Månad: september 2021

Konsumentverket har av regeringen uppdraget att bidra till ”väl fungerande konsumentmarknader och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion”. Vidare har verket följande effektmål, att:

• Konsumentskadan minskar
• Hållbar konsumtion blir enklare

Tyvärr agerar inte Konsumentverket i enlighet med sitt uppdrag eller sina mål när det gäller att bidra till en miljömässig konsumtion och att göra en hållbar konsumtion enklare. Man skulle kunna tro att Konsumentverket med ett sådant uppdrag skulle sträva efter att underlätta införande av nya miljöprodukter och -tjänster på marknaden samt underlätta för konsumenter att prioritera miljö- och andra hållbarhetsvärden vid sina köpbeslut. Konsumentverket agerar istället tvärtom.

Senaste exemplet på det är Konsumentverkets PM ”Miljöpåståenden om klimatkompenserade produkter i marknadsföring” 2021 där verket lägger fast att:

• Miljöpåståendet måste kvalificeras
• Konsumentverket kan ej uttala sig om hur en kvalificering ska se ut
• Sanna och kvalificerade påståenden kan fortfarande anses som vilseledande
• Konsumentens helhetsintryck är det som räknas

Självfallet ska de miljöargument som förs fram med en produkt vara korrekta och kunna kontrolleras, men Konsumentverket vill inte ge företag vägledning vilka krav de ska leva upp till för att ett påstående ska vara kvalificerat. Verket bidrar inte heller till att öka kunskapen hos konsumenter så att deras köpbeslut kan bygga på miljöunderlag.

Även om ett miljöargument är s.k. kvalificerat så betraktar Konsumentverket det som vilseledande ända tills det är bevisat att konsumenterna fullt ut har förstått och fått ett korrekt helhetsintryck av miljöargumentet. Och det är upp till företaget att bevisa att konsumenterna har ett korrekt ”helhetsintryck”.

Konsumentverket tänker inte tala om huruvida miljöpåståendet är kvalificerat eller om konsumenten har förstått, utan det lämnar man åt domstolen att avgöra. Marknadsdomstolen har dock inte uppdraget att bidra till en miljömässigt hållbar konsumtion eller målet att bidra till att hållbar konsumtion blir enklare, utan det har Konsumentverket.

Tyvärr är det så det här det har gått till under många år. Risken för ovissa rättegångar, advokatkostnader och tidskrävande processer får företag att tveka. Är det verkligen värt att ge konsumenter ett miljöalternativ? Det är viktigt att motverka greenwash, dvs felaktiga miljöpåståenden, men Konsumentverkets agerande lägger en förlamande hand över miljökommunikationen. Resultatet blir att produkter saluförs med pris och miljövärden kommuniceras inte i den utsträckning som de borde. Konsumenter får inte de miljöalternativ de skulle kunna få och produktionen av varor ställs inte om till en miljömässig produktion som skulle vara möjlig. Verket fokuserar på sitt mål att minska konsumentskada, men väljer att inte följa sitt uppdrag om miljömässigt hållbar konsumtion. Varför?

Möjligen avspeglar det en rädsla att ta ställning för vad som är rätt och fel, kanske är det ett utslag av bristande miljökompetens eller så anser de inte att miljöprofilerade produkter bidrar till den nödvändiga miljöomställningen. Man kan konstatera att det är lättare för verket att placera sig på läktaren och skrika på domaren (Marknadsdomstolen) om någon försöker flytta fram positionerna. Det lättare att slå ner på vad som kanske är fel och svårare att ge vägledning om vad som är rätt. Men det blir inte så mycket spel på miljöplanen då, utan det flyttas över till prisplanen.

Konsumentverket behöver en ny strategi för att leverera på sitt regeringsuppdrag och nå sitt effektmål om Hållbarhet. Ge företagen en tydlig vägledning om hur de ska kommunicera och ge konsumenterna ökade möjligheter att få produkter med god miljöprestanda. Det är en viktig pusselbit om Sverige ska kunna bidra till att nå ner mot 1,5°-gradersmålet och de övriga svenska 16 miljökvalitetsmålen.

Det finns internationella standards för miljö- och klimatkommunikation samt standards för olika miljö- och klimatprodukter. Flera av dem har tuffa kriterier och kontrollmekanismer som säkerställer god miljöprestanda och transparens. Konsumentverket kan välja att basera sin vägledning på några av dem, utveckla egna eller ta fram en kombination av dessa. Men kom ut på spelplanen och hjälp företagen med tydlig vägledning och underlätta för konsumenter att välja miljö- och klimatprodukter! Bli en grön superhjälte som hjälper istället för stjälper! #Konsumentverket

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.