Konsumentverket har av regeringen uppdraget att bidra till ”väl fungerande konsumentmarknader och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion”. Vidare har verket följande effektmål, att:

  • Konsumentskadan minskar
  • Hållbar konsumtion blir enklare

Tyvärr agerar inte Konsumentverket i enlighet med sitt uppdrag eller sina mål när det gäller att bidra till en miljömässig konsumtion och att göra en hållbar konsumtion enklare. Man skulle kunna tro att Konsumentverket med ett sådant uppdrag skulle sträva efter att underlätta införande av nya miljöprodukter och -tjänster på marknaden samt underlätta för konsumenter att prioritera miljö- och andra hållbarhetsvärden vid sina köpbeslut. Konsumentverket agerar istället tvärtom.

Senaste exemplet på det är Konsumentverkets PM ”Miljöpåståenden om klimatkompenserade produkter i marknadsföring” 2021 där verket lägger fast att:

  • Miljöpåståendet måste kvalificeras
  • Konsumentverket kan ej uttala sig om hur en kvalificering ska se ut
  • Sanna och kvalificerade påståenden kan fortfarande anses som vilseledande
  • Konsumentens helhetsintryck är det som räknas

Självfallet ska de miljöargument som förs fram med en produkt vara korrekta och kunna kontrolleras, men Konsumentverket vill inte ge företag vägledning vilka krav de ska leva upp till för att ett påstående ska vara kvalificerat. Verket bidrar inte heller till att öka kunskapen hos konsumenter så att deras köpbeslut kan bygga på miljöunderlag.

Även om ett miljöargument är s.k. kvalificerat så betraktar Konsumentverket det som vilseledande ända tills det är bevisat att konsumenterna fullt ut har förstått och fått ett korrekt helhetsintryck av miljöargumentet. Och det är upp till företaget att bevisa att konsumenterna har ett korrekt ”helhetsintryck”.

Konsumentverket tänker inte tala om huruvida miljöpåståendet är kvalificerat eller om konsumenten har förstått, utan det lämnar man åt domstolen att avgöra. Marknadsdomstolen har dock inte uppdraget att bidra till en miljömässigt hållbar konsumtion eller målet att bidra till att hållbar konsumtion blir enklare, utan det har Konsumentverket.

Tyvärr är det så det här det har gått till under många år. Risken för ovissa rättegångar, advokatkostnader och tidskrävande processer får företag att tveka. Är det verkligen värt att ge konsumenter ett miljöalternativ? Det är viktigt att motverka greenwash, dvs felaktiga miljöpåståenden, men Konsumentverkets agerande lägger en förlamande hand över miljökommunikationen. Resultatet blir att produkter saluförs med pris och miljövärden kommuniceras inte i den utsträckning som de borde. Konsumenter får inte de miljöalternativ de skulle kunna få och produktionen av varor ställs inte om till en miljömässig produktion som skulle vara möjlig. Verket fokuserar på sitt mål att minska konsumentskada, men väljer att inte följa sitt uppdrag om miljömässigt hållbar konsumtion. Varför?

Möjligen avspeglar det en rädsla att ta ställning för vad som är rätt och fel, kanske är det ett utslag av bristande miljökompetens eller så anser de inte att miljöprofilerade produkter bidrar till den nödvändiga miljöomställningen. Man kan konstatera att det är lättare för verket att placera sig på läktaren och skrika på domaren (Marknadsdomstolen) om någon försöker flytta fram positionerna. Det lättare att slå ner på vad som kanske är fel och svårare att ge vägledning om vad som är rätt. Men det blir inte så mycket spel på miljöplanen då, utan det flyttas över till prisplanen.

Konsumentverket behöver en ny strategi för att leverera på sitt regeringsuppdrag och nå sitt effektmål om Hållbarhet. Ge företagen en tydlig vägledning om hur de ska kommunicera och ge konsumenterna ökade möjligheter att få produkter med god miljöprestanda. Det är en viktig pusselbit om Sverige ska kunna bidra till att nå ner mot 1,5°-gradersmålet och de övriga svenska 16 miljökvalitetsmålen.

