Månad: oktober 2017

Allt fler röster höjs kring vad vi ska äta för att hålla oss inom ramen för vad planeten tål. Ett perspektiv som ofta tas upp är förstås klimatet och 1,5 graders målet. Men det finns ju fler områden att beakta, t.ex. biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel och djurvälfärd. Så vad säger forskningen kring våra matval – vad är bäst för miljön? Behöver vi alla bli veganer?

Efter att ha lyssnat till Elin Röös, forskare vid SLU kring hållbar matproduktion och hållbar markanvändning, på en forskarträff kring veganism, kyckling eller nötkött i förra veckan, har jag fyllt på med kunskap från aktuell forskning och jag känner mig hoppfull även om vi också i matfrågan har bråttom.

Kolbudgeten

Elin började med att visa på det akuta läget. Vi har ungefär fem år på oss att göra rejäla klimatåtgärder för att nå 1,5-gradersmålet… med 66% sannolikhet. Dessutom kan vi inte skylla på någon annan, champagneglasmodellen visar att hälften av utsläppen kommer från de 10% rikaste i världen, vilket är vi. Mer information om kolbudgeten finns på Carbon Brief och Carbon countdown clock som The Guardian har på sin hemsida.

Olika kosthållning har olika klimatpåverkan. Ju mer rött kött du äter desto högre är din klimatbelastning, Fiskätare och vegetarianer ligger på ungefär samma klimatpåverkan medan vegankost ger den absolut lägsta klimatbelastningen.

Målkonflikter

Om vi vill ha en så lågt klimatpåverkande spannmålsproduktion som möjligt leder det till ökad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel för att öka avkastningen och få en större skörd. Motsvarande tankeexperiment för grishållning gör att vi håller grisarna i stall där de enbart äter och växer på sig för att få ut så mycket ätbart protein ur insatsvaran som möjligt, vilket medför en djurhållning med dålig djurvälfärd.

Om vi skulle ha vegetarisk kost som vision för världen och väljer att dricka mjölken så blir det kött över = dålig resurshushållning. Med vegankost som vision för världen tas inte betesmarken tillvara med följd att resurser går till spillo som vi själva inte kan äta samtidigt som den biologiska mångfalden hotas.

Så även om klimatfrågan är akut behöver vi kunna ta in fler perspektiv när vi gör våra analyser och val. Det är till exempel inte främst av klimatskäl som vi bör köpa svenskt kött framför utländskt utan för att vi har låg antibiotikaanvändning och att den biologiska mångfalden i Sverige stärks av att betesmarken används.

Sammanfattning

Elin Röös avslutar sin föredragning med några punkter för att kunna nå 1,5 gradersmålet och ett citat av Gunnel Ståhle kring vem som har ansvar

• Konsumtionen av animalier behöver minska väsentligt
• Så länge animaliekonsumtionen är hög gör varje vegan & vegetarian en stor insats.
• Olika köttslag har sina för- och nackdelar men naturbetesköttet levererar flera ”tjänster” – både köttråvara och ekosystemtjänster.
• WWF tillhandahåller bra guider för miljösmart ätande t.ex. Köttguiden och inom kort One Planet Food-konceptet
• Veganbaserat jordbruk funkar genom vallodling som går till biogasanläggning och till jordförbättring samt att man använder fossilfritt mineralgödsel

”Alla har ansvar fullt ut i den position man befinner sig i, privat och på jobbet och oavsett i kedjan.”

Så det gäller att aldrig säga att det är någon annans ansvar utan berätta att det här gör vi. Det här gör jag!

Var hittar du mer information eller kan lära dig mer?

Kurs hos Aktuell hållbarhet 16 november: Hållbara livsmedel och måltider – inköp klimat, miljö och socialt ansvar

Forskningsrapport av Elin Röös et al: Evaluating the sustainability of diets – combining environmental and nutrional aspects

Matlust anordnar regelbundet forskarträffar och har samlat information om forskning och utveckling på sin hemsida.

På vilka grunder väljer vi vår mat idag? Är det gamla vanor, utseende eller miljöpåverkan som avgör? Att maten står för en betydande del av individens klimatfotavtryck står helt klart, närmare en tredjedel av det totala fotavtrycket

Hur vi väljer idag?

