Kategori: Skog

Just nu pågår ett par uppmärksammade fall när det kommer till naturresursförvaltning, miljölagstiftning och skogsbruk i Sverige. Det är bombmurklan i Värmland och lavskrikan i Arbrå, Hälsingland, som väcker uppståndelse. De båda arterna står på artskyddsförordningens lista över skyddsvärda arter. Markägare har skickat in avverkningsanmälningar till Skogsstyrelsen för att få avverka sin skog som vanligt, men Skogsstyrelsen har stoppat avverkningen med hänvisning till att arten hittats i respektive område. Nu hamnar markägaren i juridiskt limbo, hen får inte avverka skogen som hen har rätt till genom äganderätten, men hen blir heller inte erbjuden kompensation som markägaren blir om Länsstyrelsen driver processen att instifta ett naturreservat.

De båda markägarna verkar ha skött sin skog på ett sätt som skapar bra förutsättningar för andra arter vilket bör ses som föredömligt, men tas för mycket naturhänsyn så hamnar man tydligen i detta limbo. Vore det inte rimligt att markägare skulle kunna få en årsvis ersättning för att fortsätta förvalta skogen så som hen gjort hittills? Ur ett funktions/tjänste-ekonomiperspektiv vore det rimligt att tänka sig att varorna från skogen betalas när de levereras, men tjänsterna från skogen ersätts periodiserat, t.ex. årsvis.

Men hur göra värderingen? Skogsägaren borde ersättas med den genomsnittliga marknadsvärdet av virkespriset. Det handlar ju om att göra det möjligt för markägaren att göra rätt, att ta ansvar för att kommande generationer ska kunna leva på en stabil planet och ansvar gentemot Naturen att inte utrota andra arter. Det är mellanskillnaden för att få markägaren att välja det samhällsbättre alternativet som behöver kunna ersättas. Tänk om miljöförvaltning och marknad skulle kunna gå mer i takt och stötta enskilda markägare för fler reglerande och stödjande ekosystemtjänster från skogen.

Metoder för skattning finns inom lantmäteriskrået, läs mer om intrångsersättning på t.ex. https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/Vardering/Intrang-i-skogsmark/

Forskare på SLU har nyligen gjort en lista på hur man kan ta mer naturhänsyn i skogsbruket. Det gäller att börja redan nu om man ska skyddsvärda arter till skogen innan det annars vore dags för avverkning https://www.skogssallskapet.se/artiklar–reportage/artiklar/2016-10-06-forskarnas-tips-for-fler-och-battre-naturhansyn-pa-hygget.html

Artskyddsförordningen: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20070845.htm

Mer om de aktuella fallen i lokala tidningar:

http://www.lantbruk.com/skog/lavskrikan-riskerar-stoppa-avverkningar

http://www.helahalsingland.se/opinion/insandare/varldsledande-i-skoglig-era

http://nwt.se/kristinehamn/2016/04/15/bombmurkla-satter-stopp-for

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.