Det finns internationella standards för miljö- och klimatkommunikation samt standards för olika miljö- och klimatprodukter. Flera av dem har tuffa kriterier och kontrollmekanismer som säkerställer god miljöprestanda och transparens. Konsumentverket kan välja att basera sin vägledning på några av dem, utveckla egna eller ta fram en kombination av dessa. Men kom ut på spelplanen och hjälp företagen med tydlig vägledning och underlätta för konsumenter att välja miljö- och klimatprodukter! Bli en grön superhjälte som hjälper istället för stjälper! #Konsumentverket

Spåkula

Att arbeta med hållbarhet är en strategisk investering för framtiden. Ett systematiskt hållbarhetsarbete hjälper företaget att fatta bättre beslut, minska risker och skapa långsiktigt värde – både för företag och samhälle. 

Ett systematiskt hållbarhetsarbete går ut på att sätta tydliga processer för att hantera de frågor som är mest väsentliga för verksamheten. Det är inte bara en grund för rapportering – det är ett sätt att bygga en organisation som är redo att möta framtiden, oavsett vad den innehåller. 

Spåkula

Foto: Drew BeamerUnsplash

Värdet av ett systematiskt hållbarhetsarbete 

Kort sagt ger ett systematiskt hållbarhetsarbete en effektivare styrning där man målsätter, följer upp och utför åtgärder utifrån faktiska utfall, snarare än utifrån magkänsla. Det kopplar hållbarhetsfrågorna tätare till affärsstrategin – vilket också gör att de får större vikt internt. Här är några ytterligare fördelar:  

  • Ökad affärsnytta. Det är positivt för både planet och investerare när företagets påverkans- och riskarbete är proaktivt och systematiskt.  
  • Skapar en struktur för hållbarhetsarbetet. Detta ger i sig intern stabilitet och handlingskraft – inte minst i tider av osäkerhet, som geopolitiska störningar eller förändrade regelverk. Företag med dokumenterade processer och uppföljningssystem kan i sådana lägen agera både snabbt och trovärdigt. 
  • Upplevd mening i arbetet. Interna processer upplevs som meningsfulla när de bygger på fakta och företagets faktiska påverkan. 
  • Ökad intern förankring. När medarbetare får tydligare roller och ansvar stärks engagemanget. 
  • Stärkt internrekrytering. När företaget bedriver ett seriöst hållbarhetsarbete, upplevs det som ett mer reellt karriärsdrag, vilket gör att medarbetarna vill utvecklas inom företaget, snarare än utanför. 
  • Kommunikationsmöjligheterna stärks. Företag som kontinuerligt arbetar med sina väsentliga hållbarhetsfrågor kan kommunicera med intressenter på ett trovärdigt sätt. 

Så kan ett systematiskt hållbarhetsarbete se ut 

Grunden i ett systematiskt hållbarhetsarbete är att göra en väsentlighetsbedömning. Den hjälper oss att rikta fokus mot det som verkligen gör skillnad. För att bedömningen ska bli träffsäker krävs ett gediget underlag: fakta, data, analyser och inte minst insikter från intressenter. 

Ett systematiskt hållbarhetsarbete är en due diligenceprocess för hållbarhetsfrågorna – i princip ett ledningssystem.

Flödesschema över det systematiska hållbarhetsarbetet enligt U&We

1. Identifiera och bedöm. Inventera vad som redan finns på plats och vad som saknas. Analysera sedan era data och andra underlag. Utför därefter en dubbel väsentlighetsbedömning.

2. Upphör, förebygg eller minska. Vad ska upphöra och hur? Vad ska förebyggas och hur? Vad ska minska, med hur mycket, och hur?

3. Förankra i dokument och processer. Säkerställ implementering av strategierna genom integrering i relevanta processer och styrdokument.

4. Bevaka och följ upp. Fastställ nyckeltal, styrningsmekanismer, ansvar etc. Systematisera sedan uppföljningen och förankra den i styrdokument och processer. Logga också data successivt i organisationens system.

5. Kommunicera. Rapportera negativt och positivt utfall – både påverkan utåt och risker/möjligheter för företagets ekonomiska ställning. Rapportera hur negativ påverkan och risker hanteras i organisationens processer och värdekedja, samt era ambitioner, mål och värderingar.

Gör rätt saker i lagom utsträckning 

Det är lätt att känna sig överväldigad av alla krav och förväntningar. Vårt råd är att börja med det som är mest väsentligt för just din verksamhet och bygga vidare därifrån. Det viktiga är att komma igång och att arbeta strukturerat, snarare än att försöka göra allt på en gång. Små steg i rätt riktning gör stor skillnad över tid. 

 

Vill du veta mer om hur du kan komma igång med hållbarhetsarbetet? Kontakta oss!