När vi går till Systembolaget för att köpa vin så är ursprungsland en viktig parameter för vårt urval. Det borde vara lika intressant för allt som når magen men när det gäller maten som inköps så blir förblir den alltför ofta anonym. Vilket innebär att vi har minimal koll på, djurvård, odlingsförhållanden, miljöpåverkan mm

Det är inte alltid lätt att var en matkonsument som bryr sig om miljön. Att t.ex. köpa närproducerade livsmedel med en lägre andel transporter låter ju som sunt förnuft. Men om man betänker nedanstående forskningsrapport så förstår man att transporterna endast är en liten del av sanningen och att det är produktionsförhållandena som står får den största delen av produktionens klimatpåverkan.

”Det har framkommit i forskningen att de allra största utsläppen (80%generellt för livsmedel och 90-95% för kött) sker i jordbruksledet (primärproduktionen för nästan alla livsmedel. Det har således mindre betydelse hur livsmedel paketeras och transporteras och hur avfallet hanteras, varför många livsmedelsanalyser slutat sin analys vid gårdsgrind.” Källa Röös. 2012. Mat-klimat-listan SLU

När vi till slut har gjort vårt val och burit hem den så uppstår ett annat problem. Kort sagt vi äter inte upp den. Ca en tredjedel slängs idag i Sverige vilket innebär att 45 kg ätlig mat per person/år slängs i soptunnan och hälls ut i avloppet.

Morgondagens valmöjligheter

Blockchain eller blockkedja på svenska är en beteckning som härrör från digitaliseringens möjligheter. Det innebär att maten kan spåras genom digitala uppkopplingar längs hela leverantörskedjan (se artikel) så blir det möjligt att följa aktuellt livsmedel från gård till livsmedelsaffär. Då kan vi få tillgång till en helt annan nivå på information t.ex. om det är närodlat om vilka förhållanden som råder på den aktuella gården är t.ex. tomaterna odlade i växthus som är uppvärmda med förnybar energi. Hade uppvärmning skett med icke förnybart bränsle  för växthustomaterna så hade sannolikt de spanska tomaterna varit det mest klimatsmarta trots en längre transport. För naturligtvis hade vi samtidigt fått informationen att lantarbetarna hade schyssta villkor och att den sociala hållbarheten funkar. Blockkedjetekniken innebär en revolutionerande transparens som ger bättre förutsättningar för och ökade möjligheter för ansvarskrävande.

I väntan på morgondagens informationsmöjligheter

Så får vi göra så kloka klimatsmarta matval som vi bara kan. Genom att titta på våra proteinvals klimatpåverkan så kan vi komma ganska långt.

Bönor och baljväxter blir mer och mer omtalade som en alternativ matkälla ofta för att det alternativa proteinet har en alltför hög miljöpåverkan. Baljväxter behöver inte kvävegödslas för att ge hög avkastning. Bönor binder sin egen näring via sitt samspel med marklevande bakterier kan de ta sitt kväve direkt från luften. Baljväxternas låga behov av kvävegödsling innebär viktiga miljövinster, eftersom tillverkning och användande av kvävegödsel bland annat leder till utsläpp av växthusgaser och näringsläckage. Källa: Biederbeck, VO; Zentner, RP; Campbell, CA. 2005. 

Vattenåtgången är mindre än en tiondel jämfört med biffen från kon.

Bönor kräver dessutom bara hälften av energianvändningen för icke förnybar energi jämfört med andra proteinproducerande grödors matproduktion. Källa – Pulse Canada och R.P Zentner et al 2003 ).

Tittar på hela klimatfotavtrycket för linser så ser man att klimatpåverkan ligger på väldigt liten andel jämfört med köttproduktionen.

Klimatfotavtryck i all ära men maten måste självklart smaka också. Det finns många fina vegetariska recept som möjliggör att byta ut de där måltiderna som går på gamla vanor. Bifogar även kollega Ellinors franska bönrecept (vegetarisk Cassoulet) som enligt ryktet skall vara en riktig festmåltid

Lycka till i matvalet för kvällens middag och i framtiden!