräftar känslan efter IPCC:s rapport tidigare i höstas, och ger ytterligare kött på benen kring orsaker och scenarier.

Rapporten ger två typer av scenarier:

1) New Policies Scenario som pekar på vart energiefterfrågan och fördelningen på olika energikällor är på väg, givet de politiska beslut och utvecklingstrender vi känner till idag, inklusive nationella åtaganden under Parisavtalet och nya beslut därefter.

2) Sustainable development scenarios som visar på nödvändiga utvecklingslinjer för att klara 1,5 respektive 2-gradersmålen och varianter däremellan.

Det Laura Cozzi lyfter fram i sin presentation är bland annat att hela utrymmet i det Sustainable Development Scenario fram till 2040 som kan hålla oss under 1,7 graders uppvärmning, är intecknat av de energianläggningar, fabriker och byggnader som redan existerar eller är under konstruktion. Nu. Och New Policies Scenariot leder oss till utsläpp av koldioxid 2040 som grovt räknat  är dubbelt så stora som 1,7-gradersscenriet tillåter.

Världens energirelaterade koldioxidutsläpp minskar inte. De ökar. Ökad elektrifiering leder till en kulmen i oljeefterfrågan och undviker två miljoner prematura dödsfall relaterade till luftföroreningar, men det leder inte nödvändigtvis till några större reduktioner i utsläppen av koldioxid.

Vidare pekar Laura Cozzi på att ökande andelar för flera olika förnybara energikällor ökar behovet av flexibilitet vilket i sin tur ställer krav på investeringar i kraftanläggningar, nät och energilagring – om vi ska hålla lamporna lysande hela tiden.

På IEA:s hemsida finns massor av information att ta del av för den som vill fördjupa sig i ämnet. Jag lämnar er med med Laura Cozzis fem slutsatser nedan, och en undran över hur vi som nation och globalt samfund kommer kunna svara upp mot de tydliga klimatbudskap som 2018 gett oss. Jag vet inte själv vad jag tror, jag får återkomma om det.

• Sambandet mellan energi och geopolitik förstärks och blir mer komplext, vilket är en betydande faktor i framtidsutsikterna för energisäkerheten.
• En mismatch mellen en stabil oljeefterfrågan på kort sikt och en brist på nya oljeprojekt riskerar att kraftigt åtstrama oljemarknaderna efter 2020.
• Den kraftiga tillväxten i elekricitet ger enorma möjligheter, men marknaden behöver leverera både el och flexibilitet för att hålla lamporna lysande
• Det finns ingen enkel lösning för att bryta utsläppskurvan: förnybart, effektivitet och en mängd innovativa tekniker, inklusive lagring, CCUS (Carbon capture, Utilization and Storage) och vätgas behövs alla.
• Vägen framåt för energi står öppen: världens regeringar kommer att avgöra vilket vårt energiöde är.

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.