Månad: januari 2018

Frågan om flygbantning rullar vidare i alla media. Både kända personer såsom Björn Ferry, Heidi Andersson och Malena Ernman och okända meddelar att de slutar flyga helt och hållet. Frågan om att flyga eller inte flyga ger nu allt fler dåligt samvete och flygångest.

Ett argument för att inte begränsa flygandet är att det ger tillfälle till kulturutbyte, träffa människor i andra länder och se orörd natur. Det blir dock lite ihåligt när denna aspekt ställs mot att redan en långresa ger lika mycket utsläpp, som den utsläppsbudget varje människa på jorden har. Dvs mindre än 1-3 ton utsläpp person, lite beroende på hur man räknar. Dessutom är detta utbyte något rika länder kan hänge sig åt. Inte fattiga. Rättvisa?

Ett annat argument är att företag behöver resa i en marknadsglobaliserad värld för att träffa kunder. Mycket har hänt inom detta område, inte minst med stramare resepolicys och utvecklad videoteknik, som gör att man stannar hemma. För många är inte minst det sistnämnda en fördel: Att ligga på hotell och komma hem sent till familjen är i det långa loppet inte någon bonus på jobbet. Men totalt ökar flygresorna snabbt i hela västvärlden. I Sverige har flygresorna dubblerats på 25 år.

Men varför har flyget sådan attraktivitet? En faktor är att det saknar konkurrens. Att åka tåg tar mångdubbelt längre tid och är dessutom dyrare. Ingen bra kombi. Dessutom subventioneras flyget. Flygbiljetter har aldrig varit billigare än nu. Det självklara i att beskatta flyget på samma sätt som andra trafikslag är ingen politisk självklarhet. Det måttliga förslag regering lägger kommer inte att få stöd i riksdagen, bla därför att det tidigare bl.a centerpartiet motsätter sig förslaget. Trots att halva befolkningen tycker det är en bra idé. Så politiker pratar om klimatet men när det kommer till handling är det inte så enkelt. Höghastighetståg skulle ta bort en hel del inhemsk flygtrafik. Men det blir för dyrt anses det. Men att bygga ut Arlanda flygplats, som Swedavia vill, verkar inte stöta på något motstånd ej heller att regeringen satsar en kvarts miljard på att bygga en internationell flygplats i Sälen. Så här långt ser man inga tecken på utsläppsminskning, även om spridd flygbantning hjälper till.

Hur är det då med teknikutvecklingen inom flyget, är det något att hoppas på? Motorer och design har gjort att utsläpp per passagerarkilometer gått ned med ca 15%. Inte mycket att skyta med. Jämför med utvecklingen inom bilmotorer där bränsleförbrukningen halverats på 10 år. Per Grankvist skriver en mycket informativ blogg om detta och mycket annat.

Många ställer sitt hopp till förnybara flygbränslen vilket kräver politiska beslut och en fördelning av tillgängliga råvaruresurser. En möjlighet dock. MEN det många inte vet är att klimatpåverkan från höghöjdsflygning är minst lika stor som utsläppet från bränslet och kommer att bestå även med förnybart bränsle. Så det blir exakt en halvmesyr.

Klimatkompensation då? Ja, det är ju näst bäst efter att inte flyga. Då gör man något snarare än inget. Dock inser vi som jobbar med kompensation att kostnaden inte driver på reduceringsåtgärder som annars är fallet, t ex att företag väljer miljöbilar eller investerar i klimatsmarta byggnader. Problemet med flyget är att företagen, efter att man skapat interna restriktioner för att flyga, inte kan göra annat än att vänta in teknik- och bränsleutveckling, om man ska fortsätta med samma affärsmodeller. Att kompensera för resorna ger då i alla fall positiva sidoeffekter i kompensationsprojekten. Men vi inser dock att kompensation också kan användas för att reducera sin fear of not flying… Freda sinnet.

