Månad: december 2017

Så här mot slutet av året är det ett bra tillfälle att tänka till vad som vill hända under det nya året. Jag noterar några nödvändiga förändringar.

Först en metaförändring. Har världen blivit mer mottaglig och accepterande för att förändra beteendet? Två observationer som stöder det. Rökning inomhus: Det var stor opposition när det infördes. Nu är det självklart i västvärlden. Hur gick det till? Metoo: Här har vi ett uppvaknande ur förnekelse och bristande självinsikt. Att inte acceptera trakasserier oavsett man är offer eller förövare. Nya året blir spännande för nu ska det nya beteendet gå från förståelse till handling. Metabudskapet är att det går. Även när det gäller dessa djupgående och långvariga missförhållanden… Ett kuriosum är den engelska ”sporten” att rävjakt med hundar på Boxing Day. Det är numera förbjudet. Hundarna får hålla sig hemma. Beslutet stöds av 90 procent av alla engelsmän. Här kan man verkligen tala om beteendeförändring som bryter med traditionen!

Köttätandet. Nästa år förutspår jag att det kommer att hända mycket på det området. Allt tal om klimateffekten kombinerat med hälsoaspekten kommer att ge effekt. Köttökningstrenden bryts. Det finns många signaler på det. Argumenten att vi behöver rött kött eller att mjölk ger starka ben drivs från branschens företag men genomskådas både på individnivå och storköksnivå. Henrik Schyfferts programserie ”Köttets lustar” ska inte underskattas. Där tas också den etiska aspekten upp, dvs om det är rätt att döda djur för att vi ska få mat, när det inte behövs. Hälsoaspekten är en bubblare. Man börjar inse vad sjukvårdskostnaderna är till följd av köttätandet och de är stora. Det börjar diskuteras att beskatta kött på samma sätt som sprit, socker, kol och tobak. Det senare kommer inte att hända under 2018 men det är på gång…

Plastexcessen. Alla filmer om hur djur får i sig plast, snärjs in i plast, att mikroplaster finns i alla levandes vävnader plus bilderna av plastöarna som flyter omkring på världshaven får effekt. Vårt plastberoende bryts nästa år. Ett genombrott var FN-konferensen i februari 2017 då initiativet Clean Seas sjösattes.

Samtidigt kommer återbruk av plast att motiveras av kostnadsbesparingar och varumärkesvinster för industrin. Designtänkande som underlättar återbruk likaså. Förpackningar med mindre mängd plast kommer att föredras av konsumenter. Nedbrytningsbar plast, om den är oljebaserad, är ändå ett systemfel. Och om komposterad plast innehåll mikroplast löser det inte problemet. Naturligtvis måste plast användas för att ge livsmedelssäkerhet, om det inte finns alternativ, men på en mängd områden är det helt möjligt att minska på användningen.

Icke-fossila investeringar. Här förutser jag ett stort genombrott nästa år. Insikten att investeringskapital måste medverka för att stoppa klimatåverkan har börjat sätta sig. Det är ju helt galet att våra pensionspengar placeras i verksamhet som förstör för oss i framtiden. En ketchupeffekt är att Världsbanken beslutat att inte längre låna ut pengar till utvinning av gas och olja och att New York beslutat att fossildivestera sina stora pensionsfonder. Det senare är naturligtvis också att räcka lång näsa till Vita Huset som genom sitt skattebeslut ger skattesänkningar även för oljebolagen.

Allt fler pensionsfonder och försäkringsbolag har börjat räkna på fossilinnehållet i sina innehav. Bra början som leder till slutsatsen att utsläpp uppenbart är på tok för stora. Det ställs krav på att antalet fonder som ingår i det statliga pensionssystemet ska minska. Det vöre väl lämpligt att också ta bort sådana som struntar i utsläppseffekten. Här hemma har också krav ställts på att Nobelstiftelsen ska divestera. De kommer naturligtvis att krångla, eftersom de vill hävda sin integritet att kunna göra som man vill och inte styras utifrån. Men jag undrar om inte trycket ändå blir för stort…..

