I slutet av juni månad publicerade The Conversation en artikel som handlar om hur värmeböljor drabbar Kanada mer ofta och kraftigare än tidigare och The Guardian skrev strax efter om hur det drabbar sydvästra delar av USA. Det här problemet är långt ifrån isolerat till endast Nordamerika och även det skrev The Guardian om. Artikeln handlar om en studie som visar att en tredjedel av jordens befolkning lever i områden som kan drabbas värmeböljor orsakade av klimatförändringarna. Även andra typer av ovanligt väder som extrema stormar och regn med översvämningar som följd blir allt vanligare.

Hur råder vi bot på detta? En stort steg i rätt riktning är att minska våra utsläpp av växthusgaser men det kommer inte att räcka som åtgärd. Dessa artiklar och många andra texter, beskriver hur träd och annan typ av växtlighet i städerna kan minska effekterna av dessa extremväder. Växtlighet kan sänka temperaturer, fånga upp koldioxid och ta hand om dagvatten.

Göteborgs-Posten publicerade forskning som visar hur människors psykiska och fysiska hälsa förbättras med närvaro av natur. Att forskare i Japan har sett att vandring i skog ökar antalet natural killer-cells tycker i alla fall jag är en spännande grej! Natural killer-cells är celler som är en del av immunförsvaret och som kan identifiera och oskadliggöra defekta celler, t.ex. den typ av celler som finns i tumörer.

Så, växtlighet ökar vårt välmående, förbättrar vår hälsa och kan mildra extremt väder. Detta är olika typer av ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är de funktioner och processer i naturen som människan kan dra nytta av. Patrik Grahn är bl.a. professor i landskapsarkitektur och verksam vid SLU. Han har forskat på naturens betydelse för människors hälsa och välbefinnande sedan 80-talet och utformat 8 karaktärer av naturmiljöer som påverkar människor på olika sätt. Beroende på vad en vill uppnå med en grönyta i staden så kan den byggas upp med stöd av dessa karaktärer på olika sätt.

U&We´s projekt C/O City handlar om urbana ekosystemtjänster och hur de ska kunna implementeras i stadsplaneringen. Det handlar om bl.a. träd som ger skugga, sänker temperaturen, producerar syre och renar luften. Gröna tak som tar hand om dagvatten, kan kyla bostäder samt dämpa buller. Olika typer av växter och blommor som behövs för de pollinerande insekterna vilka vi är beroende av för vår matförsörjning. Allt detta ger oss även ett bättre välmående och förbättrar vår hälsa – endast genom att finnas där för oss att uppleva och ta till vara på!

Urbana ekosystemtjänster bör vara en självklarhet i all typ av stads- och bostadsplanering!

 

Skriven av Maja Bladh, miljövetare SLU Ultuna 

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO2e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

 

 

18-19

21-22

22-23

Scope 1 & 2

0,018

0,022

0,028

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO2e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO2e) och mat (2 ton CO2e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

 

Kategori

2018-2019

2021-2022

2022-2023

Inköpta varor och tjänster

2,8

17,2

17,9

Tjänsteresor

4,0

0,8

3,5

Investeringar

-*

2

1,4

Pendling

0,6

1,4

0,5

Uppströms utsläpp från bränsle- och energiproduktion

0,2

0,2

0,13

Transporter och distribution

1

0,5

0,02

 

8,5

22,1

23,4

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.