Flyget är en marknadsmässig imperfektion, hålls under armarna och bär inte sina verkliga kostnader. Kommande generationer står för notan. Externaliseringen i form utsläppen av växthusgaser måste betala sina kostnander genom skatt och annat. Ett icke-subventionerat flyg skulle då innebära att affärsmodeller kanske måste ses över  och för privatpersoner att priserna på upplevelseresor hamnar på nya nivåer. Inför suget att flyga för att få nya kulturintryck eller få bada i laguner måste vi träna på att ta konsekvensen av det obehagliga ordet AVSTÅ. Men NatGeo’s Attenborough-program på TV är en hjälp att uthärda. Eller: Är det där suget uppstår?

Kan det hjälpa att på djupet inse att det jag släpper ut gör att någon annan inklusive ofödda inte kan få släppa ut de tonnen? Eftersom vi har en begränsad utsläppsbudget att röra oss med. Jag jobbar med den insikten…

Den globala uppvärmningen är nu i genomsnitt 1,1 grader (NASA 2023). De tre dominerande växthusgaserna, i ordning efter hur stort bidrag de haft till den globala uppvärmningen, är koldioxid (70 %), metan (23 %) och lustgas (6,5 %). Sett till koldioxid så kommer 89 % av utsläppen från fossila källor, resterande 11 % är netto-utsläpp av koldioxid från biosfären på grund av mänsklig påverkan (t.ex. avskogning).

För att göra ett komplett klimatbokslut så ska utsläpp av alla dessa växthusgaser inkluderas (WRI, 2004). I praktiken saknas ofta information om utsläpp av biogen koldioxid. I många fall är förklaringen att det saknas studier där man mätt flödet av koldioxid från biologiska processer, i andra fall utgår man från att motsvarande inbindning av kol har skett tidigare i värdekedjan.

Senare i år väntas en ny vägledning med ambitionen att reda ut hur utsläpp och inbindning från processer kopplat till markanvändning, biomassa och kolinlagring ska hanteras i organisationers klimatbokslut – Greenhouse Gas Protocol Land Sector and Removals Guidande. Vi har kikat på utkastet till standarden och delar med oss att några reflektioner kring vad detta kan innebära för bolag i olika branscher. 

Övergripande

Alla företag som har aktiviteter som nyttjar mark i sin värdekedja ska rapportera enligt Land sector and removals. Ska man tolka det strikt så innebär det alla företag som har inköp av livsmedel, kläder från bomull eller andra naturfiber, möbler eller byggvaror av trä, biobränslen ska använda den nya vägledningen.

Företag måste redovisa samtliga utsläpp i Scope 1, 2 och 3 (alla kategorier). Undantag ska motiveras. Inbindning är frivilligt att rapportera, men om man gör det måste man följa samtliga principer i den nya vägledningen.

Rapporteringen ska separerat redovisa utsläpp och inbindning per scope och per ursprung (fossilt vs biogent).

Inbindning

För att få rapporterar inbindning måste företaget ha ett system för pågående övervakning av kolsänkan, full spårbarhet genom hela värdekedjan från tillfället då kol lämnade atmosfären, och redovisa eventuella utsläpp tillbaka till atmosfären om de sker.

Om man exempelvis är ett bolag som producerar biokol från skörderester som man sedan själva gräver ner i sina odlingar så kan man tillgodoräkna sig en inbindning av kol i sitt Scope 1, men det förutsätter att man har full spårbarhet från då kolet bands till biomassa (på den egna åker) tills den grävdes ner. Man måste bokföra hur mycket som grävts ner och övervaka kolsänkan. Om man upptäcker att den minskat så ska detta korrigeras i kol-bokföringen.

Förändrad markanvändning

Utsläpp och inbindning från förändrad markanvändning ska inkludera eventuella förluster av kol från både biomassa, markkol (SOC) och dött organiskt material.