Om det blir så att investeringsmedel i stor skala förs bort från fossilintensiva industrier till lågfossil eller förnybar industri kommer aktier i de senare att öka i värde eftersom investeringmedlen måste placeras. Är man sin egen pensionsförvaltare är tipset att undersöka vilka aktier som kommer att gå upp till följd av ökad efterfrågan.

Drivmedel. En förändring på transportområdet kommer att märkas nästa år. Ut med diesel- och bensinbilar och in med hybrid, el och gas. Fler laddningsstationer och ökad lagringskapacitet för batterier underlättar valet. Hundraprocentig biogas likaså. Här kan man tala om synvända. Tyvärr är det regeringars kortsynta politik som gjort att varit än hit och dit när det gäller vilka drivmedel som är bra för miljön. Ska Sverige ha fossilfria transporter krävs det tydliga signaler, skriver Fossilfritt Sverige.

Flyktingar. Jag kan inte undgå att ta upp denna fråga även om det för närvarande är locket på när det gäller en generös flyktingpolitik och det syns inget trendbrott under 2017. I valrörelsen kommer partierna att överbjuda varandra ifråga om inskränkningar för att inte ge SD vind i seglen. Men det kommer att bli smärtsamma politiska omprövningar när klimatflyktingströmmen ökar. Den aspekten har Morgan Johansson och Magdalena Andersson inte kommenterat. Då kommer nämligen EU och Sverige att behöva fråga sig om man själv varit med att orsaka att många människor måste lämna sina hem och att delar av världen inte längre är beboelig. Är man då är skyldig att ta hand om de som drabbas? Sverige har hittills kunnat säga att man inte varit orsaken till de flyktingströmmar som krigen orsakat, men med klimatflyktningar kommer vårt ansvar att prövas på en djupare nivå. Att då säga att klimatfrågan ska tas omhand där flyktingarna kommer ifrån kommer inte att fungera. Vår solidaritet kommer att ställas på prov. Särskilt om insikten tränger sig på att migration till och med blir ett nödvändigt sätt att hantera klimatförändringen på.

Med CSRD och ESRS ställs högre krav än någonsin på företagens systematiska hållbarhetsarbete. Samtidigt kan arbetet bidra till konkret affärsnytta, där den dubbla väsentlighetsbedömningen ofta är det första steget. 

Omfattas ditt företag av CSRD så har du inte så mycket val annat än att leva upp till kraven, men också för den som inte omfattas finns stora vinster med att använda sig av standarderna. Till exempel innebär en dubbel väsentlighetsbedömning en mer omfattande kartläggning som även tar hänsyn till omvärldens påverkan på företagets finansiella resultat. Den typen av insikter är värdefulla för verksamhetens riskhanteringsarbete och är en hjälp i att identifiera affärsmöjligheter. 

CSRD tar hållbarhetsarbetet till nästa nivå 

Många företag kan uppleva rapporteringskraven i CSRD och dess standarder ESRS som en stor börda. Vi tycker att verksamheter ska lägga fokus på att implementera eller förbättra sitt systematiska och strategiska hållbarhetsarbete, baserat på due diligence-principen, och snarare se rapporteringen som ett utfall av hållbarhetsarbetet. Det gör att fokus hamnar på det som är viktigt och ger resultat: arbetet med ständiga förbättringar. 

Genom att fokusera på att lyfta hållbarhetsarbetet, både vad gäller konkreta aktiviteter och struktur och processer, kan verksamheter få bättre styrning och förbättra sin konkurrenskraft. Med andra ord är det inte bara de som direkt omfattas av CSRD som kan vara hjälpta av arbetet. Även de som indirekt omfattas, som del av ett större bolags värdekedja, eller frivilligt vill ta sig an CSRD, har mycket att vinna på att utveckla hållbarhetsarbetet till mer strategiska och processdrivna nivåer.  

Det är just detta som vi på U&We ser som det stora värdet av att arbeta utifrån CSRD och ESRS: att ett företag kan gå från att arbeta med separata och ibland mindre väl motiverade hållbarhetsprojekt till att ha en tydlig process och handlingsplan för varje enskild väsentlig hållbarhetsfråga som följs upp med hjälp av mål och indikatorer.  

