Månad: december 2017

Så här mot slutet av året är det ett bra tillfälle att tänka till vad som vill hända under det nya året. Jag noterar några nödvändiga förändringar.

Först en metaförändring. Har världen blivit mer mottaglig och accepterande för att förändra beteendet? Två observationer som stöder det. Rökning inomhus: Det var stor opposition när det infördes. Nu är det självklart i västvärlden. Hur gick det till? Metoo: Här har vi ett uppvaknande ur förnekelse och bristande självinsikt. Att inte acceptera trakasserier oavsett man är offer eller förövare. Nya året blir spännande för nu ska det nya beteendet gå från förståelse till handling. Metabudskapet är att det går. Även när det gäller dessa djupgående och långvariga missförhållanden… Ett kuriosum är den engelska ”sporten” att rävjakt med hundar på Boxing Day. Det är numera förbjudet. Hundarna får hålla sig hemma. Beslutet stöds av 90 procent av alla engelsmän. Här kan man verkligen tala om beteendeförändring som bryter med traditionen!

Köttätandet. Nästa år förutspår jag att det kommer att hända mycket på det området. Allt tal om klimateffekten kombinerat med hälsoaspekten kommer att ge effekt. Köttökningstrenden bryts. Det finns många signaler på det. Argumenten att vi behöver rött kött eller att mjölk ger starka ben drivs från branschens företag men genomskådas både på individnivå och storköksnivå. Henrik Schyfferts programserie ”Köttets lustar” ska inte underskattas. Där tas också den etiska aspekten upp, dvs om det är rätt att döda djur för att vi ska få mat, när det inte behövs. Hälsoaspekten är en bubblare. Man börjar inse vad sjukvårdskostnaderna är till följd av köttätandet och de är stora. Det börjar diskuteras att beskatta kött på samma sätt som sprit, socker, kol och tobak. Det senare kommer inte att hända under 2018 men det är på gång…

Plastexcessen. Alla filmer om hur djur får i sig plast, snärjs in i plast, att mikroplaster finns i alla levandes vävnader plus bilderna av plastöarna som flyter omkring på världshaven får effekt. Vårt plastberoende bryts nästa år. Ett genombrott var FN-konferensen i februari 2017 då initiativet Clean Seas sjösattes.

Samtidigt kommer återbruk av plast att motiveras av kostnadsbesparingar och varumärkesvinster för industrin. Designtänkande som underlättar återbruk likaså. Förpackningar med mindre mängd plast kommer att föredras av konsumenter. Nedbrytningsbar plast, om den är oljebaserad, är ändå ett systemfel. Och om komposterad plast innehåll mikroplast löser det inte problemet. Naturligtvis måste plast användas för att ge livsmedelssäkerhet, om det inte finns alternativ, men på en mängd områden är det helt möjligt att minska på användningen.

Icke-fossila investeringar. Här förutser jag ett stort genombrott nästa år. Insikten att investeringskapital måste medverka för att stoppa klimatåverkan har börjat sätta sig. Det är ju helt galet att våra pensionspengar placeras i verksamhet som förstör för oss i framtiden. En ketchupeffekt är att Världsbanken beslutat att inte längre låna ut pengar till utvinning av gas och olja och att New York beslutat att fossildivestera sina stora pensionsfonder. Det senare är naturligtvis också att räcka lång näsa till Vita Huset som genom sitt skattebeslut ger skattesänkningar även för oljebolagen.

Allt fler pensionsfonder och försäkringsbolag har börjat räkna på fossilinnehållet i sina innehav. Bra början som leder till slutsatsen att utsläpp uppenbart är på tok för stora. Det ställs krav på att antalet fonder som ingår i det statliga pensionssystemet ska minska. Det vöre väl lämpligt att också ta bort sådana som struntar i utsläppseffekten. Här hemma har också krav ställts på att Nobelstiftelsen ska divestera. De kommer naturligtvis att krångla, eftersom de vill hävda sin integritet att kunna göra som man vill och inte styras utifrån. Men jag undrar om inte trycket ändå blir för stort…..

Om det blir så att investeringsmedel i stor skala förs bort från fossilintensiva industrier till lågfossil eller förnybar industri kommer aktier i de senare att öka i värde eftersom investeringmedlen måste placeras. Är man sin egen pensionsförvaltare är tipset att undersöka vilka aktier som kommer att gå upp till följd av ökad efterfrågan.

Drivmedel. En förändring på transportområdet kommer att märkas nästa år. Ut med diesel- och bensinbilar och in med hybrid, el och gas. Fler laddningsstationer och ökad lagringskapacitet för batterier underlättar valet. Hundraprocentig biogas likaså. Här kan man tala om synvända. Tyvärr är det regeringars kortsynta politik som gjort att varit än hit och dit när det gäller vilka drivmedel som är bra för miljön. Ska Sverige ha fossilfria transporter krävs det tydliga signaler, skriver Fossilfritt Sverige.

Flyktingar. Jag kan inte undgå att ta upp denna fråga även om det för närvarande är locket på när det gäller en generös flyktingpolitik och det syns inget trendbrott under 2017. I valrörelsen kommer partierna att överbjuda varandra ifråga om inskränkningar för att inte ge SD vind i seglen. Men det kommer att bli smärtsamma politiska omprövningar när klimatflyktingströmmen ökar. Den aspekten har Morgan Johansson och Magdalena Andersson inte kommenterat. Då kommer nämligen EU och Sverige att behöva fråga sig om man själv varit med att orsaka att många människor måste lämna sina hem och att delar av världen inte längre är beboelig. Är man då är skyldig att ta hand om de som drabbas? Sverige har hittills kunnat säga att man inte varit orsaken till de flyktingströmmar som krigen orsakat, men med klimatflyktningar kommer vårt ansvar att prövas på en djupare nivå. Att då säga att klimatfrågan ska tas omhand där flyktingarna kommer ifrån kommer inte att fungera. Vår solidaritet kommer att ställas på prov. Särskilt om insikten tränger sig på att migration till och med blir ett nödvändigt sätt att hantera klimatförändringen på.

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.