Det skulle kunna innebära att utsläppen från t.ex. avskogningen blir ännu högre, då det framförallt är förlust av biomassa som tidigare mätts och inkluderats. 

Markanvändning

Företag ska inkludera och redovisa netto-utsläppet av kol baserat på den årliga netto-förändringen av kol i marken. Detsamma gäller netto-utsläpp av andra växthusgaser. Detta gäller exempelvis alla som äger eller förvaltar mark, och det gäller alla aktörer i ens värdekedja som äger eller förvaltar mark.

Det kommer troligtvis bli vanligare att mäta kolhalt i åkermark, där de som har eller byter till jordbruksmetoder som ökar mullhalten kommer premieras. Detta kommer gälla även de som handlar med jordbruksprodukter behöva göra, alltså återförsäljare av t.ex. livsmedel.

Kol i produkter

För företag som har produkter som lagrar kol så ska man säkerställa att man inkluderat utsläpp från markanvändning uppströms. Man behöver ett system för övervakning av sitt lagrade kol och behöver rapportera reversals om kol förloras åter till atmosfären.

Om man exempelvis bygger trähus så behöver man kunna spåra virket tillbaka till en specifik plats, eftersom man behöver ta reda på netto-förändringen av kol på den platsen. Man behöver också ha koll på det lager av kol man byggt upp över tid, och dra bort från lagret om man t.ex. river byggnaden och förbränner avfallet, då det återgår till atmosfären.

Reflektion

Jag är mycket imponerad över omfattningen och helheten i den nya vägledningen. Samtidigt upplever jag den som teknisk och svår att få grepp om. Det kommer bli spännande att se hur den slutliga versionen blir som förväntas vara klar efter sommaren. Vi följer utvecklingen och hoppas att fler av våra kunder kommer vilja rapportera både utsläpp och inbindning enligt Land sector and Removals Guidance framöver.

Egen ordlista

Några begrepp kan vara svåra att förstå, här försöker jag förklara innebörden (min egen tolkning). 

Removals, Inbindning. Koldioxid lämnar atmosfären, ofta genom en process där det reduceras till kol och binds kemiskt med väte och andra grundämnen i levande biomassa genom fotosyntes. Kan även ske rent mekaniskt genom att separera gasen, komprimera den och föra över till hålrum i berggrunden. Eller kemiskt på andra sätt genom till exempel vittring.

Kretslopp och kolcykeln. Man kan se Jorden som uppdelad i olika ”sfärer” så som atmosfären, biosfären (levande biomassa), jordskorpan (geosfären), havet, teknosfären (det mänskligt byggda). Kol är i kretslopp mellan dessa sfärer. Den korta kolcykeln involverar främst atmosfären och biosfären där kol cirkulerar med en tidsskala på tiotals år (t.ex. pappersprodukter) upp till några hundra år (t.ex. virke från gamla träd). Den långa kolcykeln involverar jordskorpan och atmosfären och har en tidsskala på några hundra miljoner år. Det är kol i den korta cykeln som kallas ”biogent kol” eller kol från biogent ursprung, och kol i den långa cykeln som kallas ”fossilt kol” eller kol från fossilt ursprung.

Reversals. Koldioxid som bundits i en carbon pool, men sedan släpps åter till atmosfären som ett utsläpp av biogen koldioxid.

Förändrad markanvändning, land use change. När den historiska markanvändningen ändras till en ny, t.ex. då skogsmark avverkas och plöjs till åkermark, åker- eller betesmark växer igen, eller när produktionsmark exploateras och blir stad eller infrastruktur.

Markanvändning, land use. Även om markanvändningen inte förändras så sker ett netto-flöde av växthusgaser från eller till marken, beroende på vilken typ av förvaltningsmetoder eller produktionsmetoder som används. Exempelvis kan flöden av växthusgaser mellan mark och atmosfär förändras betydligt med olika typer av odlingstekniker, utan att markanvändningen i sig förändras (det är fortfarande åkermark).