^{U&We:s syn på ett systematiskt hållbarhetsarbete}

Börja där du står 

Eftersom verksamheter har kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete och kraven i CSRD och ESRS är många, ser vi att det ofta är nyttigt att ta sig an arbetet stegvis. Till exempel anpassar vi den dubbla väsentlighetsbedömningen efter våra kunders verklighet (till exempel tidigare väsentlighetsarbete, kunskap om och kontroll över värdekedjan samt nuvarande riskhanteringsprocesser).  

För en verksamhet är det rätt att redan från början göra en komplett analys med fullödiga impact- och scenarioanalyser utifrån flera tidshorisonter. För en annan räcker det med att börja med några av delarna och sedan se över, komplettera och fördjupa underlagen och väsentlighetsbedömningen när man blivit varm i kläderna. Då ger vi en kartbild över vad som gjorts och vad som återstår att göra för att efterleva CSRD. 

Utifrån vår erfarenhet är det en process som väcker många tankar och frågor. Vi ser därför att det är nyttigt att komma igång så snart som möjligt och sedan kunna lägga på delar efter hand, innan man ska rapportera enligt CSRD första gången – då ska man såklart vara redo. En GAP-analys är också en bra start för att se vad verksamheten redan har på plats och vad som behöver implementeras. 

Vår process för dubbel materialitetsanalys 

En dubbel väsentlighetsbedömning tittar dels på verksamhetens negativa och positiva påverkan på människor, miljö och samhälle genom olika hållbarhetsfrågor och dels på hur hållbarhetsfrågor påverkar verksamhetens finansiella resultat. Vi arbetar ofta med kunder i workshop-format där vi faciliterar bedömningsprocessen och diskussionerna, alternativt att vi tar fram material för att kunden ska kunna göra arbetet på egen hand med stöd av oss. Bedömningarna utgår från kraven i ESRS och kundens bransch och verksamhet. Hållbarhetsfrågorna kommer från ESRS-terminologin och kundens verklighet. Som underlag till bedömningen samlar vi in existerande dokumentation om verksamhetens påverkan på omvärlden, intressenters förväntningar och behov, värdekedjan med mera, och vid behov kan vi göra kompletterande analyser.

Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen är en lista över verksamhetens väsentliga frågor, enligt de tröskelvärden som satts i förarbetet. Vi ger också input kring vad som kvarstår för kunden att göra för att ha upprättat en dubbel väsentlighetsbedömning enligt CSRD/ESRS, om det är så att kunden valt att börja med en förenklad process. 

När styrelsen har beslutat kring de väsentliga frågorna är det dags för företaget att upprätta handlingsplaner, sätta mål och bestämma indikatorer för de väsentliga frågorna. Om företaget önskar kan vi stötta även i den processen.  

^{ESRS-standardernas uppdelning}

Nuläget för CSRD och ESRS 

CSRD-direktivet trädde i kraft den 1 januari 2023 och ska implementeras i EU-ländernas nationella lagstiftning. I Sverige ska CSRD införlivas i lagstiftningen den 1 juli 2024. De tillhörande sektor-agnostiska ESRS-standarderna för större företag finns tillgängliga, medan de sektorspecifika och standarderna som ska gälla för små- och medelstora företag ännu är på förslagsstadiet. 

De företag som är först ut rapporterar för år 2024 (med publicerade rapporter under 2025). Längre fram omfattas något mindre bolag och listade små och medelstora bolag (så kallade SME:er). För SME:er finns separata standarder för de som är listade och även för de som rapporterar frivilligt. 

På U&We upplever vi att den nationella lagstiftningen länge har velat i en mängd hållbarhetsfrågor. Det representerar inte de kunder vi möter, som efterfrågar tydligare styrning och har ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor då man ser att det bidrar till en större affärsnytta. Att fokusera på goda affärer har varit vårt arbetssätt sedan vi grundades 1995 och det är inspirerande att se hur både näringslivet och EU arbetar systematiskt och dedikerat för en mer hållbar utveckling.

Vill du lära dig mer om hur ditt företag kan ta de första stegen mot CSRD-efterlevnad? Anmäl dig till tredje delen i vår webbinarserie om CSRD/ESRS som handlar om strategi, mål och handlingsplaner.